Språkbruk ger råd och rekommendationer i språkliga frågor, tar upp aktuella teman i svensk språkvårdsdebatt, presenterar undersökningar som gäller svenskan och informerar om nyutkomna ordböcker och annan litteratur.

« Språkbruk 1/2011

Ledare

 Charlotta af Hällström-Reijonen

Språkbruk fyller 30 år. Detta kommer vi att jubilera, om inte stort, så i varje fall värdigt.

I Språkbruks första ledare (nr 1/1981) skriver dåvarande ansvariga redaktören Mikael Reuter att Språkbruk ska vara ett medium för att sprida upplysning om olika språkvårds- och språkriktighetsfrågor. ”Tidskriftens främsta uppgift är att föra fram rekommendationer om svenskt språkbruk i Finland.” Det första numret (med Helena Solstrand som redaktionssekreterare) avspeglar språkvårdens verksamhet väl eftersom artiklarna behandlar språkvårdens arbetsuppgifter, nordiskt språksamarbete, fackspråk, myndigheternas språkbruk. Dessutom publicerades redan i första numret svar på språkfrågor. I senare nummer de följande åren publicerades artiklar om massmediespråk, språket i skolorna och översättning.

Tematiken känns alltså bekant även för dagens läsare. Men innehållet i Språkbruk har samtidigt breddats med tiden och numera är vi öppna för det mesta med språklig relevans. Detta innebär i praktiken att fokuseringen på finlandssvenskan och direkt språkvård har minskat något med åren. Och artiklar om översättning behöver inte bara gälla översättning från finska. Ett exempel är den intressanta jämförelsen av två Lorca-översättningar i detta nummer (se sidan 7).

För att ge våra prenumeranter ännu mer valuta för prenumerationsavgiften arbetar vi nu på att ge ut en elektronisk version av Språkbruk. Språkbruks prenumeranter kommer så småningom att få ett språkpaket med tre e-tidskrifter: Kielikello, Terminfo och Språkbruk, med inte bara de nyaste numren, utan också ett arkiv med alla gamla nummer. Det blir en resurs som åtminstone journalister, översättare och lärare kommer att ha stor nytta av.

Jaa

Tillbaka  Respons