Språkbruk ger råd och rekommendationer i språkliga frågor, tar upp aktuella teman i svensk språkvårdsdebatt, presenterar undersökningar som gäller svenskan och informerar om nyutkomna ordböcker och annan litteratur.

« Språkbruk 1/2017

Engagerad språkdiskussion inom Nordiska rådet

 

    Noterat

Borde finska och isländska bli officiella arbetsspråk inom Nordiska rådet? Frågan har initierats av de finska och isländska delegationerna vid Nordiska rådet och den diskuterades första gången på rådets presidiemöte i november. Den kom till ny behandling på presidiets möte i Oslo 25 januari.

I dag är svenska, norska och danska officiella arbetsspråk för samarbetet. En stor del av dokumenten översätts till finska och isländska. Tolkning till finska och isländska arrangeras på beställning, alltid då behov föreligger. Argumenten kring språkreformen är många. De som talar för en förändring betonar ojämlikhet, och sämre möjligheter att sköta sina uppgifter inom rådet för de parlamentariker vilkas modersmål inte är något av de skandinaviska språken. I diskussionen betonas också den kulturella och språkliga samhörigheten som en av grundpelarna i det nordiska samarbetet.

 

Den språkreform som föreslås skulle få betydande ekonomiska konsekvenser och skulle därmed förutsätta en omprioritering eller ökning av Nordiska rådets budget.

 

– För oss är det här en viktig principfråga, säger Nordiska rådets vicepresident, Juho Eerola från Finland. Eerola lyfter också fram att språkreformen sannolikt skulle öka intresset för det nordiska samarbetet både i Finland och på Island.

 

Han får medhåll av isländska Silja Dögg Gunnarsdóttir.

 

– Det är inte rätt att bara en del av mötesdokumenten översätts till isländska. Dessutom får vi översättningarna så sent att det är svårt att hinna läsa dem inför mötena, påpekar hon.

 

Sonja Mandt från Norge betonar den kulturella gemenskapen i Norden.

 

– Om den nordiska språkförståelsen kan förbättras genom att möteshandlingarna i högre grad översätts till finska och isländska är det en tilläggsfördel, säger hon.

 

Mandt vill framför allt undvika att arbetsspråket blir engelska.

 

– Vårt samarbete bygger på att vi kan kommunicera med varandra, och att vi förstår varandra. Att övergå till engelska skulle vara ett nederlag, säger Mandt.

 

På förslag av rådspresident Britt Lundberg beslöt presidiet att sända frågan på remissrunda till de nationella delegationerna, samt till utskottet för kunskap och kultur. Därefter kommer det till ny behandling och beslut i presidiet.

Jaa

Tillbaka  Respons