Språkbruk ger råd och rekommendationer i språkliga frågor, tar upp aktuella teman i svensk språkvårdsdebatt, presenterar undersökningar som gäller svenskan och informerar om nyutkomna ordböcker och annan litteratur.

« Språkbruk 1/2017

Gediget och ambitiöst om att skriva för webben

 Bianca Holmberg

    Aktuell litteratur

Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson: Webbredaktörens skrivhandbok. Klarspråk på nätet. Prodicta 2016. 330 sidor.

Den sjätte upplagan av Klarspråk på nätet, som numera heter Webbredaktörens skrivhandbok, är ett gediget paket som berör de flesta områden som webbredaktörer på myndigheter kan komma i kontakt med eller behöva jobba med – även mycket annat än bara texterna i sig. Boken behandlar webbarbete ur ett språkligt perspektiv och ger tydliga och handfasta råd bland annat i hur man skriver, strukturerar och redigerar webbtexter och vilka skrivregler som gäller för texter på webben. Författarna ger också korta beskrivningar av hur man skriver specifika typer av webbtexter, till exempel företagspresentationer, rapporter, bloggtexter och felmeddelanden.

Inte bara språk
För mig var beskrivningarna av hur vi surfar och läser texter på nätet mycket nyttig läsning, eftersom beskrivningarna kombineras med konkreta råd för vad det innebär för webbredaktörens arbete och webbplatsens och texternas utformning. Även om samma regel gäller på webben som i tryckt form – att språket ska vara begripligt, vårdat och ledigt för att texterna ska fylla sin funktion och ge en bra bild av företaget eller myndigheten – räcker det inte att bara beakta språket i webbtexter. Webbplatsen är en helhet där språk, struktur och stil måste vara konsekvent hela vägen och där alla element, från länkar och bilder till uppbyggnad och ingångar, måste samspela för att helheten ska fungera.

I Webbredaktörens skrivhandbok finns lättillgängliga arbetsbeskrivningar, ofta föredömligt uppställda i punktform, bland annat för hur man kan redigera och ge respons på någon annans text, nå fram med sitt budskap till stressade och otåliga besökare och skriva för att sökmotorerna ska hitta ens sida. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning av det viktigaste innehållet. Boken är illustrerad med beskrivande bilder, vilket underlättar läsningen och dessutom gör det trevligt att bläddra i boken. Ett extra plus får också checklistorna i slutet av boken. Med hjälp av några snabba frågor får man hjälp med att fundera över om webbplatsen eller den enskilda texten uppfyller det syfte som de är tänkta att uppfylla.

Svårt för den otekniska
De delar av Webbredaktörens skrivhandbok som handlar om skrivande, textstruktur och delvis också webbplatsens struktur är lätta att förstå även om man inte är speciellt insatt i hur webben fungerar rent tekniskt, men för mig som har mycket lite erfarenhet av kodning och liknande var det svårt att begripa bland annat html-koder och stilmallar. Därför hade jag inte så stor nytta av de kapitel som behandlade till exempel hur man med hjälp av kodning kan anpassa text och bild på olika sätt.

Den ambitiösa webbredaktören får en hel del att bita i om hen läser Webbredaktörens skrivhandbok från pärm till pärm. Jag insåg snabbt att det krävs ett jättejobb för att för det första bygga upp riktigt bra webbsidor och för det andra underhålla dem, eftersom skillnaden mellan en bra och en dålig webbplats påverkas av så mycket mer än de enskilda texternas struktur och språk. Det är lätt att som mer eller mindre självlärd webbredaktör känna sig lite kort i rocken efter att ha läst igenom boken, men det visar bara hur gedigen den faktiskt är. Webbredaktörens skrivhandbok kommer definitivt att få ligga kvar på mitt skrivbord, full av små lappar instuckna överallt, och jag kommer att ha orsak att återvända till den många gånger.

Bianca Holmberg
Recensenten är tf redaktionssekreterare för Språkbruk

Jaa

Tillbaka  Respons