Språkbruk ger råd och rekommendationer i språkliga frågor, tar upp aktuella teman i svensk språkvårdsdebatt, presenterar undersökningar som gäller svenskan och informerar om nyutkomna ordböcker och annan litteratur.

« Språkbruk 1/2017

Skolspråk, attityder och identiteter

 Bianca Holmberg

    Aktuell litteratur

Svenskan i Finland 16. Redaktörer: Jaana Kolu, Mikko Kuronen & Åsa Palviainen. Jyväskylä Studies in Humanities 298. 193 sidor.

Konferensen Svenskan i Finland 16 hölls i Jyväskylä. Temat var Svenskan i Finland: Då, nu och sedan. I konferensvolymen med titeln Svenskan i Finland 16 handlar de flesta artiklarna om det samtida språket. Den innehåller artiklar om bland annat vardagsspråket i tvåspråkiga familjer, skillnader mellan sverigesvenska och finlandssvenska handledningssamtal och språket i skolan ur olika synvinklar.

Taina Juurakko-Paavola har till exempel undersökt skillnaderna mellan könen i studentprovet i medellång svenska. Det visar sig att flickor i högre grad deltar i studentprovet i svenska och också får bättre resultat i medeltal. Juurakko-Paavola diskuterar eventuella åtgärder för att öka pojkarnas intresse för svenskan.

Therese Leinonen och Anna Henning-Lindblom skriver om gymnasieelevers åsikter om standardspråk och variation i finlandssvenskan. Gymnasieeleverna kom från Helsingfors, Åbo, Vasa, Borgå och Jakobstad och de lyssnade på inspelningar med personer från olika orter i Svenskfinland. Det visade sig att uppfattningen om vad som är standardspråk var ganska lika på de olika orterna. Gymnasieeleverna hade lättast att placera talare som kom från samma trakt som de själva. I Åbo identifierade den högsta andelen sig med talare som ansågs tala standardspråk, medan gymnasieeleverna i Jakobstad och Lovisa i störst utsträckning identifierade sig med de talare som de inte ansåg tala standardspråk.

Jan-Ola Östman och Lena Ekberg redogör för sin undersökning av hur olika grupper ser på varandra och sig själva i en kontaktsituation mellan lokalbefolkning och invandrare i Närpes. Deras resultat visar att bosnierna i Närpes inte nödvändigtvis ser sig som antingen bosnier eller Närpesbor, utan kan inta en tredje position, en ”senmodern, flytande identitet”.

Bianca Holmberg
Recensenten är tf redaktionssekreterare för Språkbruk

Jaa

Tillbaka  Respons