Språkbruk ger råd och rekommendationer i språkliga frågor, tar upp aktuella teman i svensk språkvårdsdebatt, presenterar undersökningar som gäller svenskan och informerar om nyutkomna ordböcker och annan litteratur.

« Språkbruk 2/2017

Ledare

 Pia Westerberg

Trött på texter?

Kan man bli språkligt trött? Jag blir trött på svårforcerade textmassor som producerats bara för att de måste produceras. Jag är trött på oläsliga manualer utan register eller innehållsförteckning som jag måste plöja igenom för att hitta rätt, jag är trött på avtalstexter på webben jag måste läsa för att komma vidare när jag ska fylla i en webblankett. Läser människor verkligen dessa oändligt långa avtalstexter på webben? Vi har lärt oss att inte skriva under ett kontrakt innan vi noggrant läst vad vi skriver under. Men vem av oss följer det här rådet innan vi snabbt klickar x i ”Jag godkänner” på webben, bara för att vi raskt vill komma vidare? Det gör inte ens flertalet jurister, har det visat sig.

Bråttom, bråttom! Otåligheten påverkar vårt sätt att läsa texter, det märker var och en. Har du märkt att du skannar av längre artiklar på ett ögonblick utan att ge dig tid att läsa hela texten? Har du märkt att du går och gillar artiklar på Facebook utan att läsa dem i sin helhet, för att rubriken låter bra, och för att din vän som delat texten är en klok person som bara delar artiklar som är bra? Har du märkt att du söker dig till oneliners på webben i stället för att leta dig fram till längre artiklar? Nästan omärkligt har många av oss fått ett betydligt sämre tålamod när det gäller att koncentrera sig på längre texter. Det här är inte alls lyckat, varken för vår textförståelse eller vårt texttålamod.

På årets språkvårdsdag på Hanaholmen arrangerades en paneldiskussion om språket i modersmålsprovet i studentexamen. En av paneldeltagarna, Anna Maria Gustafsson, språkvårdare och censor, påpekade att genremedvetenheten bland studenterna verkar ha blivit sämre under senare år. Detta kanske delvis beror på att eleverna ofta läser texter på skärm och inte i en traditionell papperstidning (ledare, kåseri, nyhet …). I en papperstidning ser man klarare vad det är frågan om för genre. Alternativa fakta och alternativa nyheter kräver också en hel del av läsaren, och framför allt en stenhård källkritik.

Vårt samhälle befinner sig i en brytningsperiod, men när vi är mitt inne i en sådan är det svårt att överblicka vad som egentligen händer, och hur förändringen påverkar vårt språk i förlängningen. Allt sker snabbt, snabbt, i rasande takt.

Ett språk som däremot ibland anklagats för att vara för konservativt är språket i kyrkan. Bianca Holmberg intervjuade biskop Björn Vikström om kyrkan och språket. En del vill att kyrkan uppdaterar sitt språk så det kommer närmare människans eget vardagsspråk, medan andra tycker att det gärna får vara ett självändamål att kyrkan har ett litet gammaldags och ”högtidligt” språk. Vad säger biskop Vikström? Läs intervjun på sidan 16.

***

Ge dig tid att njutläsa på semestern. Eller lyssna på tystnaden och låt tankarna vandra i lugn och ro i stället för att plocka fram mobilen för att ”döda tid”. Tystnaden har en stor roll i ordflödets tid. Ur tystnaden föds mycket gott.

Ja, jag blir oerhört texttrött emellanåt, men jag blir aldrig trött på språket.

Jaa

Tillbaka  Respons