Språkbruk ger råd och rekommendationer i språkliga frågor, tar upp aktuella teman i svensk språkvårdsdebatt, presenterar undersökningar som gäller svenskan och informerar om nyutkomna ordböcker och annan litteratur.

« Språkbruk 2/2017

″Läs god, svensk litteratur!″

 Susanna Nygård

Tekniska hjälpmedel, vikten av språkdiskussioner och god översättning var ämnen som präglade programmet under Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag 2017.

 

”Slarva inte med orden” – översättning och språkvård var årets tema för språkvårdsdagen. Upprätthållandet av ett gott språk och vikten av att kunna tala om språkvård och skriven text diskuterades på olika sätt. Eftersom andra språk som finskan och engelskan i hög grad påverkar vårt språk blir korrekta översättningar och språkmedvetenhet allt viktigare.

 

Finskan påverkar
Patrick Holmström, journalist på Yle, talade om hur det journalistiska arbetet ser ut i en flerspråkig miljö. Även om Svenska Yle är en egen enhet inom bolaget så finns ett samarbete med de finska nyheterna. På vissa av lokalredaktionerna sitter de svenska redaktörerna i samma kontorslandskap som de finska, men faktum är att alla journalisters vardag präglas av finskan då mycket av källmaterialet bara finns tillgängligt på finska. Denna språkmiljö i kombination med det hektiska tempot gör att journalisterna inte har tid att se alla språkfel som uppstår, särskilt då de måste göra översättningar. Holmström visade exempel på svenska webbnyheter där det varit viktigare att vara först ute med nyheten än att ha ett korrekt språk. Hans slutliga uppmaning var att den som vill upprätthålla ett gott språk ska läsa god, svensk litteratur.

 

Det bästa språket
”Är alla världens språk verkligen lika bra?” var frågan som Mikael Parkvall, lingvist och lektor vid Stockholms universitet, ställde. Olika språk ställer olika krav på talaren eftersom språk skiljer sig åt i fråga om vad de måste, inte kan, uttrycka. Man kan hävda att ett språk med fler ord är bättre än ett med färre, men Parkvall lyfte fram att det då uppstår problem. Vad är ett ord och var går gränsen för ett språk? Talar vi samma språk hela livet trots att det förändras med tiden? Om vi utrustade ett språk med alla distinktioner som finns skulle det antagligen bli för svårt, eftersom för många detaljer kunde uttryckas. I svenskan är en och ett till exempel betydelselösa, men liknande utsmyckningar är vanliga i många språk.

 

Parkvall avslutade med konstaterandet att språk är självreglerande, det vill säga talarna rättar automatiskt till brister i språket. Vi kan inte tala om att ett språk objektivt är det bästa, men vi kan konstatera att sammanhanget kan göra att ett visst språk passar bättre än ett annat.

 

Studenterna har svårt med genrer
Seminariet avslutades med en paneldiskussion om språket i modersmålsprovet i studentexamen. Anna Maria Gustafsson, språkvårdare och censor, Jan Hellgren, specialsakkunnig och medlem i Studentexamensnämnden, och Maria Grandell-Strömgård, lektor i modersmål och litteratur, konstaterade att språkvården måste förekomma i klassrummet men att det inte bara kan hänga på modersmålsläraren. I och med de ämnesöverskridande kurserna blir språkriktigheten allt mer varje lärares uppgift. Eleverna är språkligt på olika nivåer, vilket försvårar både undervisningen och utformningen av modersmålsprovet.

 

Det som är tydligt är att elever har svårt att tolka och känna igen olika texttyper. Många elever läser nätartiklar där olika slags texter ser väldigt likadana ut, och detta är en av orsakerna till en försvagad genremedvetenhet och stilkänsla bland eleverna. Om sammanhanget där texten förekommer inte tas i beaktande blir utgångspunkten för textanalysen fel. Samtidigt är det viktigare än förr att ha en genremedvetenhet och kunna analysera texter på nätet för att veta vad som är sant och vad som är falskt.

 

Panelen konstaterade också att eleverna har allt större problem med idiom, fasta uttryck och meningsbyggnad. Engelskan påverkar elevernas språk mer och mer, och därmed verkar eleverna tappa greppet om språkgränserna.

 

Andra föredragshållare som talade under språkvårdsdagen var Anna Sågvall Hein, Rune Skogberg, Anna Friman och Peter Sandström, Charlotta af Hällström-Reijonen och Heidi Grandell-Sonck.

Skribenten var praktikant på Språkinstitutet sommaren 2017.

Jaa

Tillbaka  Respons