Språkbruk ger råd och rekommendationer i språkliga frågor, tar upp aktuella teman i svensk språkvårdsdebatt, presenterar undersökningar som gäller svenskan och informerar om nyutkomna ordböcker och annan litteratur.

« Språkbruk 2/2017

Hen – hur gick det sen?

 Bianca Holmberg

Debatten gick het när pronomenet hen började få spridning i svenskan 2012, men hur ser bruket av hen ut på finlandssvenskt håll i dag?

När pronomenet hen gjorde entré på allvar i svenskan 2012, var det första gången på fyrahundra år som något hände i det svenska pronomensystemet. Det lilla ordet väckte stor debatt, men hade kommit för att stanna. I senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista (SAOL 14 från 2015) ingår hen, med två olika användningsområden: dels som könsneutralt pronomen i stället för omskrivningar som han eller hon, personen i fråga och liknande, dels som benämning på en person som inte vill eller kan kategorisera sig som man eller kvinna.

Journalisterna var snabba
I Sverige hörde studenter och journalister till de första som började använda ordet. Även i Finland var många journalister positivt inställda till hen från första början. I medierna i Finland kom ordet först in i texter som handlade om transpersoner som själva bad om att bli omtalade som hen.

– Det här var en av utgångspunkterna i diskussionen, eftersom journalisterna menade att de måste få använda hen i intervjuer med personer som själva ville omtalas som hen, säger språkvårdaren Anna Maria Gustafsson,som bland annat är ordförande för mediespråksgruppen i Finland där frågan diskuterades redan i ett tidigt skede.

I samband med diskussionerna om hen konstaterade de finlandssvenska journalisterna också att det hade varit praktiskt att kunna använda hen till exempel i nyheter där man inte ville avslöja könet på förövaren av ett brott. Det dröjde trots allt ett tag innan ordet kom in nyhetstexter, vilket bland annat berodde på att debatten om hen var så rörig. Två olika diskussioner krockade: den språkliga debatten och genusdebatten. Språkvården uppmanade därför i början till en viss försiktighet i användningen av hen, eftersom det stod klart att en del läsare skulle reagera starkt.

– Vi försökte hela tiden betona den praktiska nyttan. Ur språkvårdssynvinkel var det enda egentliga argumentet att hen fyller en funktion i språket och därför behövs, säger Gustafsson.

Populärt ord i finlandssvenska medier

Hen var i alla händelser på väg in i medierna, både i Finland och Sverige. Sverige var snabbare, men en undersökning som docenten och språkvetaren Karin Milles gjorde av tidningarna Nya Åland och Hufvudstadsbladet 2013 visade att användningen av hen i de finlandssvenska tidningarna ökade från och med december 2012, för att i maj 2013 rentav gå om de svenska tidningarna. Den trenden verkar ha hållit i sig – också under 2016 var hen vanligare i finlandssvenska medier än i sverigesvenska.

I början användes hen främst av krönikörer och kolumnister, och i intervjuer med personer som ville omtalas som hen. Men sedan ett par år används hen i alla slags medietexter där det är motiverat, helt enligt språkvårdens rekommendation.

– Bland journalisterna fanns aldrig något motstånd, utan de frågade snarast när de kunde börja använda hen. Debatten var intensiv men lade sig snabbt, och nu används hen där det fyller en funktion. Ordet har hittat sin plats och bruket känns naturligt, säger Anna Maria Gustafsson.

Minna Levälahti, språkvårdare på Svenska Yle, säger att hen används mer i kolumner och kåserande texter än i nyhetstexter och mer i flödesradio än i nyhetssändningar. Men hon gissar att bruket kommer att fortsätta utvecklas på den här punkten.

– Jag tror att användningen kommer att öka, för det verkar som om det är naturligare för de yngre journalisterna att använda hen än för de äldre. I takt med att det kommer nya journalister tror jag därför att hen kommer att bli ännu vanligare.

Neutralt bruk bland studenter
Precis som journalisterna var också universitetsstudenterna snabba med att snappa upp och börja använda hen. Åsa Mickwitz, universitetslektor i modersmål vid Språkcentrum vid Helsingfors universitet, säger att hen numera används helt neutralt i studentuppsatser.

– Jag har från första början rekommenderat studenterna att använda hen. I början frågade de om de kunde använda det eller inte, men numera frågar de sällan och bruket är naturligt. Har skribenten bestämt sig för att använda hen så gör hen det genom hela uppsatsen, säger Mickwitz.

Mickwitz läser texter av studenter från alla fakulteter och språkgranskar kandidatuppsatser vid Svenska social- och kommunalhögskolan. Hon säger att de som studerar samhällsvetenskaper använder hen mer än de övriga. I samhällsvetenskapliga sammanhang är hen allmänt accepterat och rekommenderas också av handledarna.

– Personligen tror jag att det beror på att hen har varit politiskt laddat och på att man inom samhällsvetenskaper är mer öppen för att acceptera nya språkliga traditioner än inom andra områden, säger Mickwitz.

Mickwitz tycker sig se att bruket har stabiliserats, även om det fortfarande är ett medvetet val att använda hen.

Odramatiskt genombrott i gymnasiet
Bland de finlandssvenska gymnasiestuderandena verkar hen ha etablerat sig tidigt och på ett odramatiskt och naturligt sätt. Både Annette Kronholm-Cederberg, modersmålslärare i Topeliusgymnasiet i Nykarleby, och Maria Grandell-Strömgård, modersmålslärare i Borgå Gymnasium, säger att hen snabbt kom in i uppsatser både i kurserna och i studentprovet.

– Läget förändrades radikalt våren 2013, så vi var åtminstone inte sent ute. Ordet kom in i studentprovet innan det började användas i undervisningen, säger Kronholm-Cederberg.
Hon upplevde genombrottet för hen som väldigt odramatiskt. Gymnasiestuderandena tog det till sig helt självklart och såg ingen problematik i det hela.

Grandell-Strömgård har samma uppfattning – även hennes studerande började använda hen i princip så fort det dök upp. Båda modersmålslärarna säger att de studerande ser det som smidigt och praktiskt när man inte känner till könet eller när man vill anonymisera. För det mesta är bruket också naturligt och välfungerande, även om det finns enstaka undantag.

– Märkligt nog händer det ibland att studerande använder hen när de syftar tillbaka på en författare som de känner till könet på. I de fallen tror jag att de helt enkelt inte har tänkt efter, säger Grandell-Strömgård.

Kronholm-Cederberg rekommenderar i dag sina studerande att använda hen i sina texter i stället för han eller hon och liknande konstruktioner. Ersättningsord som personen, eleven och läraren blir oftast automatiskt hen i gymnasietexterna.

Myndigheter mer återhållsamma
Om hen snabbt gjorde sitt intåg i medierna, i skolan och vid universitetet ser det lite annorlunda ut i myndighetstexter. I Myndigheternas skrivregler från 2014, utgivna av Språkrådet i Sverige, står det: ”Eftersom hen är ett nytt ord, får man ta ställning från fall till fall om det bör användas.” Det är med andra ord helt möjligt att använda hen även på myndigheter, men hållningen är mer avvaktande.

På Folkpensionsanstalten (FPA) säger översättningschefen Carola Grönholm att hen antagligen kommer att komma in i FPA:s texter så småningom, men att de svenska översättarnas gemensamma åsikt är att FPA inte ska gå i bräschen för nya språkliga fenomen. Men utvecklingen har gått snabbare än väntat och hen har varit uppe till diskussion flera gången under åren.

– En del av oss tycker att vi inte ännu ska skriva hen och en del tycker att vi så småningom borde börja göra det. För inte så länge sedan var det några av oss som tyckte att vi inte alls ska gå in för hen, men på den punkten får vi ge med oss, säger Grönholm.

Hen på väg in i FPA:s texter
För en myndighet som FPA är det viktigt att inte avleda uppmärksamheten från budskapet i texten genom att använda ord som mottagaren eventuellt reagerar på och det finns fortfarande personer som reagerar på hen. Men senast frågan diskuterades lutade det åt att hen inom en överskådlig framtid kommer att komma in i en del av FPA:s texter. Troligen börjar FPA med att använda hen i förmånsanvisningar som publiceras på webben, även om den primära målgruppen är handläggare inom organisationen.

– I anvisningstexterna talas det mycket om personer, vad de ska göra och vad som händer med dem, vilket leder till väldigt många han eller hon. Vi börjar antagligen med att introducera hen i de här texterna, säger Grönholm.

Efter anvisningstexterna står eventuellt webbtexterna i tur, men FPA väntar sannolikt med att introducera hen i beslut och brev som riktar sig direkt till kunderna. 

– Problemet med att införa hen i vissa typer av texter men inte i andra är att många texter går in i varandra och hänvisar till varandra. Men vi är inte ännu redo att införa hen fullt ut och därför kommer vi under en tid att få leva med att vi producerar texter både med och utan hen, säger Carola Grönholm.

Hen i motivtext, inte i lagtext
Också svenska språkenheten vid statsrådets kansli följde diskussionen om hen när den blossade upp 2012. Svenska språkenheten har hela tiden följt rekommendationerna från Språkrådet i Sverige och i fråga om lagtext Regeringskansliets språkgranskares praxis.

– Innan rekommendationen kom hade vi flera gånger inofficiellt fått frågan om ett ställningstagande om användningen av hen i förvaltningen, säger Katarina Petrell, enhetschef vid svenska språkenheten vid statsrådets kansli.

När rekommendationen från Sverige kom, diskuterades den i Statsrådets svenska språknämnd och språknämnden gick sedan ut med rekommendationen, som säger att ”hen kan användas i informella texter och motivtext som alternativ till uttryck som han eller hon eller vederbörande i fall där könstillhörigheten är okänd, oväsentlig eller ska otydliggöras”. Det innebär att hen kan användas i regeringspropositionernas motivtext, det vill säga de texter som motiverar varför en lag föreslås. De här texterna är officiella texter som ligger nära lagtext, men de är inte egentlig lagtext.

– Jag tror att folk här har varit ganska restriktiva med att använda hen. Åtminstone används ordet inte frekvent och vi har inte fått några reaktioner av våra uppdragsgivare på användningen av hen, säger Katarina Petrell.

Om hen kommer att komma in i egentlig lagtext får tiden utvisa.

– Det beror på vad som händer i Sverige. Om svenskarna går in för det kommer vi att följa efter, säger Petrell.

Jaa

Tillbaka  Respons