1_1995 - Språkbruk
Språkbruk 1/1995
-
Artikel 1/1995
Thórarinn Eldjárn
Nordens Babbel
Varför har vi så många olika språk i Norden, trots att alla från början talade samma språk? Den här frågan har den isländske författaren Þórarinn Eldjárn funderat på och i sin drapa ger han sin personliga syn på språkutvecklingen i Norden. Þórarinn Eldjárn har tidigare varit bosatt i Sverige. Drapan framsades första gången i sambad med ett längre program om nordiska språk i Sveriges Radio
Läs mer
-
Artikel 1/1995
Kristian Slotte
Skandinaver samtalar
Hur är det med den skandinaviska språkgemenskapen? Vilka skandinaver förstår varandra bäst och vilka strategier tar talare till för att bli förstådda? Bl.a. de här frågorna tar Ulla Börestam Uhlmann upp i sin bok ”Skandinaver samtalar”, som här presenteras av Kristian Slotte, sedan 1991 konsultativ tjänsteman vid undervisningsministeriet med bl.a. nordiska frågor som ansvarsområde. Författaren har tidigare också verkat som sekreterare för Nordiska rådets kulturutskott och som lektor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors.
Läs mer
-
Artikel 1/1995
Anneli Bauters
Femton år målmedvet arbete för bättre språkförståelse i Norden
Anneli Bauters, som är direktör för Nordiska språk- och informationscentret i Helsingfors, presenterar i sin artikel centrets verksamhet.
Läs mer
-
Artikel 1/1995
Peter Slotte
Dialektspalten
I Språkbruks dialektspalt behandlas dialektala finlandssvenska ord och uttryck. Läsarna kan sända in sina frågor till bladet, dör de sedan tas om hand redaktionen för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Den här gånge är det huvudredaktören som svarar.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/1995
Peter Slotte
Skandinavisk ordhjälp
Det senaste tillskottet till Norstedts randiga ordboksserie är en mycket speciell ordbok, den tre-språkiga ”Skandinavisk ordbok”. Ordboken har getts ut i samarbete med Nordiska språksekretariatet och med ekonomiskt...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/1995
Hur ska det heta? – ett språkriktighetslexikon
Har du någon gång funderat över varför man kan säga den gamle mannen men inte den äkte mannen eller varför satsen ”Luckan öppnas genom att vrida om handtaget” låter mindre bra? Eller har du kanske någon gång grubblat...
Läs mer
-
Artikel 1/1995
Ny skogsordlista
Det allra färskaste tillskottet bland Tekniska nomenklaturcentralens publikationer är en skogs-ordlista. Tillsammans med Sveriges Skogsvårdsförbund och en grupp ämnesspecialister har terminologerna på TNC reviderat...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/1995
Eu-termer på tre språk
Finlands inträde i Europeiska unionen har medfört att behovet av EU-termer på finska och svenska bara ökar. Ordlistan Suomi-EY-Suomi tar upp finska, svenska och engelska termer med anknytning till EU. Den kan ses som...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/1995
Gastronomiska ord
Matkulturen varierar från land till land och därför kan den gastronomiska terminologin bli väldigt mångfasetterad. Redan mellan Finland och Sverige finns en hel del skillnader i fråga om maträtter och annat som har...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/1995
Företagstermer
Taloustieto Oy, som tidigare har gett ut bl.a. Taloussanasto (Ekonomisk ordlista) och Pankki- ja rahoitussanasto (Bank- och finansordlista), har nu kommit ut med den nya ordlistan Yritystoiminnan perussanasto som...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/1995
Elektroniska medier på svenska och finska
Informationstekniken kännetecknas i dag av en medierevolution. Terminologin kring datorer och nätverk, databaser och bibliotekssystem samt system för informationsåtervinning utvecklas mycket snabbt. De tekniska...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1995
Gräsklippare
Inom kort är det dags att ta fram gräsklipparen. Det finns många olika typer av gräsklippare – den enklaste är den handdrivna cylinderklipparen. Den är mycket lättskött och ger framför allt motion. Den...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1995
Muslimer och islamister
Vilket ord ska man egentligen använda om en anhängare av islam? Den benämning som används av de islamiska trosbekännarna själva och som också rekommenderas är muslim. Benämningen muhammedan (mohammedan) ogillas...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1995
Ingusjien
På grund av kriget i Tjetjenien har även grannrepubliken Ingusjien fått en hel del publicitet i medierna. Men många har varit osäkra på vad republiken egentligen heter på svenska. Vi rekommenderar att...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1995
Omständlig öppenhjärtighet
Ibland kan en bokstav tappas bort eller tillfogas ord på grund av inflytande från liknande ord. Observera att det heter omständlig (inte "omständig") och öppenhjärtig (inte "öppenhjärtlig"). Påverkan från ord som...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1995
Krishanteringsstyrkor
Huvudstaben rekommenderar termen krishanteringsstyrka eller krishanteringstrupp som benämning på de utvidgade FN-trupper som diskuterats bl.a. i massmedierna. "Brigad" är åtminstone tills vidare olämpligt...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1995
Teman och scheman
Orden tema och schema har tidigare fått grekisk pluralform (temata, schemata) i svenskan, eftersom de ursprungligen härstammar från grekiskan. Denna pluralböjning är sedan länge föråldrad. Numera rekommenderas...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1995
OSSE
Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen har bytt namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och förkortas nu OSSE (läses ut bokstav för bokstav, inte "osse"). I Sverige har den gamla...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1995
Television och tv-apparat
Ordet television har i svenskan betydelsen 'tekniskt system för överföring av rörliga bilder med hjälp av radiovågor'. Det kan inte användas om den konkreta apparaten. Den kallas televisions-apparat, TV-apparat...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1995
Ord i elektronikens tjänst
IT-branschen eller informationstekniken, som allt oftare kallas informationsteknologi (även då ingen vetenskap avses) skapar ett omättligt behov av nya termer. Kanske behovet ackumuleras genom att de engelska...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1995
Boendeformer för boende
Substantivet boende och olika sammansättningar på ‑boende har förekommit flitigt i texter av olika slag under den senaste tiden. Det skrivs mycket om fritidsboende och permanentboende, om gruppboende och...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1995
Tankstreck och bindestreck
I olika texter ser man allt oftare att bindestreck (-) används i stället för tankstreck (–), och ibland också vice versa. I Svenska skrivregler behandlas ingående hur respektive streck skall användas. Här återges de...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1995
Korta språkfrågor
asiantuntija = expert, sakkunnig, specialist (inte "sakkännare") hiihtoloma = sportlov (inte "skidlov") kotiaresti = husarrest (inte "hemarrest") laatikkomyymälä = lådbutik myöhästyä = komma för sent,...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1995
Svåra verb
Vi har samlat vissa svårböjda verb i en lista, som vi hoppas våra läsare har nytta av. begrava – begraver – begrov/begravde – begravt besluta – beslutar – beslutade/beslöt – beslutat duga – duger...
Läs mer
I denna tidskrift: 1/1995
-
Nordens Babbel
Artikel -
Skandinaver samtalar
Artikel -
Femton år målmedvet arbete för bättre språkförståelse i Norden
Artikel -
Dialektspalten
Artikel -
Skandinavisk ordhjälp
Aktuell litteratur -
Hur ska det heta? – ett språkriktighetslexikon
Aktuell litteratur -
Ny skogsordlista
Artikel -
Eu-termer på tre språk
Aktuell litteratur -
Gastronomiska ord
Aktuell litteratur -
Företagstermer
Aktuell litteratur -
Elektroniska medier på svenska och finska
Aktuell litteratur -
Gräsklippare
Språkfrågor -
Muslimer och islamister
Språkfrågor -
Ingusjien
Språkfrågor -
Omständlig öppenhjärtighet
Språkfrågor -
Krishanteringsstyrkor
Språkfrågor -
Teman och scheman
Språkfrågor -
OSSE
Språkfrågor -
Television och tv-apparat
Språkfrågor -
Ord i elektronikens tjänst
Språkfrågor -
Boendeformer för boende
Språkfrågor -
Tankstreck och bindestreck
Språkfrågor -
Korta språkfrågor
Språkfrågor -
Svåra verb
Språkfrågor