1_1996 - Språkbruk
Språkbruk 1/1996
-
Artikel 1/1996
Mikael Reuter
Forskningscentralen 20 år
Forskningscentralen för de inhemska språken inledde sin verksamhet för tjugo år sedan, den 1 mars 1976. För att fira sitt jubileum arrangerade forskningscentralen bl.a. ett seminarium för allmänheten på Ständerhuset i Helsingfors. Detta nummer av Språkbruk består till övervägande del av de svenska föredragen under seminariet. För den stora allmänheten, på svenskt lika väl som på finskt håll, är forskningscentralen bäst känd för sin språkvårdande verksamhet. Ändå är språkvården bara en del av det vi sysslar med.
Läs mer
-
Artikel 1/1996
Mikael Reuter
Finlandssvenskan i Norden och Europa
”Det räcker inte med att vi försöker undvika de värsta finlandismerna – vi måste också följa med i den allmänna svenska språkutvecklingen”. Det här är en överlevnadsfråga för finlandssvenskan, menar Mikael Reuter, som i artikeln nedan diskuterar finlandssvenskans status i dag.
Läs mer
-
Artikel 1/1996
Eivor Sommardahl
Kan man lära gamla byråkrater skriva?
På många håll vill myndigheterna lära sig att skriva enklare och mindre byråkratiskt och intresset för klarspråkskurser ökar. Specialforskaren Eivor Sommardahl berättar här om klarspråksprojekt i Finland och Sverige och arbetet med att göra språket enklare och begripligare för alla.
Läs mer
-
Artikel 1/1996
Nina Martola
Går det att göra en finsk-svensk ordbok?
Frågan om det går att göra en finsk-svensk ordbok är knappast särskilt nervkittlande. Det är väl ingen som väntar sig att svaret skall bli nej, eftersom existerande ordböcker ju bär syn för sägen. Men att det går är trots allt en sanning med modifikation. Vissa saker går helt enkelt inte att lösa på ett tillfredsställande sätt. I det följande presenterar Nina Martola, redaktionssekreterare vid den stora finsk-svenska ordboken, ett par sådana problemkomplex.
Läs mer
-
Artikel 1/1996
Peter Slotte
Gammalt och nytt i den kommunala namngivningen
Hur skapas nya vägnamn i kommunerna? Hur har gatorna fått sina namn i äldre tider? Vilka krav ställer tvåspråkigheten på namnplaneringen? Namngivningen förr och nu presenteras här av Peter Slotte, som belyser diskussionen med exempel från Helsingfors.
Läs mer
-
Artikel 1/1996
Caroline Sandström
Dialekterna i den urbaniserade huvudstadsregionen
Caroline Sandström arbetar som redaktör vid Ordbok över Finlands svenska folkmål. Hon är Sibbobo och forskar för närvarande i hur de nyländska dialekterna förändras. I artikeln nedan presenterar hon synpunkter på dialekterna och deras ställning i huvudstadsregionen.
Läs mer
-
Artikel 1/1996
Jamima Löfström
Kan Helsingforssvenska skolungdomar tala svenska?
Hur ser det ut med de svenska skolelevernas svenska i Helsingfors? Vi vet att det förekommer mycket slang och finska på skolgården. Men hur ser elevernas språk ut utanför skolgården, i situationer där det förväntas att språket är mer formellt än till vardags? Kan eleverna nå upp till det offentliga språkbrukets normer? Hur mycket finska blandar de in i sin svenska? Jamima Löfström presenterar här preliminära resultat från en pågående undersökning om Helsingforselevernas språk.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/1996
Nina Martola
Nationalencyklopedins ordbok
Ordboksanvändarna har ivrigt väntat på Nationalencyklopedins ordbok (i fortsättningen NEO), och det kändes ganska högtidligt att hålla det första bandet i sin hand, när det utkom i höstas. Nu har band två kommit, och...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/1996
Kjell Weimer
Ny uttalslära
Ett nytt läromedelspaket i finlandssvenskt uttal har sett dagens ljus. Det tre författarna Ulla Pedersen, Carita Rosenberg-Wolff och Irma Uddström, alla lärare vid Helsingfors universitet, har tagit fram ett material...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/1996
Kristina Nikula
Två språk på arbetsplatsen
Man har vid Institutionen för nordiska språk vid Vasa universitet gjort sig känd fär att ha introducerat språkbadsidén i Finland och institutionen är sedan länge ett centrum för fackspråksforskning. Ett arbete som...
Läs mer
-
Artikel 1/1996
Att skriva bättre i jobbet
En ny skrivhandledning och uppslagsbok som vänder sig till alla som skriver i yrkeslivet har kommit ut. Boken Att skriva bättre i jobbet ger många värdefulla tips och råd om hur man väljer ton och perspektiv,...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1996
Medborgare i samhället
Det pågår en tendens att tilldela den så kallade tredje sektorn, dvs. föreningar, frivilligorganisationer m.m., en allt större betydelse vid samhällsinsatser. Resultatet av en sådan social nyorganisation...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1996
Medborgarkontor
I kommunerna blir det allt vanligare med samservice, så att största delen av de kommunala tjänsterna erbjuds på ett och samma ställe, så att säga över en disk. Ett sådant ställe kallas medborgarkontor, på...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1996
Den lärande organisationen
Den lärande organisationen (fi. oppiva organisaatio, eng. learning organization) lär av sig själv och utvecklas genom en ständig intern dialog. Enligt modellen ska medarbetarna utbyta och ta...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1996
Korta språkfrågor
IT = informationsteknik Nestepakkauskartonki = vätskekartong Sapattivapaa = sabbatsledighet Vuoronumero = könummer, inte: "turnummer"
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1996
WorldWideWeb-terminologi
Det världsomspännande informations(hanterings)systemet (fi. tietojärjestelmä) WorldWideWeb, som är en del av det logiska nätet (looginen verkko) Internet blir allt mera populärt. Både...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1996
Skapa nätverk och revidera
Det finska verbet verkottaa eller verkostaa har blivit ett modeuttryck speciellt inom företagsvärlden. Uttrycket är inlånat från de elektroniska nätens vokubulär och innebär att en organisation skapar sociala...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1996
Atypiska anställningar
På arbetsgivar- och fackföreningshåll diskuterar man just nu en ny form av arbetsfördelning, där de traditionella fasta tjänsteförhållandena ersätts med visstidsbefattningar. På finska benämns dessa med termen...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1996
Arbetsalternering
Arbetsalternering (fi. työvuorottelu) innebär att en arbetslös anställs för en viss tid medan den ordinarie anställda är ledig och samtidigt får någon form av ersättning för förlorade inkomster.
Läs mer
-
Artikel 1/1996
Ordbokstävling
På forskningscentralens jubileumsseminarium på Ständerhuset den 1 mars 1996 arrangerades en ordbokstävling med frågor som skulle besvaras med hjälp av Ordbok över Finlands svenska folkmål. Frågorna löd:...
Läs mer
I denna tidskrift: 1/1996
-
Forskningscentralen 20 år
Artikel -
Finlandssvenskan i Norden och Europa
Artikel -
Kan man lära gamla byråkrater skriva?
Artikel -
Går det att göra en finsk-svensk ordbok?
Artikel -
Gammalt och nytt i den kommunala namngivningen
Artikel -
Dialekterna i den urbaniserade huvudstadsregionen
Artikel -
Kan Helsingforssvenska skolungdomar tala svenska?
Artikel -
Nationalencyklopedins ordbok
Aktuell litteratur -
Ny uttalslära
Aktuell litteratur -
Två språk på arbetsplatsen
Aktuell litteratur -
Att skriva bättre i jobbet
Artikel -
Medborgare i samhället
Språkfrågor -
Medborgarkontor
Språkfrågor -
Den lärande organisationen
Språkfrågor -
Korta språkfrågor
Språkfrågor -
WorldWideWeb-terminologi
Språkfrågor -
Skapa nätverk och revidera
Språkfrågor -
Atypiska anställningar
Språkfrågor -
Arbetsalternering
Språkfrågor -
Ordbokstävling
Artikel