Hoppa till innehåll

1_1997 - Språkbruk

Artikel 1/1997

Mikael Reuter

Svenskan i Finland — norm och status

Finlandssvenskan och dess egenheter har varit föremål för åtskilliga studier i åtskilliga sammanhang, inte minst här i Språkbruk, men när Christina Melin-Köpilä disputerade i Uppsala den 18 januari i år...

Läs mer
Artikel 1/1997

Hans Lundqvist, Marianne Nordman

Svenskt författningsspråk i Sverige och Finland — en licentiatuppsats och några kommentarer

Vad förenar och vad skiljer sverigesvenskt och finlandssvenskt författningsspråk? Det här har Hans Landqvist, rikssvensk lektor vid Åbo universitets språkcenter och doktorand vid Göteborgs universitet,...

Läs mer
Artikel 1/1997

Marketta Sundman

Tvåspråkiga helsingforsare — vinnare eller förlorare?

Hur väl behärskar man svenska i tal och skrift om man har vuxit upp i ett tvåspråkigt hem och talar finska med sin äktenskapspartner? Och är det vanligt att ”enspråkigt” svenska helsingforsare klarar av...

Läs mer
Artikel 1/1997

Charlotta af Hällström-Reijonen

Svenska avdelningen i dag

Personalomsättningen på svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken (FCIS) har varit ganska snabb den senaste tiden. Därför vill vi ge en kort presentation av de olika enheterna...

Läs mer
Aktuell litteratur 1/1997

Maija Grönholm

Språkbadsforskning i Finland

Språkbad som undervisningsmodell har utvecklats i Kanada på 1970- och 1980-talen. I de allra striktaste definitionerna av språkbad nämns ofta att undervisningsmetoden lämpar sig för elever inom ett...

Läs mer
Aktuell litteratur 1/1997

Robin Fortelius

Ny dataordlista

Den sjunde upplagan av ATK-sanakirja kom ut 1994. Det är en lång tid sedan med tanke på den snabba utvecklingen inom terminologin kring datatekniken, speciellt som dataordboken redan då fick kritik för...

Läs mer
Artikel 1/1997

Susanna Karjalainen

Nordisk lexikografi

En ”vanlig” ordboksanvändare reflekterar kanske inte så ofta över hur ordböcker kommer till. Man tar ett uppslagsord på källspråket och så förser man det med en definition eller en motsvarighet på ett...

Läs mer
Aktuell litteratur 1/1997

Charlotta af Hällström-Reijonen

Nordens språk som andraspråk

Symposiet Nordens språk som andraspråk arrangerades för tredje gången den 24–25 mars 1995 i Jyväskylä. Teman för symposiet var formell och informell inlärning samt testning. Forskarmötet resulterade i en...

Läs mer
Språkfrågor 1/1997

Peter Slotte

Tonvis med tonfisk

stoppar vi i oss varje år. Det oljiga eller vattniga innehållet i plåtburkarna från Thailand, Colombia och andra fjärran länder ger oss ingen uppfattning om hur den levande fisken en gång har sett...

Läs mer
Språkfrågor 1/1997

Folkrörelser och organisationer

En språkfråga som togs upp i Språkbruk 1/1996 var översättningen av fi. kansalaisliikkeet . Vi konstaterade där att ordet medborgarrörelser används nästan enbart i Finland, medan man i Sverige...

Läs mer
Språkfrågor 1/1997

Konglomerat

Vi har tidigare, på tal om skillnaden mellan många och flera, framhållit att finskans moni ‑ i sammansättningar vanligen motsvaras av fler- , t.ex. flerpartisystem i motsats till ...

Läs mer
Språkfrågor 1/1997

Samordna

Ett av de få fall där finskan tar till ett lånord medan svenskan har ett inhemskt ord är fi. koordinoida . Visst kan man koordinera också på svenska, men mycket vanligare är att man samordnar .

Läs mer
Språkfrågor 1/1997

Europeiska ombudsmannen

En av våra män i Bryssel är den av Europaparlamentet utsedde ombudsmannen Jakob Söderman, på engelska Ombudsman och på finska oikeusasiamies . EU:s ombudsman kallas alltså inte ”justitieombudsman” på...

Läs mer
Språkfrågor 1/1997

Förändringar i omvärlden

Ett av dagens modebegrepp är det som på finska kallas toimintaympäristö . Varje företag, myndighet och organisation med självaktning skall i sina planer (för att inte tala om strategier) värdera pågående...

Läs mer
Språkfrågor 1/1997

Kompetens och kunnande

Det finska ordet osaaminen kan ofta översättas med kunnande , inte minst i den betydelse som motsvarar engelskans know-how . Man kan alltså tala t.ex. om ett företags tekniska kunnande på ett...

Läs mer
Språkfrågor 1/1997

Avsiktsförklaring eller intentionsavtal

Som vi tidigare nämnt rekommenderas det svenska ordet avsiktsförklaring som motsvarighet till eng. letter of intent (fi. aiesopimus, aiepöytäkirja). Ett annat ord som förekommer, om man vill framhålla...

Läs mer
Språkfrågor 1/1997

Bara ett §-tecken

Statsrådets svenska språknämnd har beslutat gå in för att vi också i författningstext skall använda enkelt paragraftecken vid hänvisning till flera paragrafer. Man skriver alltså numera t.ex. enligt 14...

Läs mer
Språkfrågor 1/1997

Kloning

På sistone har det talats mycket om kloning och om att klona , men uttalet har varit litet vacklande. Klon uttalas med långt o som i sol. En klon är en population av celler eller organismer som...

Läs mer
Språkfrågor 1/1997

Inbjudan för två personer

Ibland då man skriver en inbjudan till en fest eller annan begivenhet omfattar inbjudan också sambo/särbo, make/maka etc. På finska talar man ofta om seuralainen i sammanhanget . På...

Läs mer
Språkfrågor 1/1997

Godis och annat mums

Behöver vi faktiskt det finska ordet karkki i vårt svenska språk? Svaret är givetvis nej, eftersom det finns gott (!) om svenska ord för karameller och allehanda sötsaker. Det vanligaste är antagligen ...

Läs mer
Språkfrågor 1/1997

Reumatism och reumatiker

Sjukdomen reumatism heter bara så på svenska. Kortformen reuma kan användas som självständigt ord i finskan, men däremot inte i svenskan. På svenska lider man alltså av reumatism , inte av...

Läs mer
Språkfrågor 1/1997

Korta språkfrågor

vieroitushoito = avgiftning; missbrukarvård omalääkäri = husläkare leipäkone = bakmaskin ( inte : bröd- ) automarket = stormarknad ...

Läs mer
Artikel 1/1997

Korrigering till myndighetslistan

En liten komplettering till förteckningen på myndigheter som ingick i Språkbruk 3/1996: Valtion opintotukikeskus/Statens studiestödscentral bör vara: Opintotukikeskus = ...

Läs mer

I denna tidskrift: 1/1997

1_1997