Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

1_1997 - Språkbruk

Språkbruk 1/1997

  • Artikel 1/1997

    Mikael Reuter

    Svenskan i Finland – norm och status

    Finlandssvenskan och dess egenheter har varit föremål för åtskilliga studier i åtskilliga sammanhang, inte minst här i Språkbruk, men när Christina Melin-Köpilä disputerade i Uppsala den 18 januari i år var det...

    Läs mer

  • Artikel 1/1997

    Hans Landqvist, Marianne Nordman

    Svenskt författningsspråk i Sverige och Finland – en licentiatuppsats och några kommentarer

    Vad förenar och vad skiljer sverigesvenskt och finlandssvenskt författningsspråk? Det här har Hans Landqvist, rikssvensk lektor vid Åbo universitets språkcenter och doktorand vid Göteborgs universitet, undersökt i sin licentiatuppsats. Opponent vid ventileringen var biträdande professor Marianne Nordman, Vasa universitet. I artikeln presenterar Hans Landqvist sin licentiatuppsats och Marianne Nordman kommenterar den.

    Läs mer

  • Artikel 1/1997

    Marketta Sundman

    Tvåspråkiga helsingforsare – vinnare eller förlorare?

    Hur väl behärskar man svenska i tal och skrift om man har vuxit upp i ett tvåspråkigt hem och talar finska med sin äktenskapspartner? Och är det vanligt att ”enspråkigt” svenska helsingforsare klarar av ett finskt språktest lika väl som enspråkiga finnar? Bl.a. dessa frågor får sitt svar i Marika Tandefelts färska forskningsrapport På vinst och förlust, som här recenseras av Marketta Sundman, biträdande professor på svenska institutionen vid Åbo Akademi.

    Läs mer

  • Artikel 1/1997

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Svenska avdelningen i dag

    Personalomsättningen på svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken (FCIS) har varit ganska snabb den senaste tiden. Därför vill vi ge en kort presentation av de olika enheterna och personalen och berätta vad vi gör.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/1997

    Maija Grönholm

    Språkbadsforskning i Finland

    Språkbad som undervisningsmodell har utvecklats i Kanada på 1970- och 1980-talen. I de allra striktaste definitionerna av språkbad nämns ofta att undervisningsmetoden lämpar sig för elever inom ett majoritetsspråk....

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/1997

    Robin Fortelius

    Ny dataordlista

    Den sjunde upplagan av ATK-sanakirja kom ut 1994. Det är en lång tid sedan med tanke på den snabba utvecklingen inom terminologin kring datatekniken, speciellt som dataordboken redan då fick kritik för att vara...

    Läs mer

  • Artikel 1/1997

    Susanna Karjalainen

    Nordisk lexikografi

    En ”vanlig” ordboksanvändare reflekterar kanske inte så ofta över hur ordböcker kommer till. Man tar ett uppslagsord på källspråket och så förser man det med en definition eller en motsvarighet på ett annat språk,...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/1997

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Nordens språk som andraspråk

    Symposiet Nordens språk som andraspråk arrangerades för tredje gången den 24–25 mars 1995 i Jyväskylä. Teman för symposiet var formell och informell inlärning samt testning. Forskarmötet resulterade i en rapport som...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/1997

    Peter Slotte

    Tonvis med tonfisk

    stoppar vi i oss varje år. Det oljiga eller vattniga  innehållet i plåtburkarna från Thailand, Colombia och andra fjärran länder ger oss ingen uppfattning om hur den levande fisken en gång har sett ut. Tonfisken...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/1997

    Folkrörelser och organisationer

    En språkfråga som togs upp i Språkbruk 1/1996 var översättningen av fi. kansalaisliikkeet . Vi konstaterade där att ordet  medborgarrörelser används nästan enbart i Finland, medan man i Sverige...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/1997

    Konglomerat

    Vi har tidigare, på tal om skillnaden mellan   många och flera, framhållit att finskans  moni ‑ i sammansättningar vanligen motsvaras av fler- , t.ex. flerpartisystem i motsats till ...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/1997

    Samordna

    Ett av de få fall där finskan tar till ett lånord medan svenskan har ett inhemskt ord är fi. koordinoida . Visst kan man koordinera också på svenska, men mycket vanligare är att man samordnar .

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/1997

    Europeiska ombudsmannen

    En av våra män i Bryssel är den av Europaparlamentet utsedde ombudsmannen Jakob Söderman, på engelska Ombudsman och på finska oikeusasiamies . EU:s ombudsman kallas alltså inte ”justitieombudsman” på...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/1997

    Förändringar i omvärlden

    Ett av dagens modebegrepp är det som på finska kallas toimintaympäristö . Varje företag, myndighet och organisation med självaktning skall i sina planer (för att inte tala om strategier) värdera pågående...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/1997

    Kompetens och kunnande

    Det finska ordet osaaminen kan ofta översättas med kunnande , inte minst i den betydelse som motsvarar engelskans know-how . Man kan alltså tala t.ex. om ett företags  tekniska kunnande på ett...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/1997

    Avsiktsförklaring eller intentionsavtal

    Som vi tidigare nämnt rekommenderas det svenska ordet avsiktsförklaring som motsvarighet till eng. letter of intent (fi. aiesopimus, aiepöytäkirja). Ett annat ord som förekommer, om man vill framhålla...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/1997

    Bara ett §-tecken

    Statsrådets svenska språknämnd har beslutat gå in för att vi också i författningstext skall använda enkelt paragraftecken vid hänvisning till flera paragrafer. Man skriver alltså numera t.ex. enligt 14...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/1997

    Kloning

    På sistone har det talats mycket om kloning och om att klona , men uttalet har varit litet vacklande. Klon uttalas med långt o som i sol. En klon är en population av celler eller organismer som...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/1997

    Inbjudan för två personer

    Ibland då man skriver en inbjudan till en fest eller  annan begivenhet omfattar inbjudan också sambo/särbo, make/maka etc. På finska talar man ofta om seuralainen i sammanhanget . På...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/1997

    Godis och annat mums

    Behöver vi faktiskt det finska ordet karkki i vårt svenska språk? Svaret är givetvis nej, eftersom det finns gott (!) om svenska ord för karameller och allehanda sötsaker. Det vanligaste är antagligen ...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/1997

    Reumatism och reumatiker

    Sjukdomen reumatism heter bara så på svenska. Kortformen reuma kan användas som  självständigt ord i finskan, men däremot inte i svenskan. På svenska lider man alltså av reumatism , inte av...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/1997

    Korta språkfrågor

    vieroitushoito = avgiftning; missbrukarvård omalääkäri = husläkare leipäkone = bakmaskin ( inte : bröd- )   automarket = stormarknad lukkiutumattomat jarrut = låsningsfria bromsar

    Läs mer

  • Artikel 1/1997

    Korrigering till myndighetslistan

    En liten komplettering till förteckningen på myndigheter som ingick i Språkbruk 3/1996: Valtion opintotukikeskus/Statens studiestödscentral bör vara: Opintotukikeskus = Studiestödscentralen ...

    Läs mer

I denna tidskrift: 1/1997

  • Svenskan i Finland – norm och status

    Artikel
  • Svenskt författningsspråk i Sverige och Finland – en licentiatuppsats och några kommentarer

    Artikel
  • Tvåspråkiga helsingforsare – vinnare eller förlorare?

    Artikel
  • Svenska avdelningen i dag

    Artikel
  • Språkbadsforskning i Finland

    Aktuell litteratur
  • Ny dataordlista

    Aktuell litteratur
  • Nordisk lexikografi

    Artikel
  • Nordens språk som andraspråk

    Aktuell litteratur
  • Tonvis med tonfisk

    Språkfrågor
  • Folkrörelser och organisationer

    Språkfrågor
  • Konglomerat

    Språkfrågor
  • Samordna

    Språkfrågor
  • Europeiska ombudsmannen

    Språkfrågor
  • Förändringar i omvärlden

    Språkfrågor
  • Kompetens och kunnande

    Språkfrågor
  • Avsiktsförklaring eller intentionsavtal

    Språkfrågor
  • Bara ett §-tecken

    Språkfrågor
  • Kloning

    Språkfrågor
  • Inbjudan för två personer

    Språkfrågor
  • Godis och annat mums

    Språkfrågor
  • Reumatism och reumatiker

    Språkfrågor
  • Korta språkfrågor

    Språkfrågor
  • Korrigering till myndighetslistan

    Artikel
1_1997
 
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Enskilda artikelförfattare ansvarar själva för åsikterna i sina artiklar.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket