1_1997 - Språkbruk
Språkbruk 1/1997
-
Artikel 1/1997
Mikael Reuter
Svenskan i Finland – norm och status
Finlandssvenskan och dess egenheter har varit föremål för åtskilliga studier i åtskilliga sammanhang, inte minst här i Språkbruk, men när Christina Melin-Köpilä disputerade i Uppsala den 18 januari i år var det...
Läs mer
-
Artikel 1/1997
Hans Landqvist, Marianne Nordman
Svenskt författningsspråk i Sverige och Finland – en licentiatuppsats och några kommentarer
Vad förenar och vad skiljer sverigesvenskt och finlandssvenskt författningsspråk? Det här har Hans Landqvist, rikssvensk lektor vid Åbo universitets språkcenter och doktorand vid Göteborgs universitet, undersökt i sin licentiatuppsats. Opponent vid ventileringen var biträdande professor Marianne Nordman, Vasa universitet. I artikeln presenterar Hans Landqvist sin licentiatuppsats och Marianne Nordman kommenterar den.
Läs mer
-
Artikel 1/1997
Marketta Sundman
Tvåspråkiga helsingforsare – vinnare eller förlorare?
Hur väl behärskar man svenska i tal och skrift om man har vuxit upp i ett tvåspråkigt hem och talar finska med sin äktenskapspartner? Och är det vanligt att ”enspråkigt” svenska helsingforsare klarar av ett finskt språktest lika väl som enspråkiga finnar? Bl.a. dessa frågor får sitt svar i Marika Tandefelts färska forskningsrapport På vinst och förlust, som här recenseras av Marketta Sundman, biträdande professor på svenska institutionen vid Åbo Akademi.
Läs mer
-
Artikel 1/1997
Charlotta af Hällström-Reijonen
Svenska avdelningen i dag
Personalomsättningen på svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken (FCIS) har varit ganska snabb den senaste tiden. Därför vill vi ge en kort presentation av de olika enheterna och personalen och berätta vad vi gör.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/1997
Maija Grönholm
Språkbadsforskning i Finland
Språkbad som undervisningsmodell har utvecklats i Kanada på 1970- och 1980-talen. I de allra striktaste definitionerna av språkbad nämns ofta att undervisningsmetoden lämpar sig för elever inom ett majoritetsspråk. Då...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/1997
Robin Fortelius
Ny dataordlista
Den sjunde upplagan av ATK-sanakirja kom ut 1994. Det är en lång tid sedan med tanke på den snabba utvecklingen inom terminologin kring datatekniken, speciellt som dataordboken redan då fick kritik för att vara...
Läs mer
-
Artikel 1/1997
Susanna Karjalainen
Nordisk lexikografi
En ”vanlig” ordboksanvändare reflekterar kanske inte så ofta över hur ordböcker kommer till. Man tar ett uppslagsord på källspråket och så förser man det med en definition eller en motsvarighet på ett annat språk,...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/1997
Charlotta af Hällström-Reijonen
Nordens språk som andraspråk
Symposiet Nordens språk som andraspråk arrangerades för tredje gången den 24–25 mars 1995 i Jyväskylä. Teman för symposiet var formell och informell inlärning samt testning. Forskarmötet resulterade i en rapport som...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1997
Peter Slotte
Tonvis med tonfisk
stoppar vi i oss varje år. Det oljiga eller vattniga innehållet i plåtburkarna från Thailand, Colombia och andra fjärran länder ger oss ingen uppfattning om hur den levande fisken en gång har sett ut. Tonfisken...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1997
Folkrörelser och organisationer
En språkfråga som togs upp i Språkbruk 1/1996 var översättningen av fi. kansalaisliikkeet. Vi konstaterade där att ordet medborgarrörelser används nästan enbart i Finland, medan man i Sverige talar om...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1997
Konglomerat
Vi har tidigare, på tal om skillnaden mellan många och flera, framhållit att finskans moni- i sammansättningar vanligen motsvaras av fler-, t.ex. flerpartisystem i motsats till enpartisystem....
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1997
Samordna
Ett av de få fall där finskan tar till ett lånord medan svenskan har ett inhemskt ord är fi. koordinoida. Visst kan man koordinera också på svenska, men mycket vanligare är att man samordnar.
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1997
Europeiska ombudsmannen
En av våra män i Bryssel är den av Europaparlamentet utsedde ombudsmannen Jakob Söderman, på engelska Ombudsman och på finska oikeusasiamies. EU:s ombudsman kallas alltså inte ”justitieombudsman” på svenska.
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1997
Förändringar i omvärlden
Ett av dagens modebegrepp är det som på finska kallas toimintaympäristö. Varje företag, myndighet och organisation med självaktning skall i sina planer (för att inte tala om strategier) värdera pågående och...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1997
Kompetens och kunnande
Det finska ordet osaaminen kan ofta översättas med kunnande, inte minst i den betydelse som motsvarar engelskans know-how. Man kan alltså tala t.ex. om ett företags tekniska kunnande på ett visst område. ...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1997
Avsiktsförklaring eller intentionsavtal
Som vi tidigare nämnt rekommenderas det svenska ordet avsiktsförklaring som motsvarighet till eng. letter of intent (fi. aiesopimus, aiepöytäkirja). Ett annat ord som förekommer, om man vill framhålla att det...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1997
Bara ett §-tecken
Statsrådets svenska språknämnd har beslutat gå in för att vi också i författningstext skall använda enkelt paragraftecken vid hänvisning till flera paragrafer. Man skriver alltså numera t.ex. enligt 14 och 15 §...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1997
Kloning
På sistone har det talats mycket om kloning och om att klona, men uttalet har varit litet vacklande. Klon uttalas med långt o som i sol. En klon är en population av celler eller organismer som uppkommit genom...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1997
Inbjudan för två personer
Ibland då man skriver en inbjudan till en fest eller annan begivenhet omfattar inbjudan också sambo/särbo, make/maka etc. På finska talar man ofta om seuralainen i sammanhanget. På finlandssvenskt håll...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1997
Godis och annat mums
Behöver vi faktiskt det finska ordet karkki i vårt svenska språk? Svaret är givetvis nej, eftersom det finns gott (!) om svenska ord för karameller och allehanda sötsaker. Det vanligaste är antagligen godis som...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1997
Reumatism och reumatiker
Sjukdomen reumatism heter bara så på svenska. Kortformen reuma kan användas som självständigt ord i finskan, men däremot inte i svenskan. På svenska lider man alltså av reumatism, inte av ”reuma”. Man kan...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1997
Korta språkfrågor
vieroitushoito = avgiftning; missbrukarvård omalääkäri = husläkare leipäkone = bakmaskin (inte: bröd-) automarket = stormarknad lukkiutumattomat jarrut = låsningsfria bromsar
Läs mer
-
Artikel 1/1997
Korrigering till myndighetslistan
En liten komplettering till förteckningen på myndigheter som ingick i Språkbruk 3/1996: Valtion opintotukikeskus/Statens studiestödscentral bör vara: Opintotukikeskus = Studiestödscentralen ...
Läs mer
I denna tidskrift: 1/1997
-
Svenskan i Finland – norm och status
Artikel -
Svenskt författningsspråk i Sverige och Finland – en licentiatuppsats och några kommentarer
Artikel -
Tvåspråkiga helsingforsare – vinnare eller förlorare?
Artikel -
Svenska avdelningen i dag
Artikel -
Språkbadsforskning i Finland
Aktuell litteratur -
Ny dataordlista
Aktuell litteratur -
Nordisk lexikografi
Artikel -
Nordens språk som andraspråk
Aktuell litteratur -
Tonvis med tonfisk
Språkfrågor -
Folkrörelser och organisationer
Språkfrågor -
Konglomerat
Språkfrågor -
Samordna
Språkfrågor -
Europeiska ombudsmannen
Språkfrågor -
Förändringar i omvärlden
Språkfrågor -
Kompetens och kunnande
Språkfrågor -
Avsiktsförklaring eller intentionsavtal
Språkfrågor -
Bara ett §-tecken
Språkfrågor -
Kloning
Språkfrågor -
Inbjudan för två personer
Språkfrågor -
Godis och annat mums
Språkfrågor -
Reumatism och reumatiker
Språkfrågor -
Korta språkfrågor
Språkfrågor -
Korrigering till myndighetslistan
Artikel