1_1999 - Språkbruk
Språkbruk 1/1999
-
Artikel 1/1999
Øystein Alexander Vangsnes
Noen finlandssvenske syntaktiske eiendommeligheter
I skandinaviskt sammanhang visar finlandssvenska dialekter upp vissa syntaktiska konstruktioner som inte återfinns i andra dialekter. Øystein Alexander Vangsnes, universitetsstipendiat vid Institutt for lingvistikk og allmenn litteraturvitenskap i Bergen och i höstas gästforskare på Forskningscentralen för de inhemska språken, håller på med en doktorsavhandling om nominalfrassyntax i komparativt nordiskt perspektiv. I den här artikeln beskriver han några av de teoretiska utmaningarna som finlandssvenska dialekter ger.
Läs mer
-
Artikel 1/1999
Peter Slotte
Ortnamnen – minnen i miljön
Ortnamnen utgör i många fall det äldsta vi har kvar av det förflutna i vår kulturhistoria. Men vad betyder ortnamnen, hur har de uppkommit och hur utvecklas de? Fil.dr Peter Slotte, sakkunnig på ortnamn och namnvård, presenterar dagarna för Europas byggnadsarv, som i år har ortnamnen som tema.
Läs mer
-
Artikel 1/1999
Gunilla Harling-Kranck
Gatunamnen i Helsingfors
Gatunamnen i Helsingfors präglas av stadens historia med inslag av svenskt, ryskt och finskt. Det finns också speciella drag i de svenska gatunamnen som är typiska för staden. Docent Gunilla Harling-Kranck är ledamot i gatunamnskommittén i Helsingfors sedan 1983.
Läs mer
-
Artikel 1/1999
Matti Similä
Deprimerande lättsinne
Svenskan i Finland löper risk att reduceras till ett språk för intimsfären, där de svenska begreppen saknas för komplexa företeelser i offentliga sammanhang. Skolans ansvar som förmedlare av ett fullödigt språk diskuteras här med speciell tyngdpunkt på svenskan i Helsingfors. Matti Similä är docent i sociologi vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. En del av artikeln har tidigare publicerats som en insändare i Hufvudstadsbladet den 25 mars 1998.
Läs mer
-
Artikel 1/1999
Arbetstidstermer
Listan på arbetstidstermer är utarbetad av den svenska språknämnden FackTerm, som verkar i anslutning till arbetsmarknadsorganisationerna för den privata, kommunala och statliga sektorn. Kommentarer och tillägg kan skickas till FackTerms sekreterare, Kesia Sjövall, per e-post: kesia.sjovall@kuntaliitto.fi eller per fax 09 771 20 53.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/1999
Mia Falk
Idiom och slang i svenskan
Idiom hör till de roliga men samtidigt svåra sakerna att lära sig i ett främmande språk. Idiom ger språket färg och liv, men kräver att man behärskar dem till fullo för att de ska fungera. Vad utmärker en ful...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1999
Euro
Fråga: Jag är osäker på hur jag skall hantera ordet euro – hur skall det böjas och uttalas? Hur skall det förkortas?
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1999
Antibiotika
Fråga: Kan man säga ”en antibiotika”?
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1999
Tillfälliga jobb
Fråga: Hur skall jag översätta pätkätyö? Svar: Det finns flera alternativ: korttidsjobb, kortjobb, korttidsanställning, korta jobb eller vikariat, beroende på vilken aspekt man vill betona. Tidigare...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1999
Sammansättnigar med icke-
Fråga: Om jag vill uttrycka motsatsen till ett ord genom att lägga till icke- först, skall det då vara bindestreck mellan icke och huvudordet? Svar: Enligt Svenska skrivregler sätts bindestreck ofta ut i...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/1999
Stavgång
Fråga: Vad heter sauvakävely på svenska? Svar: Det kallas stavgång. Stavgång är en ny motionsform som innebär att man går ut och går med ett par skidstavar som stöd och hjälp för att röra på armar och...
Läs mer
I denna tidskrift: 1/1999
-
Noen finlandssvenske syntaktiske eiendommeligheter
Artikel -
Ortnamnen – minnen i miljön
Artikel -
Gatunamnen i Helsingfors
Artikel -
Deprimerande lättsinne
Artikel -
Arbetstidstermer
Artikel -
Idiom och slang i svenskan
Aktuell litteratur -
Euro
Språkfrågor -
Antibiotika
Språkfrågor -
Tillfälliga jobb
Språkfrågor -
Sammansättnigar med icke-
Språkfrågor -
Stavgång
Språkfrågor