1_2019 - Språkbruk
Språkbruk 1/2019

Andra artiklar i tidskriften
-
Ledare 1/2019
Pia Westerberg
Mycket på g!
När vi i förra numret blickade bakåt – det var en hel del språk- och namnhistoria – handlar detta nummer mycket om språkförändring och vad som sker i svenskan just nu.
Läs mer
-
Artikel 1/2019
Leif Höckerstedt
Portugisiskans svanesång i språkens Goa?
I den indiska delstaten Goa används språken engelska, konkani och hindi, men bakom dem skymtar ett annat språk, nämligen portugisiskan – en rest från kolonialtiden.
Läs mer
-
Artikel 1/2019
Anna Maria Gustafsson
Engelsk s-plural konkurrerar med egen böjning i finlandssvenskan
Håller s-pluralen verkligen på att etablera sig i svenskan? Inte helt, åtminstone inte enligt en webbenkät som Språkinstitutet har gjort. S-plural förekommer visserligen, men det finns också ett särfinländskt mönster.
Läs mer
-
Artikel 1/2019
Henrik Othman
Korrekturläsaren som försvann
Har tidningsspråket blivit sämre? Kan journalisterna inte längre svenska? Har man avskaffat korrekturläsarna? Det är bara den sista frågan jag vill svara obetingat ja på.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2019
Bianca Holmberg
Historien bakom 300 svenska ord och uttryck
Kerstin Johanson: Ord med historia. Ordalaget Bokförlag 2018. 163 sidor.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2019
Bianca Holmberg
Konkret och komplett om att skriva digitalt
Jonas Söderström: Inte så jävla krångligt! Praktisk handbok i att skriva för digitala medier. Karneval förlag 2018. 248 sidor.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2019
Maria Vidberg
Handbok för att hantera namn på olika språk
Utländska namn på svenska. Handbok om translitterering och geografiska namnformer. 160 sidor.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2019
Pia Westerberg
Gott och blandat om språk
När går skam på torra land? 245 frågor och svar om språk. 208 sidor. 2018.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2019
Pia Westerberg
Grammatik som underhållning
Sara Lövestam: Grejen med ordföljd. Piratförlaget 2018. 179 sidor.
Läs mer
-
Krönikan 1/2019
Bengt Ahlfors
Krusbär och visimatanter
Ord och uttryck har sina öden. De färdas över tid och rum, över gränserna från ett språk till ett annat. Ibland uppstår de spontant ur en konkret situation, till exempel i en familj, och ingår i en jargong, välbekant för dem som är inne, men obegriplig för alla andra.
Läs mer
-
Perspektiv på finlandismer 1/2019
Charlotta af Hällström-Reijonen, Harriet Eriksson
Att täckas i Finland är något annat än i Sverige
Verbet täckas är en finlandism, men bara i betydelsen ’våga’, ’ha mage att’. I standardsvenskan används ordet sällan och då i en helt annan betydelse än den finlandssvenska.
Läs mer
-
Artikel 1/2019
Katarina Petrell
Svensköversättarna inom förvaltningen – en överblick av läget
Pensioneringar och omläggningar inom översättarutbildningarna gör att behovet av översättare från finska till svenska inom den offentliga förvaltningen i Finland är stort just nu. För att säkra tillgången på kompetenta översättare behövs insatser från och samarbete mellan potentiella arbetsgivare och utbildare.
Läs mer
-
Artikel 1/2019
Monica Äikäs
Prepositionen till vinner terräng
Bruket av prepositionen till verkar öka på bekostnad av andra prepositioner, och det är framför allt finlandssvenskar och yngre personer som favoriserar till.
Läs mer
-
Intervju 1/2019
Tove Lillsund
Han vill lära Sverige att tala demokratiska
Hur ska vi göra för att använda språket så inkluderande som möjligt? Vilka ord ska vi undvika att använda? Och vem bestämmer egentligen vad som är ett inkluderande språkbruk? – Grunden är att bli bättre på att lyssna och att förstå att ord kan vara bärare av värderingar och normer, säger journalisten och föreläsaren Barakat Ghebrehawariat.
Läs mer
-
Övriga 1/2019
Henrik Hu
Mycket väsen för ingenting
Det finns oväntat mycket av ingenting med tanke på mängden av noll. De har kanske rätt, nihilisterna att ingenting spelar nån roll. Inte ett barr och inte en katt, inte en droppe och inte ett skvatt, ...
Läs mer
-
Artikel 1/2019
Rune Skogberg
Med händerna i (j)orden
Vi går mot varmare tider och snart vankas det vårsol och tussilago. Det är med andra ord hög tid att börja tänka på trädgård och odling. Men innan man sätter händerna i jorden kan det vara bra att botanisera lite i trädgårdens orddjungel.
Läs mer
I denna tidskrift: 1/2019
-
Tvåspråkighet kan påverka vokaluttalet i finlandssvenskan
Artikel -
Mycket på g!
Ledare -
Portugisiskans svanesång i språkens Goa?
Artikel -
Engelsk s-plural konkurrerar med egen böjning i finlandssvenskan
Artikel -
Korrekturläsaren som försvann
Artikel -
Historien bakom 300 svenska ord och uttryck
Aktuell litteratur -
Konkret och komplett om att skriva digitalt
Aktuell litteratur -
Handbok för att hantera namn på olika språk
Aktuell litteratur -
Gott och blandat om språk
Aktuell litteratur -
Grammatik som underhållning
Aktuell litteratur -
Krusbär och visimatanter
Krönikan -
Att täckas i Finland är något annat än i Sverige
Perspektiv på finlandismer -
Svensköversättarna inom förvaltningen – en överblick av läget
Artikel -
Prepositionen till vinner terräng
Artikel -
Han vill lära Sverige att tala demokratiska
Intervju -
Mycket väsen för ingenting
Övriga -
Med händerna i (j)orden
Artikel