1_2001 - Språkbruk
Språkbruk 1/2001
-
Artikel 1/2001
Mikael Reuter
Jubileumsår med nya utmaningar
Forskningscentralen för de inhemska språken fyller 25 år i år, och det har gått 20 år sedan det första numret av Språkbruk kom ut. Språkbruks chefredaktör Mikael Reuter blickar tillbaka på tiden som gått och konstaterar att behovet av språkvård inte ser ut att minska.
Läs mer
-
Artikel 1/2001
Lars-Johan Ekerot
EU-översättning och lagspråksförenkling
Talspråksnära konstruktioner anses ofta göra svåra myndighetstexter mer begripliga. Lars-Johan Ekerot vill dock visa på att många skriftspråkliga drag försvarar sin plats i myndighetsspråket och inte kan dömas ut kategoriskt. Artikelförfattaren är docent i nordiska språk vid Lunds universitet.
Läs mer
-
Artikel 1/2001
Britt-Louise Gunnarsson
Bankvärlden och dess texter
De texter som produceras inom en organisation speglar organisationens idéer och kultur, samtidigt som texterna också formar organisationen. Britt-Louise Gunnarsson, professor vid institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet och projektledare för projektet Texter i europeiska skrivsamhällen, skriver om de skillnader som finns i texter skrivna på Handelsbanken och Barclays Bank.
Läs mer
-
Artikel 1/2001
Barbro Ehrenberg-Sundin
Hur når vi målet Klara EU-texter?
Betyder medlemskap i EU att vi måste acceptera en återgång till den krångliga myndighetssvenska som klarspråksexperterna kämpat emot? Eller är tiden mogen för att få Brysselbyråkraterna att skriva begripligt? Barbro Ehrenberg-Sundin, språkexpert på det svenska Justitiedepartementets granskningsenhet, berättar hur man kunde få hela EU att tända för klarspråk.
Läs mer
-
Artikel 1/2001
Katja Koivukangas
Titlars form i tidningstext
Titlar kan stå i både obestämd och bestämd form, och bruket vacklar ibland. Filosofie magister Katja Koivukangas presenterar här sin avhandling pro gradu, som behandlar titlar i olika tidningar och när de står i bestämd eller obestämd form. Katja Koivukangas har studerat svenska och kommunikationsvetenskaper vid Vasa universitet.
Läs mer
-
Artikel 1/2001
Marianne Blomqvist
Ny namnlängd i Sveriges almanackor
Namnlängden i Sverige har moderniserats för första gången på 100 år. Professor Marianne Blomqvist, som är ansvarig för den finlandssvenska namnlängden, ger en inblick i vad som är nytt och gammalt bland de 615 namnen i den svenska almanackan.
Läs mer
-
Artikel 1/2001
Sandra Forsman
2 000 nya ord på väg in i 2000-talet
Ett levande språk utvecklas ständigt, så även svenskan. Detta innebär bland annat att nya ord skapas, och nu finns de nyaste orden som har kommit in i svenskan samlade i Nyordsboken. Fil. mag. Sandra Forsman, forskare på Svenska språkbyrån, recenserar verket.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2001
Sandra Forsman
Två nya språkspaltsböcker
Professor Lars-Gunnar Andersson har sedan 1995 regelbundet skrivit sina både fakta- och humorfyllda språkspalter i Göteborgs-Posten. I dessa språkspalter har han behandlat allt ifrån språkriktighet, etymologi och språkliga märkvärdigheter. Spalterna finns nu, lätt redigerade och omarbetade, samlade i boken Vi säger så (Norstedts ordbok, 2000).
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2001
Silva Lindberg
Svenska ortnamn i Estland
De flesta känner till att Estland har en svensktalande minoritet, men hur många vet att t.ex. Obbholmen och Birkas ligger i Estland? Inte bara Estlandsresenärer har länge efterlyst en populärvetenskaplig...
Läs mer
-
Artikel 1/2001
Språkliga hjälpmedel
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2001
Närodlad mat
Fråga: Vad ska jag använda för svenskt ord för finskans lähiruoka? Svar: De uttryck som används i svenskan är lokalt producerad mat, regionalt producerad mat. Livsmedel kan också vara närodlade. Livsmedel och andra...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2001
Skåpbil eller paketbil?
Fråga: Är det korrekt att använda ordet paketbil för pakettiauto i officiell text? SAOL uppger att ordet är ”finl.” Bör det hellre heta skåpbil? Svar: Skåpbil är visserligen vanligare i allmänspråket i...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2001
Aktionsforskning
Fråga: Vad heter toimintatutkimus på svenska? Svar: Aktionsforskning. På engelska heter det action science eller action research. Ett aktionsforskningsprojekt innebär att man genomför noggrant planerade...
Läs mer
I denna tidskrift: 1/2001
-
Jubileumsår med nya utmaningar
Artikel -
EU-översättning och lagspråksförenkling
Artikel -
Bankvärlden och dess texter
Artikel -
Hur når vi målet Klara EU-texter?
Artikel -
Titlars form i tidningstext
Artikel -
Ny namnlängd i Sveriges almanackor
Artikel -
2 000 nya ord på väg in i 2000-talet
Artikel -
Två nya språkspaltsböcker
Aktuell litteratur -
Svenska ortnamn i Estland
Aktuell litteratur -
Språkliga hjälpmedel
Artikel -
Närodlad mat
Språkfrågor -
Skåpbil eller paketbil?
Språkfrågor -
Aktionsforskning
Språkfrågor