Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

1_2002 - Språkbruk

Språkbruk 1/2002

  • Artikel 1/2002

    Mikael Reuter

    Ett handlingsprogram för svenskan i Finland

    Hur står det till med svenskan i Finland? Alldeles utmärkt, verkar det. Antalat finlandssvenskar har praktiskt taget slutat minska, antalet barn som skrivs in i de svenska skolorna överskrider prognoserna,...

    Läs mer

  • Artikel 1/2002

    Helena Englund, Karin Guldbrand

    Personliga och läsarvänliga webbtexter

    Vad är egentligen så speciellt med webbtexter? I den här artikeln tar författarna upp några faktorer som kan vara bra att känna till. Både Helena Englund och Karin Guldbrand arbetar som skribenter och webbredaktörer. De har tillsammans skrivit boken Klarspråk på nätet, som handlar om läsande, språk och form på webben.

    Läs mer

  • Artikel 1/2002

    Staffan Nyström

    Angående ortnamns betydelse – om de nu har någon?

    Under det seminarium som hölls i april 2001 för att fira dialekt- och namnforskaren Peter Slottes 60-årsdag ingick också en mer övergripande och teoretisk diskussion om ortnamn under ledning av Staffan Nyström. Här återges några av de tankar som berördes i diskussionen. Staffan Nyström är docent i nordiska språk och ortnamnsexpert vid Riksantikvarieämbetet i Stockholm.

    Läs mer

  • Artikel 1/2002

    Bent Jørgensen

    Storbyens stednavne

    Hur väl känner tonåringar till ortnamnen i sin närmiljö? Uppfattar de också de bakomliggande principerna för namngivningen? Dr.phil. Bent Jørgensen, lektor vid Institut for Navneforskning vid Köpenhamns universitet, presenterar här en pilotundersökning han gjort om ortnamnen i Köpenhamn.

    Läs mer

  • Artikel 1/2002

    Urban Östberg

    Fasta fraser i svenskan

    Fasta fraser är svåra att lära sig för andraspråkstalare. Men det är de som gör språket idiomatiskt, skriver Urban Östberg, uni­­ver­­sitets­adjunkt vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet.

    Läs mer

  • Noterat 1/2002

    Medicinska språkgruppen

    Sedan hösten 2001 finns en arbetsgrupp för svenskspråkig terminologi inom medicin och hälsovård. Gruppen, som tagit namnet Medicinska språkgruppen, grundades på initiativ av Marianne Saanila, som är Finska...

    Läs mer

  • Noterat 1/2002

    Nordiska språk – en ny tidning på webben

    Den nya nättidskriften Nordiska Språk är ett forum för debatt kring undervisning och forskning i  nordiska språk med syfte att främja informations­utbyte och samtal. Nordiska Språk utkommer i form av ett nummer...

    Läs mer

  • Noterat 1/2002

    Handlingsprogram för svenskan i Finland

    Finlandssvenskarna är kända för att inveckla sig i diskussioner om sitt svenska modersmål. Vi har en språklig medvetenhet och ett intresse för språkfrågor som brukar förvåna svensktalande i Sverige. Men...

    Läs mer

  • Noterat 1/2002

    Påverka innehållet i SLAF

    Statsrådets svenska språknämnd ska ge ut en reviderad upplaga av handboken Svenskt lag­språk i Finland (SLAF) detta år. Nämnden är tacksam för förslag till kompletteringar, ändring­ar m.m. som gäller...

    Läs mer

  • Noterat 1/2002

    RTT i konkurs

    Rådet för teknisk terminologi i Norge, RTT, har gått i konkurs. I november köpte S.A.I.L.Port Northern Europe (SPNE) upp konkursboet med avsikt att skapa ett ”nytt  RTT”. Även i fortsättning­en ska...

    Läs mer

  • Noterat 1/2002

    Ledarhund

    Citat ur Språkbruk 1/1993: Ordet ledarhund används i svenskan främst i betydelsen ’hund som specialtränats för att leda synskadade’ och är därför en direkt motsvarighet till finskans opaskoira ....

    Läs mer

  • Artikel 1/2002

    Fore! Ordlista för golftermer på webben

    Golf hör till de mer termrika sporterna. En total golfanalfabet kan få problem med termer som par , tee , albatross och yips , men också en duffer kan må bra av att plugga termer. En golfänka ...

    Läs mer

  • Artikel 1/2002

    Michaela Örnmark

    Svenska bebyggelsenamn i Finland

    Lars Huldén har kommit ut med en ny bok om finlandssvenska bebyggelsenamn. I den ges alla och envar möjlighet att se på bekanta platser med nya ögon. Här recenseras boken av ortnamnsforskaren Michaela Örnmark.

    Läs mer

  • Artikel 1/2002

    Björn-Eric Mattsson

    Gott nytt mobilår!

    Centralen för teknisk terminologi har gett ut en ordlista med 365 ord som hänför sig till mobiltekniken. Björn-Eric Mattsson, datakonsult och Hugo Bergroth-pristagare 2000, ordinerar i sin recension läsarna ett ord per dag.

    Läs mer

  • Artikel 1/2002

    Peter Slotte

    God ortnamnssed

    I Sverige stadgar kulturminneslagen att ortnamn ska behandlas enligt ”god ortnamnssed”. Ortnamnsexperten Staffan Nyström diskuterar i Ortnamnen och kulturminneslagen elva typfall som aktualiserar tolkning av vad god ortnamnssed är. Peter Slotte, namnvårdare på Forskningscentralen för de inhemska språken, har läst Nyström.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2002

    Sandra Forsman

    Handbok i svenska för den skrivsugne

    Vad ska en handbok i svenska innehålla? Någon kanske anser att den bör ta upp grunderna i grammatiken, och gärna innehålla en lista över grammatiska termer, så att man kan slå upp en svår term om man glömt...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2002

    Sandra Forsman

    Inspirerande om språkunder­visning

    Den engagerade modersmålsläraren – ständigt på jakt efter nya undervisningsmetoder och idéer – har en ny källa att ösa ur i Anna-Lena Østerns Svenska med sting! , där hon redogör för flera års forskning...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2002

    Silva Lindberg

    Hur går det till när ord får nya betydelser?

    Studier av semantiska förändringar har inte bara ett historiskt intresse (t.ex. gråben i stället för varg ) utan ger även en djupare förståelse för nutida formuleringar (t.ex. lightfeminist och ...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2002

    Sandra Forsman

    Mångsidiga Margareta Westman

    När Margareta Westman, professor i svenska och föreståndare för Svenska språknämnden, avled i augusti 2000 beslöt Svenska språknämnden att samla några av hennes mest läsvärda artiklar och uppsatser i en...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2002

    Sandra Forsman

    Snabbkurs i tvåspråkighetsfrågor

    Den som letat efter en introduktion till eller en sammanfattning av ämnet tvåspråkighet i Finland gör klokt i att öppna Marika Tandefelts rapport Finländsk tvåspråkighet . Här redogör Tandefelt, professor...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2002

    Peter Slotte

    Ritva Liisa Pitkänen sextio och professor

    Specialforskaren vid Forskningscentralen för de inhemska språken Ritva Liisa Pitkänen, bäst känd som expert på lånenamn i sydvästra Finland (hon disputerade 1985 på en avhandling om finska lånenamn i...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2002

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Folkmålsstudier 40

    Större delen av innehållet i Folkmålsstudier nummer 40 utgörs av föredrag från symposiet ”Talat språk i översättning och tolkning” som ägde rum den 16 oktober 1998. Symposiumet arrangerades av Föreningen...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/2002

    Tidsgräns eller deadline

    Fråga : Om man inte vill använda det engelska ordet deadline , vad ska man säga i stället? Svar : Deadline är ett etablerat engelskt lånord i svenskan. Men det finns många som i stället vill...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/2002

    Bindestreck på svenska

    Fråga : Om man dubbeltecknar en vokal, ska det då vara bindestreck mellan vokalerna eller inte? Svar : I finskan finns en regel att bindestreck måste sättas ut när två likadana vokaler möts i en...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/2002

    Ordningstal utan punkt

    Fråga : Jag har alltid trott att man skriver ordningstal på samma sätt i svenskan som i finskan, men har fått påpekanden om mitt sätt att skriva t.ex. datumintervaller på svenska. Vilka regler gäller? ...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/2002

    Fikon fikon fik språkon!

    Fråga : Varifrån kommer ordet fikonspråk och vad betyder det egentligen? Svar : Fikonspråk är ett hemligt språk, en språklek, som bygger på förvrängning med hjälp av ordet ”fikon”. Man talar...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/2002

    Verbatim och verbaliter

    Fråga : Vad betyder ordet verbatim , ett ord jag ibland har sett i vetenskapliga sammanhang? Svar : Verbatim betyder ’ordagrant’, ’ord för ord’ och är ett lån från medeltidslatinet. Ett annat...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/2002

    Fimbulvinter

    Fråga : Vad betyder fimbulvinter ? Svar : Fimbulvinter betyder (lång) vinter med sträng kyla. Ordet har använts i svenskan sedan slutet av 1800-talet och är inlånat från fornisländskans ...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/2002

    Amerikan kör amerikanare

    Fråga : Visst är det ju fel att säga amerikanare om man menar en person från Amerika och inte en amerikansk bil! Svar : Nej, det är inte fel. I Svensk ordbok ges två betydelser för amerikanare :...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/2002

    Fuskpolo

    Fråga : Vad heter en sådan yllekrage som många småbarn använder i stället för halsduk? På finska kallas den kauluri . Svar : På svenska kallas detta alternativ till halsduken för fuskpolo eller ...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/2002

    Familjära sjukdomar

    Fråga : Hur översätter man det engelska familial till svenska när det gäller t.ex. sjukdomar som förekommer familjevis? Engelskan har två ord: familiar , som betyder bekant, förtroendefull och ...

    Läs mer

I denna tidskrift: 1/2002

  • Ett handlingsprogram för svenskan i Finland

    Artikel
  • Personliga och läsarvänliga webbtexter

    Artikel
  • Angående ortnamns betydelse – om de nu har någon?

    Artikel
  • Storbyens stednavne

    Artikel
  • Fasta fraser i svenskan

    Artikel
  • Medicinska språkgruppen

    Noterat
  • Nordiska språk – en ny tidning på webben

    Noterat
  • Handlingsprogram för svenskan i Finland

    Noterat
  • Påverka innehållet i SLAF

    Noterat
  • RTT i konkurs

    Noterat
  • Ledarhund

    Noterat
  • Fore! Ordlista för golftermer på webben

    Artikel
  • Svenska bebyggelsenamn i Finland

    Artikel
  • Gott nytt mobilår!

    Artikel
  • God ortnamnssed

    Artikel
  • Handbok i svenska för den skrivsugne

    Aktuell litteratur
  • Inspirerande om språkunder­visning

    Aktuell litteratur
  • Hur går det till när ord får nya betydelser?

    Aktuell litteratur
  • Mångsidiga Margareta Westman

    Aktuell litteratur
  • Snabbkurs i tvåspråkighetsfrågor

    Aktuell litteratur
  • Ritva Liisa Pitkänen sextio och professor

    Aktuell litteratur
  • Folkmålsstudier 40

    Aktuell litteratur
  • Tidsgräns eller deadline

    Språkfrågor
  • Bindestreck på svenska

    Språkfrågor
  • Ordningstal utan punkt

    Språkfrågor
  • Fikon fikon fik språkon!

    Språkfrågor
  • Verbatim och verbaliter

    Språkfrågor
  • Fimbulvinter

    Språkfrågor
  • Amerikan kör amerikanare

    Språkfrågor
  • Fuskpolo

    Språkfrågor
  • Familjära sjukdomar

    Språkfrågor
1_2002
 
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Enskilda artikelförfattare ansvarar själva för åsikterna i sina artiklar.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket