Hoppa till innehåll

1_2002 - Språkbruk

Artikel 1/2002

Mikael Reuter

Ett handlingsprogram för svenskan i Finland

Hur står det till med svenskan i Finland? Alldeles utmärkt, verkar det. Antalat finlandssvenskar har praktiskt taget slutat minska, antalet barn som skrivs in i de svenska skolorna överskrider prognoserna,...

Läs mer
Artikel 1/2002

Helena Englund, Karin Guldbrand

Personliga och läsarvänliga webbtexter

Vad är egentligen så speciellt med webbtexter? I den här artikeln tar författarna upp några faktorer som kan vara bra att känna till. Både Helena Englund och Karin Guldbrand arbetar som skribenter och...

Läs mer
Artikel 1/2002

Staffan Nyström

Angående ortnamns betydelse ‑ om de nu har någon?

Under det seminarium som hölls i april 2001 för att fira dialekt- och namnforskaren Peter Slottes 60-årsdag ingick också en mer övergripande och teoretisk diskussion om ortnamn under ledning av Staffan...

Läs mer
Artikel 1/2002

Bent Jørgensen

Storbyens stednavne

Hur väl känner tonåringar till ortnamnen i sin närmiljö? Uppfattar de också de bakomliggande principerna för namngivningen? Dr.phil. Bent Jørgensen, lektor vid Institut for Navneforskning vid Köpenhamns...

Läs mer
Artikel 1/2002

Urban Östberg

Fasta fraser i svenskan

Fasta fraser är svåra att lära sig för andraspråkstalare. Men det är de som gör språket idiomatiskt, skriver Urban Östberg, universitetsadjunkt vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms...

Läs mer
Noterat 1/2002

Medicinska språkgruppen

Sedan hösten 2001 finns en arbetsgrupp för svenskspråkig terminologi inom medicin och hälsovård. Gruppen, som tagit namnet Medicinska språkgruppen, grundades på initiativ av Marianne Saanila, som är Finska...

Läs mer
Noterat 1/2002

Nordiska språk — en ny tidning på webben

Den nya nättidskriften Nordiska Språk är ett forum för debatt kring undervisning och forskning i nordiska språk med syfte att främja informationsutbyte och samtal. Tidskriften är fritt tillgänglig...

Läs mer
Noterat 1/2002

Handlingsprogram för svenskan i Finland

Finlandssvenskarna är kända för att inveckla sig i diskussioner om sitt svenska modersmål. Vi har en språklig medvetenhet och ett intresse för språkfrågor som brukar förvåna svensktalande i Sverige. Men...

Läs mer
Noterat 1/2002

Påverka innehållet i SLAF

Statsrådets svenska språknämnd ska ge ut en reviderad upplaga av handboken Svenskt lagspråk i Finland (SLAF) detta år. Nämnden är tacksam för förslag till kompletteringar, ändringar m.m. som gäller...

Läs mer
Noterat 1/2002

RTT i konkurs

Rådet för teknisk terminologi i Norge, RTT, har gått i konkurs. I november köpte S.A.I.L.Port Northern Europe (SPNE) upp konkursboet med avsikt att skapa ett ”nytt RTT”. Även i fortsättningen ska...

Läs mer
Noterat 1/2002

Ledarhund

Citat ur Språkbruk 1/1993: Ordet ledarhund används i svenskan främst i betydelsen ’hund som specialtränats för att leda synskadade’ och är därför en direkt motsvarighet till finskans opaskoira ....

Läs mer
Artikel 1/2002

Fore! Ordlista för golftermer på webben

Golf hör till de mer termrika sporterna. En total golfanalfabet kan få problem med termer som par , tee , albatross och yips , men också en duffer kan må bra av att plugga termer. En golfänka ...

Läs mer
Artikel 1/2002

Michaela Örnmark

Svenska bebyggelsenamn i Finland

Lars Huldén har kommit ut med en ny bok om finlandssvenska bebyggelsenamn. I den ges alla och envar möjlighet att se på bekanta platser med nya ögon. Här recenseras boken av ortnamnsforskaren Michaela...

Läs mer
Artikel 1/2002

Björn-Eric Mattsson

Gott nytt mobilår!

Centralen för teknisk terminologi har gett ut en ordlista med 365 ord som hänför sig till mobiltekniken. Björn-Eric Mattsson, datakonsult och Hugo Bergroth-pristagare 2000, ordinerar i sin recension...

Läs mer
Artikel 1/2002

Peter Slotte

God ortnamnssed

I Sverige stadgar kulturminneslagen att ortnamn ska behandlas enligt ”god ortnamnssed”. Ortnamnsexperten Staffan Nyström diskuterar i Ortnamnen och kulturminneslagen elva typfall som aktualiserar...

Läs mer
Aktuell litteratur 1/2002

Sandra Forsman

Handbok i svenska för den skrivsugne

Vad ska en handbok i svenska innehålla? Någon kanske anser att den bör ta upp grunderna i grammatiken, och gärna innehålla en lista över grammatiska termer, så att man kan slå upp en svår term om man glömt...

Läs mer
Aktuell litteratur 1/2002

Sandra Forsman

Inspirerande om språkundervisning

Den engagerade modersmålsläraren – ständigt på jakt efter nya undervisningsmetoder och idéer – har en ny källa att ösa ur i Anna-Lena Østerns Svenska med sting! , där hon redogör för flera års forskning...

Läs mer
Aktuell litteratur 1/2002

Silva Lindberg

Hur går det till när ord får nya betydelser?

Studier av semantiska förändringar har inte bara ett historiskt intresse (t.ex. gråben i stället för varg ) utan ger även en djupare förståelse för nutida formuleringar (t.ex. lightfeminist och ...

Läs mer
Aktuell litteratur 1/2002

Sandra Forsman

Mångsidiga Margareta Westman

När Margareta Westman, professor i svenska och föreståndare för Svenska språknämnden, avled i augusti 2000 beslöt Svenska språknämnden att samla några av hennes mest läsvärda artiklar och uppsatser i en...

Läs mer
Aktuell litteratur 1/2002

Sandra Forsman

Snabbkurs i tvåspråkighetsfrågor

Den som letat efter en introduktion till eller en sammanfattning av ämnet tvåspråkighet i Finland gör klokt i att öppna Marika Tandefelts rapport Finländsk tvåspråkighet . Här redogör Tandefelt, professor...

Läs mer
Aktuell litteratur 1/2002

Peter Slotte

Ritva Liisa Pitkänen sextio och professor

Specialforskaren vid Forskningscentralen för de inhemska språken Ritva Liisa Pitkänen, bäst känd som expert på lånenamn i sydvästra Finland (hon disputerade 1985 på en avhandling om finska lånenamn i...

Läs mer
Aktuell litteratur 1/2002

Charlotta af Hällström-Reijonen

Folkmålsstudier 40

Större delen av innehållet i Folkmålsstudier nummer 40 utgörs av föredrag från symposiet ”Talat språk i översättning och tolkning” som ägde rum den 16 oktober 1998. Symposiumet arrangerades av Föreningen...

Läs mer
Språkfrågor 1/2002

Tidsgräns eller deadline

Fråga : Om man inte vill använda det engelska ordet deadline , vad ska man säga i stället? Svar : Deadline är ett etablerat engelskt lånord i svenskan. Men det finns många som i stället vill...

Läs mer
Språkfrågor 1/2002

Bindestreck på svenska

Fråga : Om man dubbeltecknar en vokal, ska det då vara bindestreck mellan vokalerna eller inte? Svar : I finskan finns en regel att bindestreck måste sättas ut när två likadana vokaler möts i en...

Läs mer
Språkfrågor 1/2002

Ordningstal utan punkt

Fråga : Jag har alltid trott att man skriver ordningstal på samma sätt i svenskan som i finskan, men har fått påpekanden om mitt sätt att skriva t.ex. datumintervaller på svenska. Vilka regler gäller? ...

Läs mer
Språkfrågor 1/2002

Fikon fikon fik språkon!

Fråga : Varifrån kommer ordet fikonspråk och vad betyder det egentligen? Svar : Fikonspråk är ett hemligt språk, en språklek, som bygger på förvrängning med hjälp av ordet ”fikon”. Man talar...

Läs mer
Språkfrågor 1/2002

Verbatim och verbaliter

Fråga : Vad betyder ordet verbatim , ett ord jag ibland har sett i vetenskapliga sammanhang? Svar : Verbatim betyder ’ordagrant’, ’ord för ord’ och är ett lån från medeltidslatinet. Ett annat...

Läs mer
Språkfrågor 1/2002

Fimbulvinter

Fråga : Vad betyder fimbulvinter ? Svar : Fimbulvinter betyder (lång) vinter med sträng kyla. Ordet har använts i svenskan sedan slutet av 1800-talet och är inlånat från fornisländskans ...

Läs mer
Språkfrågor 1/2002

Amerikan kör amerikanare

Fråga : Visst är det ju fel att säga amerikanare om man menar en person från Amerika och inte en amerikansk bil! Svar : Nej, det är inte fel. I Svensk ordbok ges två betydelser för amerikanare :...

Läs mer
Språkfrågor 1/2002

Fuskpolo

Fråga : Vad heter en sådan yllekrage som många småbarn använder i stället för halsduk? På finska kallas den kauluri . Svar : På svenska kallas detta alternativ till halsduken för fuskpolo eller ...

Läs mer
Språkfrågor 1/2002

Familjära sjukdomar

Fråga : Hur översätter man det engelska familial till svenska när det gäller t.ex. sjukdomar som förekommer familjevis? Engelskan har två ord: familiar , som betyder bekant, förtroendefull och ...

Läs mer

I denna tidskrift: 1/2002

1_2002