1_2003 - Språkbruk

Artikel 1/2003

Mikael Reuter

Journalister satsar på språket

I dag är det en fröjd att vara språkvårdare. Efterfrågan på språkvård är stor, språkvården är uppskattad och det finns en stor förståelse för språkvårdens syften. Det blir allt mer sällsynt att man stöter på...

Läs mer

Artikel 1/2003

Robin Fortelius

Svefix i praktiken

Svefix är ett nytt program som kontrollerar stavning, grammatik och finlandismer i svenska texter. Planeraren Robin Fortelius vid Finländska bibliotekens webbtjänster redogör här för sina erfarenheter av Svefix. Skribenten är bibliotekarie och filosofie kandidat i nordiska språk.

Läs mer

Artikel 1/2003

Lotta Collin

Internet och språket – hot och möjligheter

Lotta Collin tar upp några positiva och negativa sidor med Internet i förhållande till vårt språk och vårt språkbruk. Diskussionen tar avstamp i hennes egna upplevelser och intryck som språkforskare med ett intresse för såväl kommunikationen i nya medier som språkriktighetsfrågor och språklig variation. Lotta Collin är doktorand på svenska institutionen vid Åbo Akademi.

Läs mer

Artikel 1/2003

Silva Björk

I nöd och lust – liten hjälpreda för att skriva bröllopsinbjudning

Så här på vårkanten brukar många förälskade par börja planera sitt sommarbröllop, och det brukar märkas också på språkbyrån. Det är nämligen många som konsulterar språkvårdarna för att få tips om lämpliga formuleringar på inbjudningskortet. Silva Björk, som själv gifte sig i fjol, har här samlat några tankar kring hur inbjudningarna ska eller kan se ut.

Läs mer

Aktuell litteratur 1/2003

Marianne Blomqvist

Får Svensson byta till Gyllencrautch eller Nickrod?

På 1980-talet fick Norge, Danmark, Sverige och Finland – i denna ordning – nya lagar om personnamn. Avsikten med dem var att ge individen större frihet vid val av namn och att öka jämställdheten mellan män och...

Läs mer

Aktuell litteratur 1/2003

Sandra Bernas

Motsatsord

Göran Walter har nu gett ut den första antonymordboken i svenska, Ord och motsatsord. Svensk antonymordbok. Många undrar säkert vad en antonym är, och vilken nytta man kan tänkas ha av en antonymordbok. Svaret...

Läs mer

Aktuell litteratur 1/2003

Charlotta af Hällström-Reijonen

Ära, rikedom och reda

Framväxten av ett standardiserat nationalspråk är en mycket viktig process i en nations historia. Konstigt nog har den svenska språkvetenskapen inte intresserat sig nämnvärt för denna process. Nu har professorn...

Läs mer

Aktuell litteratur 1/2003

Mia Falk

Isländska perfektformer i samtal

Camilla Wide har disputerat för doktorsgraden i nordiska språk vid Helsingfors universitet i december 2002. Wides avhandling heter Perfect in dialogue. Form and functional potential of the vera búinn að + inf....

Läs mer

Aktuell litteratur 1/2003

Marianne Lodman

Litterära laborationer

I boken Litterära laborationer plockar Lars Melin, docent i svenska och författare till flera böcker om språk, fram leklynnet och visar oss hur man genom att ändra på ramberättelsen, skriva om miljöskildringen,...

Läs mer

Aktuell litteratur 1/2003

Charlotta af Hällström-Reijonen

Ny Skandinavisk ordbok

Norstedts skandinaviska ordbok har utkommit i en ny, utökad upplaga i fjol. Ordboken består av tre separata listor på ca 4 000 ord vardera: en som går från danska till norska och svenska, en som går från norska...

Läs mer

Aktuell litteratur 1/2003

Charlotta af Hällström-Reijonen

Svenska språkets historia

Folkmålsstudier 41 är denna gång i praktiken en konferensrapport från Sjätte sammankomsten för svenska språkets historia, som ägde rum i Helsingfors den 11–12 maj 2000. Temat för symposiet, som samlade ett...

Läs mer

Aktuell litteratur 1/2003

Charlotta af Hällström-Reijonen

Se vårt språk!

Den finlandssvenska döva minoriteten utgör en språkgrupp med anor som sträcker sig ända till tiderna för dövundervisningens födelse i Finland, det vill säga då dövskolan i Borgå grundades 1846. Mycket lite har...

Läs mer

Aktuell litteratur 1/2003

Charlotta af Hällström-Reijonen

Punktskriftens grunder

Punkter 2000 – Punktskriftens grunder innehåller de vanligaste punktskriftstecknen som ingår i Brailles punktskriftssystem. Boken tar upp olika reliefskriftsmetoder, punktskriftsproduktionen och reliefbilder....

Läs mer

Aktuell litteratur 1/2003

Charlotta af Hällström-Reijonen

Grammatikhistoria

I sin avhandling Studier i svensk grammatikhistoria studerar Saara Haapamäki den svenska grammatikskrivningen i ett historiskt perspektiv, med avsikt att se på vilket sätt synen på grammatik och språk har...

Läs mer

Artikel 1/2003

Charlotta af Hällström-Reijonen

Det är inget fel på kontaktinformation

I vår kollega i Sverige, Språkvård (4/2002) undrade en läsare om ordet kontaktinformation kan rekommenderas, även om många motarbetar ordet för att det är en finlandism. Språkvårdaren Jan Svanlund svarade att...

Läs mer

Noterat 1/2003

Mikael Reuter prisbelönad

På Svenska litteratursällskapets årshögtid på Runebergsdagen den 5 februari 2003 tilldelades Mikael Reuter plaketten ”Allt vad vi äga samman” för sina insatser för att främja och vårda det svenska språket. I...

Läs mer

Noterat 1/2003

Portföljmetoden motiverar i svenskundervisningen

Lektorn i svenska i Seinäjoen lukio, Kati Lammi, har i sin doktorsavhandling (universitetet i Jyväskylä) undersökt elevers och lärares erfarenheter av portföljmetoden. Hur upplever eleverna och lärarna det...

Läs mer

1/2003

Svenskan i Finland 8

Konferensen Svenskan i Finland 8 ordnas av institutionen för Nordiska språk vid Tammerfors universitet den 16–17 oktober 2003. Konferensen hålls i Tammerforshuset. Programmet kommer att omfatta plenarföredrag och...

Läs mer

Noterat 1/2003

Nordterm 2003

Nordterm, samarbetsforumet för de nordiska terminologiorganen, anordnar vartannat år en konferens som är öppen för alla som är intresserade av terminologiska frågor. Konferensen Nordterm 2003 hålls den 11 till 14 juni...

Läs mer

Noterat 1/2003

Den nordiska språkkonventionen utvidgas

De nordiska ländernas regeringar undertecknade den 17 juni 1981 en konvention om nordiska medborgares rätt att använda sitt eget språk i ett annat nordiskt land. Konventionen trädde i kraft den 1 mars 1987...

Läs mer

Noterat 1/2003

Språkörat hjälper tidningarna

De finlandssvenska dagstidningarna, Finska Notisbyrån och Forskningscentralen för de inhemska språken har inlett ett samarbete för att stärka och förbättra det skrivna språket i medierna. Projektet, som går...

Läs mer

Artikel 1/2003

Mia Falk

Svenskan kommer förändras

Jag är rätt ung ännu, och får som språkvårdare ibland uppleva att äldre språkbrukare fördömer eller åtminstone ogillar språkdrag som i mitt personliga språk känns som det enda naturliga valet. De här...

Läs mer

Språkfrågor 1/2003

Bibeln eller bibeln?

Fråga: Skrivs Bibeln med stor eller liten bokstav? Svar: Enligt Svenska skrivregler (punkt 126) används oftast stor bokstav i namn på religiösa skrifter: Bibeln, Koranen, Talmud.Det här gäller dock bara när...

Läs mer

Språkfrågor 1/2003

Du eller du, Ni eller ni?

Fråga: Ska tilltalspronomenen du och ni skrivas med stor eller liten bokstav t.ex. i reklamtext? Svar: Svenska skrivregler (punkt 128) ger följande klara regler för när stor respektive liten bokstav ska...

Läs mer

Språkfrågor 1/2003

Dur och moll

Fråga: Varför heter tonarterna dur och moll på svenska men major och minor på engelska? Svar: Svenskans dur och moll kommer från latinets durus, hård, respektive mollis, mjuk. Benämningen dur sägs utgå från...

Läs mer

Språkfrågor 1/2003

Gediget uttal

Fråga: Hur uttalas ordet gedigen? Jag har hört folk uttala det med sch-ljud i början, men så uttalar jag inte det själv. Svar: Gedigen uttalas enligt Svensk uttalsordlista (1994) je’di:gen, alltså med j i...

Läs mer

Språkfrågor 1/2003

Munsbit, inte mumsbit!

Fråga: Heter det munsbit eller mumsbit? Svar: Det korrekta uttrycket är munsbit, och enligt Svensk ordbok (1999) betyder det ”lämplig mängd mat för en tugga”. Ordet används även överfört om en mycket lätt...

Läs mer

Språkfrågor 1/2003

Servetter

Fråga: Heter det serviett eller servett? Svar: På svenska heter det servett. Man ser ofta stavningen ”serviett” i Finland, vilket antagligen till en del beror på att ordet på finska heter servietti och på...

Läs mer

Språkfrågor 1/2003

HIV eller hiv?

Fråga: Ska vi skriva hiv/HIV med stora eller små bokstäver? Svar: Båda förkortningarna finns med i Svenska Akademiens ordlista (tolfte upplagan), men bara hivanges som förled i sammansättningar: hiv-drabbad,...

Läs mer

Språkfrågor 1/2003

Förnybar och förnyelsebar

Fråga: Heter det förnybar eller förnyelsebar? Svar: Båda formerna förekommer och tas upp i Svenska Akademiens ordlista och andra ordböcker. Vi rekommenderar ändå i första hand förnybar, dels för att adjektiv...

Läs mer

Språkfrågor 1/2003

Betalningsanmärkning

Om man inte har skött sina räkningar kan man råka ut för en anteckning i kreditupplysningsregistret, vilket till exempel kan leda till att man inte får låna pengar eller skaffa kreditkort på en viss tid. Denna...

Läs mer

Språkfrågor 1/2003

Genitiv av prepositionsfraser

Fråga: Hur ska jag bilda genitiv av Bankföreningen i Finland? Det låter så stelt att säga till exempel ”Bankföreningens i Finland årsmöte”. Svar: Tidigare ansågs det att genitiv-s skulle fogas till huvudordet...

Läs mer

Språkfrågor 1/2003

Om salvor och krämer

Fråga: Vad är skillnaden mellan kräm och salva? Svar: Både salva och kräm kan användas antingen i medicinskt eller kosmetiskt syfte. En kräm liknar en salva men innehåller en större andel vatten, vilket gör...

Läs mer

Språkfrågor 1/2003

Att planka

Fråga: Jag har på sistone sett verbet planka använ das om att låta bli att betala bussbiljett. Är det ett nytt ord och kan jag börja använda det? Svar: Verbet planka finns både i Svensk ordbok och Bonniers...

Läs mer

Språkfrågor 1/2003

Sting och styng

Fråga: Hjälp oss att lösa en tvist – heter det sting eller styng, det man får när man springer? Svar: Sting och styng är två former av samma ord – för övrigt samma ord som har gett oss stygn, som är en så...

Läs mer

Språkfrågor 1/2003

Ha en bra dag

Fråga: Är det verkligen korrekt att säga ”ha en bra dag” till någon? Är det inte engelska på svenska? Svar: Uttrycket ”Ha en bra dag!” kommer mycket riktigt från engelskans ”Have a nice day!”. Det är relativt...

Läs mer

Språkfrågor 1/2003

När stavningsprogrammet har fel

Fråga: Mitt stavningsprogram reagerar ibland på ord som jag är säker på att jag har stavat rätt. Vad är det för fel på dem? Svar: Alla stavningsprogram måste utgå från någon form av ordlista som ger rätt...

Läs mer

Språkfrågor 1/2003

Skönheten finns i betraktarens öga

Fråga: Finns det någon svensk motsvarighet till det engelska uttrycket beauty is in the eye of the beholder? Svar: Det engelska uttrycket myntades av den irländska författaren Margaret Wolfe Hungerford i...

Läs mer

1_2003 - Språkbruk

Språkbruk 1/2003

Journalister satsar på språket

Svefix i praktiken

Internet och språket – hot och möjligheter

I nöd och lust – liten hjälpreda för att skriva bröllopsinbjudning

Får Svensson byta till Gyllencrautch eller Nickrod?

Motsatsord

Ära, rikedom och reda

Isländska perfektformer i samtal

Litterära laborationer

Ny Skandinavisk ordbok

Svenska språkets historia

Se vårt språk!

Punktskriftens grunder

Grammatikhistoria

Det är inget fel på kontaktinformation

Mikael Reuter prisbelönad

Portföljmetoden motiverar i svenskundervisningen

Svenskan i Finland 8

Nordterm 2003

Den nordiska språkkonventionen utvidgas

Språkörat hjälper tidningarna

Svenskan kommer förändras

Bibeln eller bibeln?

Du eller du, Ni eller ni?

Dur och moll

Gediget uttal

Munsbit, inte mumsbit!

Servetter

HIV eller hiv?

Förnybar och förnyelsebar

Betalningsanmärkning

Genitiv av prepositionsfraser

Om salvor och krämer

Att planka

Sting och styng

Ha en bra dag

När stavningsprogrammet har fel

Skönheten finns i betraktarens öga

I denna tidskrift: 1/2003