1_2004 - Språkbruk
Språkbruk 1/2004
-
Artikel 1/2004
Mikael Reuter
Ord, ord, ord ...
Det står mycket om ord i det här numret av Språkbruk, och det är ingen tillfällighet. Inom det närmaste halvåret utkommer dels en ny och kraftigt omarbetad och uppdaterad upplaga av Stora finsk-svenska...
Läs mer
-
Artikel 1/2004
Fredrik Hertzberg
"Och att brott mot den språkkonvention". Den finlandssvenska modernismens språkbrott i sociohistorisk belysning
Litteraturvetaren, fil. dr Fredrik Hertzberg menar att de finlandssvenska modernisternas språkrevolt till en stor del handlade om att överbrygga det gap som uppstått mellan människan och språket genom den språkliga standardiseringen i början av 1900-talet. Den litterära modernismen var ett försök att jämka det litterära språket till det moderna samhället. Modernisterna upptäckte att finlandssvenskan hade en stark egen estetisk potential.
Läs mer
-
Artikel 1/2004
Magnus Hinnenberg
Ny finsk-svensk-finsk militärordbok
I vår utkommer en ny finsk-svensk-finsk militärordbok. Magnus Hinnenberg berättar här om bakgrunden till ordboken och om arbetet med den. Magnus Hinnenberg är chef för språk- och översättningssektorn vid Försvarsmaktens central för utvecklingen av utbildningen (FöCUU).
Läs mer
-
Artikel 1/2004
Ilse Cantell
Andra uppdateringen av Stora finsk-svenska ordboken
Den Stora finsk-svenska ordboken har uppdaterats och utkommer i en ny upplaga i höst. Ordboksredaktören Ilse Cantell berättar hur uppdateringen av Stora finsk-svenska ordboken gått till.
Läs mer
-
Artikel 1/2004
Lieselott Nordman
Det svenska juridiska ordförrådets utveckling
Hans Landqvist har kommit ut med en ny bok om det svenska juridiska ordförrådet 1800–2000. Boken är skriven i form av en forskningsrapport och ingår i rapportserien för det svenska forskningsprojektet ORDAT, vilket undersöker det svenska ordförrådets utveckling från 1800–2000. Rapporten är den tjugonde som getts ut inom projektet och behandlar det svenska juridiska ordförrådets form och utveckling i ett allmänspråkligt och ett fackspråkligt material från 1800–2000. Här recenseras boken av översättningsforskare Lieselott Nordman (Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet).
Läs mer
-
Artikel 1/2004
Charlotta Landén
Mediespråk – ett språkligt hjälpmedel för journalister
Nu finns det en ny webbplats för journalister och andra språkintresserade. Charlotta Landén, språkvårdare inom projektet Språkörat, berättar här vad du kan hitta på den alldeles färska webbplatsen.
Läs mer
-
Artikel 1/2004
Mia Falk
Så blir texten snyggare – basfakta om layout
Hur skall vi bli lästa i en värld som producerar mer och mer text? Textinnehållet är alltid det viktigaste i en artikel eller i ett brev. Dagens textmättade samhälle kräver emellertid mer av skribenten än så. Vi skall producera text för reklam och webb, vanliga kundbrev och tidskrifter.
Läs mer
-
Noterat 1/2004
Mikael Reuter
Ny upplaga av SLAF
Boken Svenskt lagspråk i Finland, i innekretsarna känd som SLAF, kommer i april ut i en ny kraftigt omarbetad och moderniserad fjärde upplaga. Liksom tidigare ges boken ut av Statsrådets svenska språknämnd på...
Läs mer
-
Noterat 1/2004
Mikael Reuter
Mera om Internet/internet
Vår notis i förra numret om att Svenska språknämnden i Sverige och Mediespråksgruppen beslutat rekommendera att man ska behandla internet som ett vanligt ord och skriva det med liten begynnelsebokstav byggde på...
Läs mer
-
Noterat 1/2004
Banktermer på Internet
Samarbetet i TSK:s bank- och finanstermgrupp breddas. I år deltar Aktia Sparbank, Handelsbanken, Nordea, Andelsbankscentralen, Nordiska Investeringsbanken, Sampo Bank samt Samlink. Bank- och finansordlistan...
Läs mer
-
Noterat 1/2004
Uppdaterad dataordlista på webben
I Språkbruk 3/2003 skrev Björn-Eric Mattsson om ny svensk dataterminologi. I artikeln berättade han att det snart kommer att finnas en ny, uppdaterad dataordlista på Svenska språkbyråns webbplats. Den nya ordlistan...
Läs mer
-
Noterat 1/2004
Vad innebär den nya språklagen?
Som de flesta redan vet har vi en ny språklag i Finland. Vad den nya språklagen innehåller kan man bl.a. läsa om på Folktingets webbsida samt på justitieministeriets sida. 12.4.2019: Två icke-fungerande...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2004
Peter Slotte
Svenska ortnamn – stort och smått
Ortnamnen i Sverige kan vi numera enkelt få veta väsentligheter om tack vare ett par nyutkomna översiktsarbeten riktade till en bredare allmänhet, dels ett stort ortnamnslexikon, dels en mindre skrift om mindre kända...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2004
Ingegerd Nyström
Svenska Akademiens språklära
När Gustaf III år 1786 vid instiftandet av Svenska Akademien ålade denna att utarbeta bl.a. en Gramatica kunde han föga ana att detta var det mål som Akademien kanske skulle få svårast att uppnå. De första...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2004
Monica Äikäs
Grammatiska grundbegrepp
Östen Dahl, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet, har gett ut en andra upplaga av sin bok Grammatik. Boken är en relativt kortfattad introduktion i allmän grammatik, och avsikten är att...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2004
Pia Westerberg
Skolan i Norden
Språk i Norden är en årligen återkommande årsbok för språknämnderna i Norden. Varje år träffas alla de nordiska språknämnderna på ett språkmöte, och i år hölls språkmötet i Tavastehus. Temat för språkmötet 2003...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2004
Presskonferens
Fråga: Hur skall jag översätta ordet julkistamistilaisuus till svenska? Svar: Julkistamistilaisuus är en tillställning som ordnas t.ex. för att en bok ges ut eller en skiva släpps. Hur vi ska översätta ordet...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2004
Ebolavirus
Fråga: Ska sjukdomsnamnet ebola, ebolafeber, ebolavirus skrivas med stor eller liten bokstav? Svar: Huvudregeln är att beteckningar på sjukdomar skrivs med liten bokstav: cancer, tuberkulos. När det gäller...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2004
Pluralis av tornado?
Fråga: Hur böjs ordet tornado på svenska? Man ser ofta den engelska pluralformen tornados. Svar: En koll på webben bekräftar att tornados verkligen är den vanligaste pluralformen i praktiken. Nu är ‑s...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2004
Hur förkortas miljoner och miljarder?
Fråga: Hur förkortas miljoner och miljarder? Svar: Om det bara är möjligt ska vi undvika att förkorta miljoner och miljarder, eftersom förkortningar lätt kan ge upphov till missförstånd. Tidningarnas...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2004
Heta arbeten
Fråga: Hur översätts ordet tulityö till svenska? Svar: Tulityö används oftast i pluralis: tulityöt. På svenska är det heta arbeten, och termen används endast i pluralis. Det är fråga om arbeten som medför...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2004
En ny slags ledartyp?
Fråga: Kan uttrycket en ny slags ledartyp som jag nyligen hittade i en tidning vara riktigt, eller borde det heta ett nytt slags ledartyp? Svar: Frågan om en slags har behandlats av Bertil Molde i boken Mera...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2004
Ekologisk odling och gårdsgrisar
Fråga: Hur ska luomuviljely översättas till svenska? Svar: Luomu är en förkortning av luonnonmukainen, men vi ska helst inte översätta det med ”naturenlig”. Det ord som rekommenderas är ekologisk. Vi kan...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2004
Policy i pluralis?
Fråga: Hur böjs ordet policy i pluralis? Svar: Ordet policy definieras i Svensk ordbok som ’grundprinciper för ett företags eller en organisations handlande’. Man kan t.ex. tala om en tidnings policy i en...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2004
Richterskala
Fråga: Skrivs richterskala med stor eller liten bokstav? Svar: Sammansatta ord där förleden är ett egennamn skrivs med stor bokstav om förleden har kvar sin namnkaraktär: Estlandsvän, Hitlertiden,...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2004
Symtom eller symptom?
Fråga: Heter det symtom eller symptom? Svar: Bägge formerna går an. De upptas som alternativa former i Svenska Akademiens ordlista.
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2004
Kanadensare i Kanada
Fråga: Heter det Canada eller Kanada på svenska? Svar: Tidigare rekommenderades Canada med c. Formen Kanada har emellertid segt levt kvar, och eftersom också avledningarna kanadensisk och kanadensare skrivs...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2004
Bombay
Fråga: Det officiella namnet på den indiska staden Bombay är sedan några år tillbaka Mumbai. Vilket namn ska vi använda på svenska? Svar: Trots att det officiella namnet är Mumbai håller de svenska medierna...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2004
Har du beslutat dig?
Fråga: Hur böjs verbet besluta? Kan man göra ett beslut? Svar: Besluta böjs besluta, beslutar, beslöt/beslutade, beslutat. Böjningen besluter, beslutit, som är vanlig i Finland, är ålderdomlig men inte...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2004
Samservice på medborgarkontor
Fråga: Finns det något ord för yhden luukun periaate på svenska? Svar: Yhden luukun periaate är ett begrepp som innebär att de kommunala tjänsterna erbjuds på ett och samma ställe. På svenska kan vi tala om...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2004
Ledningsgrupp
Fråga: Vad är johtoryhmä på svenska? Svar: På svenska talar vi om ledningsgrupp, ledargrupp eller styrgrupp. Det är alltså fråga om en grupp som består av direktören och cheferna vid t.ex. ett företag.
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2004
Utelämna + preposition
Fråga: Vilken preposition används med verbet utelämna; heter det utelämna i en skrivelse eller från en skrivelse? Svar: I konstruktionsordboken Svenskt språkbruk finns ett par exempel på utelämna med...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2004
I, på eller inom ett område?
Fråga: Heter det i, på eller inom ett område? Svar: Det är inte alltid lätt att välja rätt preposition i svenskan. Ibland finns det flera olika prepositioner som kan användas med ett och samma substantiv. Så...
Läs mer
I denna tidskrift: 1/2004
-
Ord, ord, ord ...
Artikel -
"Och att brott mot den språkkonvention". Den finlandssvenska modernismens språkbrott i sociohistorisk belysning
Artikel -
Ny finsk-svensk-finsk militärordbok
Artikel -
Andra uppdateringen av Stora finsk-svenska ordboken
Artikel -
Det svenska juridiska ordförrådets utveckling
Artikel -
Mediespråk – ett språkligt hjälpmedel för journalister
Artikel -
Så blir texten snyggare – basfakta om layout
Artikel -
Ny upplaga av SLAF
Noterat -
Mera om Internet/internet
Noterat -
Banktermer på Internet
Noterat -
Uppdaterad dataordlista på webben
Noterat -
Vad innebär den nya språklagen?
Noterat -
Svenska ortnamn – stort och smått
Aktuell litteratur -
Svenska Akademiens språklära
Aktuell litteratur -
Grammatiska grundbegrepp
Aktuell litteratur -
Skolan i Norden
Aktuell litteratur -
Presskonferens
Språkfrågor -
Ebolavirus
Språkfrågor -
Pluralis av tornado?
Språkfrågor -
Hur förkortas miljoner och miljarder?
Språkfrågor -
Heta arbeten
Språkfrågor -
En ny slags ledartyp?
Språkfrågor -
Ekologisk odling och gårdsgrisar
Språkfrågor -
Policy i pluralis?
Språkfrågor -
Richterskala
Språkfrågor -
Symtom eller symptom?
Språkfrågor -
Kanadensare i Kanada
Språkfrågor -
Bombay
Språkfrågor -
Har du beslutat dig?
Språkfrågor -
Samservice på medborgarkontor
Språkfrågor -
Ledningsgrupp
Språkfrågor -
Utelämna + preposition
Språkfrågor -
I, på eller inom ett område?
Språkfrågor