1_2005 - Språkbruk
Språkbruk 1/2005
-
Artikel 1/2005
Mikael Reuter
Vad betyder finlandssvensk?
Det har sagts att det är ett typiskt finlandssvenskt drag att ta avstånd från benämningen finlandssvensk. Man vill inte vara finlandssvensk utan till exempel tvåspråkig helsingforsare, svenskösterbottning eller...
Läs mer
-
Artikel 1/2005
Birgitta Lindgren
Med svenskan in i ett nytt årtusende
Svenskan överlevde detta sekelskifte och skall förhoppningsvis leva kvar ett bra tag till. Tillväxten av nya ord hittills är det i alla fall inget fel på. Birgitta Lindgren, nyordsredaktör vid Svenska språknämnden, ger här en överblick över nyorden under det nya årtusendets och århundradets första år.
Läs mer
-
Artikel 1/2005
Rune Skogberg
Visioner, värderingar och önskade positioner
Det är lätt att gå vilse i snårskogen när företag och myndigheter presenterar sina värderingar och visioner, strategiska avsikter och målbilder. Rune Skogberg reder ut ord och uttryck inom strategisk styrning.
Läs mer
-
Artikel 1/2005
Kjell Westö
Vi måste vara egensinniga, bråkiga och öppna!
I höstas arrangerades ett finlandssvenskt idémöte i Åbo. En av föredragshållarna var författaren Kjell Westö som talade under rubriken Litteraturen och dess betydelse för språket. Vi kan nu återge Kjell Westös föredrag i sin helhet i Språkbruk.
Läs mer
-
Artikel 1/2005
Camilla Lindholm
Språk, litteratur och medicin
Vad kan studier i litteratur ge studerande i medicin? Och varför genomgår medicine studerandena kurser i kommunikationsundervisning? Fil. dr Camilla Lindholm, som forskat i läkar–patientsamtal, berättar hur och varför.
Läs mer
-
Artikel 1/2005
Ann-Marie Ivars
Talspråket regionaliseras
Dialekterna närmar sig standardspråket och standardspråket närmar sig dialekterna. Fil. dr Ann-Marie Ivars berättar här om den regionalisering inom talspråket som just nu pågår i Svenskfinland.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2005
Mikael Reuter
Ny bok om fonetikens grunder
”Ingen av de fonologiska modeller som vi betraktat ger en komplett eller invändningsfri beskrivning av ljuden och ljudmönstren i jordens språk. Ett flertal alternativa teoretiska ansatser har också prövats (–...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2005
Alexander Paile
Tillgängliga webbplatser
I den nyutkomna boken Tillgängliga webbplatser – i praktiken behandlar författarna Helena Englund och Maria Sundin frågor om webbdesign med tanke på läsare med begränsad förmåga att tillgodogöra sig text....
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2005
Pia Westerberg
Ny högskoleordlista
En ny högskoleordlista har utkommit. Ordlistan innehåller högskoleterminologi på sju språk (finska, svenska, engelska, tyska, spanska, franska och ryska). Ordlistan innehåller inemot 900 centrala begrepp och...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2005
Sofia Wallin
Ny upplaga av Finsk-svensk utbildningsordlista
Sedan den första upplagan av utbildningsordlistan utkom 1997 har en hel del nya termer tillkommit i och med att utbildningslagstiftningen förnyats och nya läroplaner fastställts för såväl den allmänbildande...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2005
Skejta och skejtning
Fråga: Jag har förstått att det går bra att skriva ordet skejta med svensk stavning. Men finns det ett motsvarande substantiv skejting eller skejtning? Och finns det någon svensk motsvarighet till skateboard? ...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2005
Samernas område
Fråga: Vad heter saamelaisten kotiseutualue på svenska? Svar: Den svenska motsvarighet som används i lagtext är samernas hembygdsområde. Det uttrycket hittar vi i 2 § i lagen om användning av samiska hos...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2005
Feedback
Fråga: Finns det något bra svenskt ord att ersätta feedback med? Svar: Feedback är egentligen en teknisk term som betyder ’återkoppling’, men det används också allmännare om synpunkter på någons idéer e.d....
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2005
I tv eller på tv?
Fråga: Heter det se någonting i tv eller se någonting på tv? Jag har märkt att båda alternativen förekommer. Svar: Bägge konstruktionerna går an. Vi hittar dem i konstruktionsordboken Svenskt språkbruk: se...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2005
Begäran
Fråga: Är det möjligt att använda ordet begäran i pluralis och hur heter det i så fall? Svar: Det är kanske inte så ofta vi har anledning att använda ordet begäran i pluralis, men visst kan det förekomma....
Läs mer
I denna tidskrift: 1/2005
-
Vad betyder finlandssvensk?
Artikel -
Med svenskan in i ett nytt årtusende
Artikel -
Visioner, värderingar och önskade positioner
Artikel -
Vi måste vara egensinniga, bråkiga och öppna!
Artikel -
Språk, litteratur och medicin
Artikel -
Talspråket regionaliseras
Artikel -
Ny bok om fonetikens grunder
Aktuell litteratur -
Tillgängliga webbplatser
Aktuell litteratur -
Ny högskoleordlista
Aktuell litteratur -
Ny upplaga av Finsk-svensk utbildningsordlista
Aktuell litteratur -
Skejta och skejtning
Språkfrågor -
Samernas område
Språkfrågor -
Feedback
Språkfrågor -
I tv eller på tv?
Språkfrågor -
Begäran
Språkfrågor