Hoppa till innehåll

1_2005 - Språkbruk

Artikel 1/2005

Mikael Reuter

Vad betyder finlandssvensk?

Det har sagts att det är ett typiskt finlandssvenskt drag att ta avstånd från benämningen finlandssvensk. Man vill inte vara finlandssvensk utan till exempel tvåspråkig helsingforsare, svenskösterbottning...

Läs mer
Artikel 1/2005

Birgitta Lindgren

Med svenskan in i ett nytt årtusende

Svenskan överlevde detta sekelskifte och skall förhoppningsvis leva kvar ett bra tag till. Tillväxten av nya ord hittills är det i alla fall inget fel på. Birgitta Lindgren, nyordsredaktör vid Svenska språknämnden, ger här en överblick över nyorden under det nya årtusendets och århundradets första år.

Läs mer
Artikel 1/2005

Rune Skogberg

Visioner, värderingar och önskade positioner

Det är lätt att gå vilse i snårskogen när företag och myndigheter presenterar sina värderingar och visioner, strategiska avsikter och målbilder. Rune Skogberg reder ut ord och uttryck inom strategisk styrning.

Läs mer
Artikel 1/2005

Kjell Westö

Vi måste vara egensinniga, bråkiga och öppna!

I höstas arrangerades ett finlandssvenskt idémöte i Åbo. En av föredragshållarna var författaren Kjell Westö som talade under rubriken Litteraturen och dess betydelse för språket. Vi kan nu återge Kjell Westös föredrag i sin helhet i Språkbruk.

Läs mer
Artikel 1/2005

Camilla Lindholm

Språk, litteratur och medicin

Vad kan studier i litteratur ge studerande i medicin? Och varför genomgår medicine studerandena kurser i kommunikationsundervisning? Fil. dr Camilla Lindholm, som forskat i läkar–patientsamtal, berättar hur och varför.

Läs mer
Artikel 1/2005

Ann-Marie Ivars

Talspråket regionaliseras

Dialekterna närmar sig standardspråket och standardspråket närmar sig dialekterna. Fil. dr Ann-Marie Ivars berättar här om den regionalisering inom talspråket som just nu pågår i Svenskfinland.

Läs mer
Aktuell litteratur 1/2005

Mikael Reuter

Ny bok om fonetikens grunder

”Ingen av de fonologiska modeller som vi betraktat ger en komplett eller invändningsfri beskrivning av ljuden och ljudmönstren i jordens språk. Ett flertal alternativa teoretiska ansatser har också prövats...

Läs mer
Aktuell litteratur 1/2005

Alexander Paile

Tillgängliga webbplatser

I den nyutkomna boken Tillgängliga webbplatser – i praktiken behandlar författarna Helena Englund och Maria Sundin frågor om webbdesign med tanke på läsare med begränsad förmåga att tillgodogöra sig...

Läs mer
Aktuell litteratur 1/2005

Pia Westerberg

Ny högskoleordlista

En ny högskoleordlista har utkommit. Ordlistan innehåller högskoleterminologi på sju språk (finska, svenska, engelska, tyska, spanska, franska och ryska). Ordlistan innehåller inemot 900 centrala begrepp...

Läs mer
Aktuell litteratur 1/2005

Sofia Wallin

Ny upplaga av Finsk-svensk utbildningsordlista

Sedan den första upplagan av utbildningsordlistan utkom 1997 har en hel del nya termer tillkommit i och med att utbildningslagstiftningen förnyats och nya läroplaner fastställts för såväl den...

Läs mer
Språkfrågor 1/2005

Skejta och skejtning

Fråga: Jag har förstått att det går bra att skriva ordet skejta med svensk stavning. Men finns det ett motsvarande substantiv skejting eller skejtning ? Och finns det någon svensk motsvarighet till ...

Läs mer
Språkfrågor 1/2005

Samernas område

Fråga: Vad heter saamelaisten kotiseutualue på svenska? Svar: Den svenska motsvarighet som används i lagtext är samernas hembygdsområde . Det uttrycket hittar vi i 2 § i lagen om användning...

Läs mer
Språkfrågor 1/2005

Feedback

Fråga: Finns det något bra svenskt ord att ersätta feedback med? Svar: Feedback är egentligen en teknisk term som betyder ’återkoppling’, men det används också allmännare om synpunkter på...

Läs mer
Språkfrågor 1/2005

I tv eller på tv?

Fråga: Heter det se någonting i tv eller se någonting på tv ? Jag har märkt att båda alternativen förekommer. Svar: Bägge konstruktionerna går an. Vi hittar dem i...

Läs mer
Språkfrågor 1/2005

Begäran

Fråga: Är det möjligt att använda ordet begäran i pluralis och hur heter det i så fall? Svar: Det är kanske inte så ofta vi har anledning att använda ordet begäran i pluralis, men visst...

Läs mer

I denna tidskrift: 1/2005

1_2005