Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

1_2005 - Språkbruk

Språkbruk 1/2005

  • Artikel 1/2005

    Mikael Reuter

    Vad betyder finlandssvensk?

    Det har sagts att det är ett typiskt finlandssvenskt drag att ta avstånd från benämningen finlandssvensk. Man vill inte vara finlandssvensk utan till exempel tvåspråkig helsingforsare, svenskösterbottning...

    Läs mer

  • Artikel 1/2005

    Birgitta Lindgren

    Med svenskan in i ett nytt årtusende

    Svenskan överlevde detta sekelskifte och skall förhoppningsvis leva kvar ett bra tag till. Tillväxten av nya ord hittills är det i alla fall inget fel på. Birgitta Lindgren, nyordsredaktör vid Svenska språknämnden, ger här en överblick över nyorden under det nya årtusendets och århundradets första år.

    Läs mer

  • Artikel 1/2005

    Rune Skogberg

    Visioner, värderingar och önskade positioner

    Det är lätt att gå vilse i snårskogen när företag och myndigheter presenterar sina värderingar och visioner, strategiska avsikter och målbilder. Rune Skogberg reder ut ord och uttryck inom strategisk styrning.

    Läs mer

  • Artikel 1/2005

    Kjell Westö

    Vi måste vara egensinniga, bråkiga och öppna!

    I höstas arrangerades ett finlandssvenskt idémöte i Åbo. En av föredragshållarna var författaren Kjell Westö som talade under rubriken Litteraturen och dess betydelse för språket. Vi kan nu återge Kjell Westös föredrag i sin helhet i Språkbruk.

    Läs mer

  • Artikel 1/2005

    Camilla Lindholm

    Språk, litteratur och medicin

    Vad kan studier i litteratur ge studerande i medicin? Och varför genomgår medicine studerandena kurser i kommunikationsundervisning? Fil. dr Camilla Lindholm, som forskat i läkar–patientsamtal, berättar hur och varför.

    Läs mer

  • Artikel 1/2005

    Ann-Marie Ivars

    Talspråket regionaliseras

    Dialekterna närmar sig standardspråket och standardspråket närmar sig dialekterna. Fil. dr Ann-Marie Ivars berättar här om den regionalisering inom talspråket som just nu pågår i Svenskfinland.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2005

    Mikael Reuter

    Ny bok om fonetikens grunder

    ”Ingen av de fonologiska modeller som vi betraktat ger en komplett eller invändningsfri beskrivning av ljuden och ljudmönstren i jordens språk. Ett flertal alternativa teoretiska ansatser har också prövats...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2005

    Alexander Paile

    Tillgängliga webbplatser

    I den nyutkomna boken Tillgängliga webbplatser – i praktiken behandlar författarna Helena Englund och Maria Sundin frågor om webbdesign med tanke på läsare med begränsad förmåga att tillgodogöra sig...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2005

    Pia Westerberg

    Ny högskoleordlista

    En ny högskoleordlista har utkommit. Ordlistan innehåller högskoleterminologi på sju språk (finska, svenska, engelska, tyska, spanska, franska och ryska). Ordlistan innehåller inemot 900 centrala begrepp...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2005

    Sofia Wallin

    Ny upplaga av Finsk-svensk utbildningsordlista

    Sedan den första upplagan av utbildningsordlistan utkom 1997 har en hel del nya termer tillkommit i och med att utbildningslagstiftningen förnyats och nya läroplaner fastställts för såväl den...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/2005

    Skejta och skejtning

    Fråga: Jag har förstått att det går bra att skriva ordet skejta med svensk stavning. Men finns det ett motsvarande substantiv skejting eller skejtning ? Och finns det någon svensk motsvarighet till ...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/2005

    Samernas område

    Fråga: Vad heter saamelaisten kotiseutualue på svenska? Svar: Den svenska motsvarighet som används i lagtext är samernas hembygdsområde . Det uttrycket hittar vi i 2 § i lagen om användning...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/2005

    Feedback

    Fråga: Finns det något bra svenskt ord att ersätta feedback med? Svar: Feedback är egentligen en teknisk term som betyder ’återkoppling’, men det används också allmännare om synpunkter på...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/2005

    I tv eller på tv?

    Fråga: Heter det se någonting i tv eller se någonting på tv ? Jag har märkt att båda alternativen förekommer. Svar: Bägge konstruktionerna går an. Vi hittar dem i...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/2005

    Begäran

    Fråga: Är det möjligt att använda ordet begäran i pluralis och hur heter det i så fall? Svar: Det är kanske inte så ofta vi har anledning att använda ordet begäran i pluralis, men visst...

    Läs mer

I denna tidskrift: 1/2005

  • Vad betyder finlandssvensk?

    Artikel
  • Med svenskan in i ett nytt årtusende

    Artikel
  • Visioner, värderingar och önskade positioner

    Artikel
  • Vi måste vara egensinniga, bråkiga och öppna!

    Artikel
  • Språk, litteratur och medicin

    Artikel
  • Talspråket regionaliseras

    Artikel
  • Ny bok om fonetikens grunder

    Aktuell litteratur
  • Tillgängliga webbplatser

    Aktuell litteratur
  • Ny högskoleordlista

    Aktuell litteratur
  • Ny upplaga av Finsk-svensk utbildningsordlista

    Aktuell litteratur
  • Skejta och skejtning

    Språkfrågor
  • Samernas område

    Språkfrågor
  • Feedback

    Språkfrågor
  • I tv eller på tv?

    Språkfrågor
  • Begäran

    Språkfrågor
1_2005
 
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Språkbruk ger också råd och rekommendationer i språkliga frågor och recenserar språklitteratur.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket