Hoppa till innehåll

1_2006 - Språkbruk

Artikel 1/2006

Mikael Reuter

Håller vi på att mista det omistliga?

Nordiska gymnasister är sämre än sina föräldrar på att förstå de skandinaviska grannspråken, och dagens ungdomar förstår med all sannolikhet grannspråken sämre än vad ungdomarna gjorde för trettio år...

Läs mer
Artikel 1/2006

Jannika Lassus

Informationsbroschyrer i förändring

Folkpensionsanstalten har satsat på att göra mer läsarvänliga förmånsbroschyrer. Jannika Lassus berättar hur man gått tillväga.

Läs mer
Artikel 1/2006

Åsa Nordqvist Palviainen

Varför pluggar Angela från Tyskland svenska i Jyväskylä?

Åsa Nordqvist Palviainen blev överraskad över hur stort intresset för att läsa svenska var bland internationella utbytesstudenter vid Jyväskylä universitet. Hon bestämde sig för att ta reda på vilka motiven var för att läsa svenska, vad studenterna visste om språket och vad de kände till om språksituationen i Finland.

Läs mer
Artikel 1/2006

Malin Borgström

PASSAR UUTMÄRKT!! :)CS DÅ,PUSS O GO NATT!

Nästan alla äger nuförtiden en mobiltelefon och sms-meddelanden har blivit en del av vår vardag. De flesta tänker inte på hur de skriver, men antalet tecken påverkar ändå både språket i och utformningen av...

Läs mer
Artikel 1/2006

Kim Lindroos

Engelskt inflytande i finska gymnasisters inlärarsvenska

Är finska elevers engelskkunskaper till hjälp när de lär sig svenska? Kim Lindroos har undersökt på vilket sätt engelskan påverkar de finska elevernas svenska.

Läs mer
Artikel 1/2006

Kesia Sjövall

Praktiska tips om webbsökning

Webben är mången översättares bästa vän. Men hur ska du snabbt och smidigt hitta det du letar efter i denna mångfald som kallas Internet? Kesia Sjövall ger oss några handfasta tips på hur du hittar den information du letar efter.

Läs mer
Debatt 1/2006

Kim Peter Johansson, Mikael Reuter

Medier?

Är det faktiskt sant att språkvårdarna, såsom Mikael Reuter skriver i Språkbruk 4/2005, spiller tid på att bestämt ”avråda” språkbrukarna från pluralformen ”media”? Då begriper jag blott allt för väl...

Läs mer
Aktuell litteratur 1/2006

Monica Äikäs

Svenska idiom

I alla språk finns olika slag av fasta uttryck. En grupp sådana uttryck är idiomen, som kan definieras på följande sätt: ”två eller flera ord som tillsammans betyder något annat än vad orden gör ensamma”....

Läs mer
Aktuell litteratur 1/2006

Margareta Gustafsson

Lunttikirja

Lunttikirja – en handbok i finsk grammatik fick mycket publicitet när den kom ut i fjol. Med rätta kan man säga. Boken har ett nytt fräscht grepp med en fräsig och klatschig layout. Författarna vill göra...

Läs mer
Språkfrågor 1/2006

Soffpotatisar

Fråga : Vi har en slogan på finska där ordet sohvaperuna ingår. En del av våra svenskspråkiga medlemmar föreslår att det översätts till soffliggare . Så vitt jag vet betyder soffliggare en som inte...

Läs mer
Språkfrågor 1/2006

Tangram

Fråga : Jag undrar om ni kan hjälpa mig med hur man böjer ordet tangram ? Svar : Tangram är neutrum och följer samma böjningsmönster som program, diagram, kilogram och andra liknande: ett tangram,...

Läs mer
Språkfrågor 1/2006

Sudoku

Fråga : Heter det en eller ett sudoku, och hur böjs det i pluralis? Svar : Språkvårdarna rekommenderar ett sudoku , flera sudokun , och den böjningen verkar ha etablerat sig.

Läs mer
Språkfrågor 1/2006

Få, färre, färst

Fråga : Det sägs att man i Sverige nu kan böja ordet få på följande sätt: få, färre, färst . Är detta godtagbart också hos oss? Svar : Svenska språknämnden har tagit ställning till din fråga, och...

Läs mer
Språkfrågor 1/2006

Vad står det i lagen?

Fråga : Celia-biblioteket ska börja bränna sina nya digitala talböcker på cd-rom-skivor. På etiketten ska det bl.a. finnas följande text om användningsrätt: ”Denna bok är framställd för synskadade och...

Läs mer
Språkfrågor 1/2006

Varsågod

Fråga : Jag har en språkfråga som jag funderat på ett tag nu: varsågod kontra var så god . Betyder det egentligen samma sak? SAOL 12 uppger att interjektionen varsågod primärt skrivs ihop, men...

Läs mer
Språkfrågor 1/2006

Webbjakt

Fråga : Jag undrar om det finns ett svenskt ord för WebQuest . Det här ordet känns mycket obekvämt att använda i svenska sammanhang. Svar : Frågan har fått gå vidare till Svenska språknämnden som...

Läs mer
Språkfrågor 1/2006

Dokument eller dokumentär?

Fråga : Jag har en fråga som gäller orden dokument och dokumentär . Jag har uppfattat användningen av dokument i sammanhang som ”dokumentet ’Supersize Me’ framför en stark kritik mot McDonald’s” som en...

Läs mer
Språkfrågor 1/2006

Aula

Fråga : Jag har förstått att finskans ”aula” ofta kan översättas med entréhall . Men vilket ord ska man ta till på svenska när ”aula” används om ett större allmänt utrymme t.ex. på ett sjukhus som inte...

Läs mer
Språkfrågor 1/2006

Å andra sidan

Fråga : Går det att använda uttrycket å andra sidan utan att man tidigare i texten har använt å ena sidan ? Svar : Ja, å andra sidan kan användas självständigt för att ange motsättning....

Läs mer
Språkfrågor 1/2006

Månadernas och veckodagarnas namn i kortform

Fråga : Hur ska vi förkorta månadernas och veckodagarnas namn? Svar : Normalt är det bara de långa månadsnamnen som förkortas, och förkortningarna är då jan., febr. (feb.), aug., sept. (sep.),...

Läs mer
Språkfrågor 1/2006

TV, tv eller teve?

Fråga : Ska vi skriva TV eller tv ? Går det bra att skriva teve ? Svar : Förkortningen tv består av första bokstaven i sammansättningslederna tele och vision och är alltså en s.k....

Läs mer
Språkfrågor 1/2006

Snösläde

Fråga : Jag jobbar på ett företag som säljer fastighetsservice. För det mesta används finska ord och uttryck men ibland behöver man de svenska orden. Nyligen fick jag frågan vad lumikola heter på...

Läs mer

I denna tidskrift: 1/2006

1_2006