1_2010 - Språkbruk
Språkbruk 1/2010
-
Artikel 1/2010
Ledare
Detta nummer av Språkbruk handlar i hög grad om undervisningen i svenska i finska skolor. Men i motsats till vad som vanligen är fallet tas de positiva sidorna fram. Vad är det som gör att resultaten av...
Läs mer
-
Artikel 1/2010
Maria Green-Vänttinen, Hanna Lehti-Eklund
Vad ligger bakom goda resultat i svenska? En presentation av projektet Svenska i toppen
Vad är hemligheten med toppresultat i svenska vid finska skolor? Forskarna i projektet Svenska i toppen har intervjuat elever, lärare och rektorer för att ringa in vilka inlärningsmetoder som gör det lättare att lära sig svenska.
Läs mer
-
Språkprofilen 1/2010
Eva Orava
Svenskan är elevens och lärarens gemensamma projekt
Att sätta fingret på vad som gör att svenskundervisningen känns aktuell och angelägen för eleverna kan vara svårt. Vilka språkliga färdigheter är viktiga med tanke på framtiden? Av vad får ungdomarna språkliga upplevelser? Språkbruk har diskuterat motivation och levande språkkontakt med Marko Paasonen, gymnasielärare i svenska.
Läs mer
-
Artikel 1/2010
Mikael Parkvall
Språksituationen i Sverige och Finland om inte 1809 hade varit
I dag ser vi det som en självklarhet att Sverige och Finland är två skilda nationer som språkligt domineras av svenska respektive finska. Men hur skulle situationen för de båda språken ha tett sig om de båda länderna än i denna dag hade varit ett enda – om 1809 inte hade varit? Mikael Parkvall höll ett föredrag om detta på det svensk-finska översättarseminariet i höstas. Texten är en kraftigt förkortad version av föredraget.
Läs mer
-
Artikel 1/2010
Henry Rask
Kommentar till Mikael Parkvalls artikel
Det nu avslutade märkesåret 1809 har fört med sig många kontrafaktiska spekulationer om vad det hade blivit av Finland om Sverige segrat i kriget mot Ryssland. Mest dock på det muntliga planet, det är bara ett fåtal...
Läs mer
-
Artikel 1/2010
Dimitrios Kokkinakis, Ulla Gerdin
Läkartidningens arkiv i en ny skepnad
Sverige har det tagits fram en medicinsk korpus baserad på Läkartidningens digitala arkiv. Denna resurs möjliggör precisa sökningar och värdefull tillgång till medicinsk terminologisk information på olika nivåer. Dimitrios Kokkinakis från Göteborgs universitet och Ulla Gerdin från Socialstyrelsen presenterar projektet.
Läs mer
-
Artikel 1/2010
Marianne Blomqvist
Vem får fira namnsdag i Svenskfinland i framtiden?
Namnlängden i vår almanacka revideras vart femte år. Vem ska få fira och på vilken dag när föräldrar allt oftare ger sina barn så exklusiva namn som möjligt? I Sverige har man löst detta på ett alldeles nytt sätt. Såväl Frost Stefan, Jenkisdotter som Thyråne får fira på samma dag.
Läs mer
-
Artikel 1/2010
Tankar om ekvationen studentprovet i modersmål, läroplanen och skolans verklighet
På Educamässan i Helsingfors i januari diskuterade två erfarna modersmålslärare modersmålsprovet i studentexamen. Språkbruk bad diskussionsdeltagarna Gunborg Gayer och Maj-Britt Grönholm anteckna sina tankar från diskussionen.
Läs mer
-
Artikel 1/2010
Stor uppslutning kring mediespråket
Journalister, informatörer, språkvårdare, lärare, översättare, studerande – mediespråket intresserar många. Konferensen Mediespråk slog också i år rekord: Sammanlagt 250 personer hade anmält sig till konferensen, som hölls på Academill i Vasa den 22–23 januari.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2010
Anders Westerlund
En grundbok i journalistik
Björn Häger: Reporter. En grundbok i journalistik. Norstedts 2009. 458 sidor. Det är sällan man stöter på en så exemplariskt lättläst kursbok på 450 sidor som Björn Hägers Reporter. Ambitionerna är dessutom inte...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2010
Charlotta af Hällström-Reijonen
Färsk svensk språkforskning
Språk och stil. Tidskrift för svensk språkforskning nr 19, Ny följd. Swedish Science Press. Uppsala 2009. 238 sidor. Språkforskningstidskriften Språk och stil som utges i Uppsala, har utkommit med ett nytt nummer,...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2010
Monica Äikäs
Hur ser en gymnasist på lärarens respons på uppsatsen?
Annette Kronholm-Cederberg: Skolans responskultur som skriftpraktik. Gymnasisters berättelser om lärarens skriftliga respons på uppsatsen. Åbo Akademis förlag 2009. 340 sidor. I sin doktorsavhandling Skolans...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2010
Konstruktioner i interaktion
Mona Forsskåhl: Konstruktioner i interaktion. de e som resurs i samtal. Studier i nordisk filologi 83. Utgivna genom Ann-Marie Ivars. Svenska litteratursällskapet i Finland.Uttrycket de e är en praktisk liten...
Läs mer
-
Noterat 1/2010
Focis framtid
Undervisningsminister Sari Sarkomaa tillsatte för drygt ett år sedan en arbetsgrupp som fick i uppgift att utarbeta ett förslag om hur man i fortsättningen bäst kunde trygga de uppgifter som Forskningscentralen...
Läs mer
-
Noterat 1/2010
Namn på nya kommuner
Den 1 januari 2010 minskade åter antalet kommuner i Finland. Tio kommuner berördes denna gång av kommunsammanslagningarna och fyra nya kommuner bildades. Lovisa, Pernå, Strömfors och Liljendal slogs samman till...
Läs mer
-
Noterat 1/2010
Smakprov ur dialektordboken
Dialektordboken Ordbok över Finlands svenska folkmål har sedan oktober bjudit på smakprov ur sina gömmor. I väntan på ordbokens elektroniska debut kan man på Svenska avdelningens webbsida www.focis.fi under...
Läs mer
-
Noterat 1/2010
Nya ljudprov på Språkarkivets webbplats
Språkarkivet vid Svenska litteratursällskapet har uppdaterat sin webbplats med 27 nya ljudprov från bl.a. Iniö, Houtskär, Karis, Kaskö och Vanda. Sammanlagt finns nu hela 199 ljudprov som man kan gå in och...
Läs mer
-
Noterat 1/2010
Vision om det svenska i Finland 2030
Våren 2009 startade Kommunförbundet och tankesmedjan Magma ett gemensamt projekt med målet att samla tankar om framtidsutsikterna för det svenska i Finland. På samma gång ville initiativtagarna också starta en...
Läs mer
-
Noterat 1/2010
Höstens svensk-finska översättarseminarium
Det är återigen dags att pricka in årets svensk-finska översättarseminarium. Seminariet arrangeras den 7–8 oktober (obs. datumet) i Finlandshuset (www.finlandshuset.se) i centrala Stockholm. Skriv in seminariet...
Läs mer
-
Noterat 1/2010
Akademiens ständige sekreterare gillar Finlandssvensk ordbok
Till vår stora glädje läser vi på Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englunds blogg att han varmt rekommenderar Finlandssvensk ordbok. Så här skriver Englund bland annat: "I förstone är det alltid...
Läs mer
-
Noterat 1/2010
Jannika Lassus disputerade på barnfamiljsbroschyrer
Jannika Lassus disputerade för doktorsgraden lördagen den 6 februari med avhandlingen Betydelser i barnfamiljsbroschyrer. Systemisk-funktionell analys av den tänkta läsaren och institutionen....
Läs mer
-
Noterat 1/2010
Pris till Lieselott Nordman
Svenska litteratursällskapet i Finland fyller i år 125 år och firar under året bl.a. med jubileumsseminarier och jubileumsföreläsningar runtom i Svenskfinland. Jubileumsårets huvudfest hölls på operan i...
Läs mer
-
Noterat 1/2010
Hen?
Svårigheten att skriva könsneutralt på svenska är något som ofta tas upp till diskussion. Svenskan har de könsspecifika pronomina han och hon, medan t.ex. finskan har det könsneutrala hän. Vissa formuleringar...
Läs mer
-
Noterat 1/2010
Slås Språkbruk och Kielikello ihop?
"Tidens melodi är snabba ryck och maximala enheter" skriver Nalle i Kåserat i Hufvudstadsbladet den 1 mars. "Allt utom föränderligheten förändras. Den senaste förändringen är sammanslagningen av Språkbruk och...
Läs mer
-
Artikel 1/2010
På gång vid Svenska litteratursällskapets Språkarkiv
Material från Spara talet finns vid Språkarkivet Den flitige Språkbrukläsaren har under de senaste åren fått läsa om projektet Spara det finlandssvenska talet och dess webbplats med ljudprov. I och med att projektet...
Läs mer
-
Citat 1/2010
Citatet
"Vi är livskraftiga och kulturskapande, men självbilden ska ältas negativt hela tiden."Mark Levengood i Volt februari 2010.
Läs mer
-
Krönikan 1/2010
Lars Hedman
Varför inte hårdskiva?
Ett gott råd som jag fick för väldigt länge sedan, när jag var ung journalist var att "skriv ett språk som du vet att dina läsare förstår". Ett råd jag försökt följa, även om det ibland kan bli obegripligt för läsare...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2010
Konstens mecka
Fråga: En ort kan kallas ett konstens mecka. Ska namnet Mecka i detta sammanhang skrivas med stor bokstav liksom annars eller med liten bokstav? I fall som detta används namn inte längre som namn utan snarast...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2010
Svenska dagen-fest
Fråga: Hur ska jag uttrycka mig när jag vill använda ett sammansatt ord om en fest på svenska dagen? Blir det svenskadagenfest? Det är fråga om en sammansättning där förledet består av två ord. Sådana...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2010
Ditt användar-id
Fråga: Heter det ett användar-id eller en användar-id? En del initialförkortningar får t-genus (ett cv), andra n-genus (en tv), och några kan ha både n- och t-genus. Förkortningen id har i allmänhet t-genus,...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2010
00-talet
Fråga: Min fråga gäller de tio första åren på 2000-talet. Är det accepterat att skriva 00-talet (analogt med 90-talet alltså) eller finns det något annat lämpligt uttryck? Det heter 00-talet. Man kan...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2010
Dagsljuslampa
Fråga: Finns det någon bra svensk motsvarighet till ordet kirkasvalolamppu? Både ljusterapilampa och dagsljuslampa kan användas.
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2010
Ofärg
Fråga: Om t.ex. ruter är trumf i ett kortspel, vad kallas då de övriga färgerna spader, hjärter och klöver på svenska? Det finns ett ord ofärg som definieras så här i Svenska Akademiens ordlista: ’färg som...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2010
Curlinggenerationen
Fråga: Finns det någon svensk motsvarighet till det uttrycksfulla finska ordet pullamössösukupolvi som avser en bortskämd generation som fått allting färdigt serverat? Ett par förslag är curlinggenerationen...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2010
Aboensisk
Fråga: Jag har sett ordet aboensisk användas som motsvarighet till det finska turkulainen. Är det faktiskt korrekt att helt neutralt tala t.ex. om en aboensisk konstnär? Ordet aboensisk kan inte...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2010
Helsingforsbo
Fråga: Ska jag skriva Helsingforsbo eller helsingforsbo? Det finns en regel om detta i Svenska skrivregler, punkt 8.7.1: "Om förledet i en sammansättning är ett egennamn som har kvar sin namnkaraktär, skrivs...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2010
Duschgelen
Fråga: Hur böjs duschgel och hårgel? Blir det ‑gelet eller ‑gelen? Enligt Svenska Akademiens ordlista kan ordet gel böjas såväl gelen som gelet, men i praktiken är n-formerna duschgelen och hårgelen mycket...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2010
Exflickvän
Fråga: Vilket skrivsätt rekommenderas: ex-flickvän eller exflickvän? Det behövs inget bindestreck. Skriv alltså exflickvän. I Svenska Akademiens ordlista står ord som exfru, exmake och exkung utan bindestreck....
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2010
Tiokornsbröd
Fråga: Hur ska jag översätta un pain aux dix céréales, alltså ett bröd som är bakat på tio olika sädesslag? Eftersom man på svenska kan tala om flerkornsbröd, fyrkornsbröd och bröd av fyra sädesslag går...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2010
På Ateneum
Fråga: Visades Picassos verk på Ateneum eller i Ateneum? En tumregel är att prepositionen i används om man tänker på själva byggnaden, medan på används om man tänker på institutionen. Enligt denna regel skulle...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2010
Djur och jazz
Fråga: Finns det några rekommendationer när det gäller finlandssvenskt uttal? Jag blir så störd på att nästan alla verkar uttala d i t.ex. djävul och djup. Då jag gick i skola fick vi lära oss att man inte ska...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2010
På måndag
Fråga: Jag jobbar i skolan och stöter på samma problem år för år. Vad är skillnaden mellan på måndag och på måndagen? Och vilket av uttrycken motsvaras av ensi maanantaina? Uttrycket på måndag syftar framåt,...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2010
Närings-, trafik- och miljöcentralerna
Statsrådets svenska språknämnd rekommenderar att de nya närings-, trafik- och miljöcentralerna benämns med sitt fullständiga namn på svenska, t.ex. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Förkortningen...
Läs mer
I denna tidskrift: 1/2010
-
Ledare
Artikel -
Vad ligger bakom goda resultat i svenska?
Artikel -
Svenskan är elevens och lärarens gemensamma projekt
Språkprofilen -
Språksituationen i Sverige och Finland om inte 1809 hade varit
Artikel -
Kommentar till Mikael Parkvalls artikel
Artikel -
Läkartidningens arkiv i en ny skepnad
Artikel -
Vem får fira namnsdag i Svenskfinland i framtiden?
Artikel -
Tankar om ekvationen studentprovet i modersmål, läroplanen och skolans verklighet
Artikel -
Stor uppslutning kring mediespråket
Artikel -
En grundbok i journalistik
Aktuell litteratur -
Färsk svensk språkforskning
Aktuell litteratur -
Hur ser en gymnasist på lärarens respons på uppsatsen?
Aktuell litteratur -
Konstruktioner i interaktion
Aktuell litteratur -
Focis framtid
Noterat -
Namn på nya kommuner
Noterat -
Smakprov ur dialektordboken
Noterat -
Nya ljudprov på Språkarkivets webbplats
Noterat -
Vision om det svenska i Finland 2030
Noterat -
Höstens svensk-finska översättarseminarium
Noterat -
Akademiens ständige sekreterare gillar Finlandssvensk ordbok
Noterat -
Jannika Lassus disputerade på barnfamiljsbroschyrer
Noterat -
Pris till Lieselott Nordman
Noterat -
Hen?
Noterat -
Slås Språkbruk och Kielikello ihop?
Noterat -
På gång vid Svenska litteratursällskapets Språkarkiv
Artikel -
Citatet
Citat -
Varför inte hårdskiva?
Krönikan -
Konstens mecka
Språkfrågor -
Svenska dagen-fest
Språkfrågor -
Ditt användar-id
Språkfrågor -
00-talet
Språkfrågor -
Dagsljuslampa
Språkfrågor -
Ofärg
Språkfrågor -
Curlinggenerationen
Språkfrågor -
Aboensisk
Språkfrågor -
Helsingforsbo
Språkfrågor -
Duschgelen
Språkfrågor -
Exflickvän
Språkfrågor -
Tiokornsbröd
Språkfrågor -
På Ateneum
Språkfrågor -
Djur och jazz
Språkfrågor -
På måndag
Språkfrågor -
Närings-, trafik- och miljöcentralerna
Språkfrågor