1_2012 - Språkbruk
Språkbruk 1/2012
-
Artikel 1/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Ofta får jag frågan varför språkvården motarbetar finlandismer, kunde vi inte utveckla vårt eget finlandssvenska språk i stället? Det låter kanske som en bra idé, men det finns orsaker till varför språkvården arbetar...
Läs mer
-
Artikel 1/2012
Robert Phillipson
Engelskan som pandemi?
Engelskan tar över både i många länder och i internationella sammanhang och det väcker viktiga frågor: Skadar den utbredda användningen av engelska andra språk och de språkens användare? Stärker användandet av engelska (liksom andra dominanta språk) marginaliseringen av minoriteter, talarna av de mindre starka språken?
Läs mer
-
Artikel 1/2012
Terhi Ainiala
Namnbruk och variation Den socioonomastiska forskningen i Finland
Vem säger Hesa i stället för Helsingfors? När och varför? Finns det skillnader i människors ortnamnskunnande? Hurdana och varför? Vad för slags förnamn har föräldrar gett sina barn under olika tider och hur har de motiverat sitt namnval? Hurdana är attityderna till olika namn, t.ex. slangnamn? Detta är exempel på frågor som undersöks inom socioonomastiken.
Läs mer
-
Artikel 1/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Stöpsel, beväring och siskonkorv
En finlandism är ett ord, en fras eller en struktur som bara används i finlandssvenskan samt i finlandssvenska regionalspråk eller som används i en annan betydelse än i svenskan i Sverige. Även uttryck som är påfallande mer frekventa i finlandssvenska och finlandssvenska regionalspråk än i svenskan i Sverige räknas till finlandismerna. I det följande ges en överblick av de olika finlandismer som finns.
Läs mer
-
Citat 1/2012
Citat
”En definition ska innehålla begreppets alla väsentliga kännetecken på samma sätt som en buljongtärning ska bestå av koncentrat av ett födoämnes alla smaksubstanser.”TNC-Aktuellt 1/2012.”Över huvud taget är det...
Läs mer
-
Artikel 1/2012
Mikaela Björklund, Katri Karjalainen
LingVaCity – en hemstad för flerspråkighetsforskning
Frågor kring språkplanering, språklig kompetens och språkutbildning utgör en väsentlig del av samhället och måste tacklas i så gott som all verksamhet. Åbo Akademis och Vasa universitets gemensamma utvecklingscenter för språkplanering och språkpedagogik LingVaCity strävar efter att komma med forskningsbaserad information om olika alternativ och möjligheter till att lösa sådana språkliga frågor och utveckla strategier för skola, näringsliv och offentlig förvaltning i ett flerspråkigt samhälle. LingVaCitys uppdrag är att bygga upp en tvärvetenskaplig verksamhet som kombinerar expertkunnande hos humanister, samhällsvetare och pedagoger.
Läs mer
-
Artikel 1/2012
Sara Rönnqvist
Språk och fantasi – ordkonstnärens palett och pensel
Bloggar du, spelar Wordfeud eller löser korsord? Brukar du skriva julklappsrim eller göra om gamla låttexter? Kanske gillar du att komponera dina egna recept, göra upp listor eller fixa födelsedagskort? Är din hobby fanfiction eller är du en lajvare? I vilket fall som helst, sysslar du med ordkonst. Få känner till benämningen, men desto fler håller på med det.
Läs mer
-
Artikel 1/2012
Tuomas Katila
Finlandssvenska texter i Korp
I Språkbruk 4/2011 presenterades Korp, det nya korpusgränssnittet vid Språkbanken vid Göteborgs universitet. I denna artikel beskriver datalingvisten Tuomas Katila processen de finlandssvenska texterna har undergått innan de är färdiga att bli publicerade i gränssnittet, och verktygen som man gör detta med.
Läs mer
-
Noterat 1/2012
Nina Martola
Institutet för de inhemska språken från 2012
Den 1 januari 2012 trädde den nya lagen om Institutet för de inhemska språken i kraft (1403/2011), och samtidigt genomfördes en organisationsreform. Det finns numera bara tre substansavdelningar, finska...
Läs mer
-
Noterat 1/2012
Finlandssvenska attityder och finlandismer
Två av Svenska avdelningens medarbetare på Institutet för de inhemska språken har nyligen disputerat i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Svenska avdelningens namnvårdare Leila Mattfolk disputerade den...
Läs mer
-
Noterat 1/2012
Den finska dialektordboken på nätet
Hur används kyläluuta ’person som ofta går på visit’ i de finska dialekterna? Vad betyder kuutti förutom ’sälunge’? Svar på den här typen av frågor hittar man i den finska dialektordboken Suomen murteiden...
Läs mer
-
Noterat 1/2012
Leila Mattfolk
Tidskriften Namn och bygd 100 år
Världens äldsta specialtidskrift för namnforskning, Namn och bygd, kommer i år ut med sin hundrade volym. Tidskriften grundades för 100 år sedan och detta firas med pompa och ståt i Kungliga Gustav Adolfs...
Läs mer
-
Noterat 1/2012
Språkrådets chef sade upp sig
Lena Ekberg, chef på Språkrådet i Sverige, har sagt upp sig. Anledningen till uppsägningen är en oenighet om Språkrådets ställning mellan Ekberg och generaldirektören på Institutet för språk och folkminnen,...
Läs mer
-
Noterat 1/2012
Fyrspråkig disputation om teckenspråk
Något så ovanligt som en fyrspråkig doktorsdisputation ägde rum den 10 februari då Karin Hoyer, tidigare anställd vid Forskningscentralen för de inhemska språken, försvarade sin avhandling Dokumentation och...
Läs mer
-
Noterat 1/2012
Ann-Marie Ivars fick SLS-medalj
Medaljen Forskning och Vitterhet tilldelades professor em. Ann-Marie Ivars för en lång, mångsidig och inspirerande gärning inom finlandssvensk dialektologi. Ann-Marie Ivars arbete har omfattat såväl insamlings-...
Läs mer
-
Noterat 1/2012
Maria Rönnbacka
Diskussionen om hen
I Språkbruk 1/2010 uppmärksammade vi det könsneutrala pronomenet hen eftersom den finlandssvenska tidskriften Ny Tid 3/2010 genomgående hade valt att använda hen i stället för han eller hon. Den senaste...
Läs mer
-
Noterat 1/2012
Pia Westerberg
Tvåspråkiga skolor – bra eller dåligt?
I slutet av december arrangerade Svenska kulturfonden en diskussion om det eldfängda temat ”Två språk i samma skola”. Långt över 100 personer deltog i seminariet. Under drygt tre timmar presenterade ett tiotal...
Läs mer
-
Noterat 1/2012
Ny kulturaktör i Finland och Norden
Kulturkontakt Nord, en stark kulturaktör med verksamhet i både Finland och Norden, har inlett sin verksamhet 1.1.2012. Den nya organisationen skapades av Nordens institut i Finland (Nifin) och tidigare...
Läs mer
-
Noterat 1/2012
Setukesisk skola öppnad i Tallinn
En grupp mammor i Tallinn har grundat en skola som lär ut minoritetsspråket seto (setukesiska), som talas i Setoregionen (Setomaa) i sydöstra Estland samt i närliggande områden på ryska sidan om gränsen. Till...
Läs mer
-
Noterat 1/2012
Nordiska ungdomars läslust minskar
Läslusten bland elever i de nordiska länderna har minskat, särskilt bland pojkar. Större vikt bör läggas vid att erbjuda litteratur i undervisningen som tilltalar både pojkar och flickor, säger forskare som på...
Läs mer
-
Noterat 1/2012
Svenska i finska skolor
En majoritet av grundskoleeleverna i finska skolor gillar att studera svenska och de tycker att det är en rikedom att kunna många språk. Det visar en färsk forskningsrapport från Helsingfors universitet....
Läs mer
-
Noterat 1/2012
Termdatabasen SNORRE
I oktober lanserades Standard Norges nya termdatabas Snorre. Databasen innehåller sammanlagt 200 000 termer på bokmål, nynorska och engelska, ibland även tyska eller franska. Snorre finns på adresserna...
Läs mer
-
Noterat 1/2012
Domänvinst för nordsamiskan
Dagstidningen Lapin Kansa, som utkommer i Rovaniemi, inför artiklar på samiska. Sedan januari 2012 publicerar Lapin Kansa nyheter och artiklar förutom på finska också på samiska (nordsamiska), både i...
Läs mer
-
Noterat 1/2012
Språkgroddar
Folkhälsan har nyligen gett ut en ny broschyr, Språkgroddar. Den är avsedd för föräldrar med barn under skolåldern. Broschyren kan beställas eller laddas ned från Folkhälsans webbplats. I broschyren finns...
Läs mer
-
Krönikan 1/2012
Carita Rosenberg-Wolff
Närvarande studenter – en ära för läraren?
Det är måndag morgon. Klockan är en kvart över åtta då jag stiger in i föreläsningssalen på universitetet. Alla studenterna sitter redan vid sina datorer och har påbörjat veckans jobb. Och lektionen kör i gång. Det...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2012
Nina Martola
Ordboksappar
Norstedts tvåspråkiga ordboksappar (2011) samt Svenska Akademiens ordlista som app (2012). Det senaste på ordboksfronten är s.k. appar, d.v.s. ordböcker som kan laddas ner och köras i mobil telefon eller pekdator....
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2012
Minna Saarelma-Paukkala
Våra fyrfota vänners färggranna namn
Marianne Blomqvist: Våra fyrfota vänner har också namn. Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner 2011. Volym 190. 129 sidor. Marianne Blomqvist har skrivit en liten bok som handlar om namn på hästar, kor och...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2012
Robin Valtiala
Ståupplingvistik
Lars Melin & Martin Melin: Dom bara pratar. Telegram bokförlag 2011. 191 sidor. Svenska journalister ställer mer kritiska frågor än finländska, eftersom det inte är lika lätt som här för politiker att snäsa ”jag...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2012
Maria Rönnbacka
Ett språk att älska
Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva. Språkförsvarets antologi. Redaktörer: Per-Åke Lindblom och Arne Rubensson.Stockholm 2011. 152 sidor. Språkförsvaret är en ideell organisation, vars tre primära mål är...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2012
Monica Äikäs
Språkfrågor i tiden
Siv Strömquist: Vart är vart på väg? och andra språkfrågor i tiden. Norstedts 2011. 311 sidor. Siv Strömquist, docent i nordiska språk vid Uppsala universitet, har i många år besvarat läsarfrågor bland annat i...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2012
Interaktionell dialektologi
Interaktionell dialektologi. Redigerad av Gustav Bockgård och Jenny Nilsson.På senare år har man inom svensk och finsk dialektforskning alltmer börjat uppmärksamma att dialektanvändning kan fylla olika...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2012
Språk och interaktion
Skriftserien Språk och interaktion som ger ut artiklar inom nordisk samtalsforskning har nu publicerats i en elektronisk version. De två utkomna volymerna 1 (2008) och 2 (2010) – sammanlagt 17 artiklar – är...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Dumburken
SPRÅKFRÅGORNA ÄR BESVARADE OCH SAMMANSTÄLLDA AV MONICA ÄIKÄSFråga: Ska det heta TV med stora eller tv med små bokstäver? Båda skrivsätten förekommer.Det heter tv enligt Svenska skrivregler och Svenska...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Liknar ett T
Fråga: Ska det heta T-tröja med stort t eller t-tröja med litet?Enligt Svenska Akademiens ordlista heter det T-tröja med stort t eller eventuellt T-shirt.Det stora T:et illustrerar formen på tröjan. (Observera...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Ledningar och sladdar
Fråga: Vad är det för skillnad mellan en ledning och en sladd? Ordet ledning har en vidare betydelse än sladd. En ledning är ’en tråd- eller rörformig anordning för fortlöpande transport av elektricitet, värme eller...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Ifall
Fråga: Jag har stött på ordet ifall i meningar som Jag vet inte ifall hon vill ha den? Själv tycker jag att det borde stå om i meningen.En sådan användning av ifall (i betydelsen ’huruvida’) är vanlig i...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Glad påsk!
Fråga: Finns det något svenskt verb för det som barn gör när de klär ut sig till påskhäxor och tigger godis hos folk? På finskan heter det virpoa.Man kan t.ex. säga att barnen går påskkärring eller att de...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
ADHD eller adhd?
Fråga: Ska jag skriva ADHD eller adhd, DAMP eller damp?De båda benämningarna är initialförkortningar som syftar på ett neuropsykiatriskt syndrom. I bägge fallen är det bäst att använda små bokstäver. När...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Kan fastställas
Fråga: Är det någon skillnad mellan fastställelse och fastställande? Jag har stött på bägge orden.Det är ingen skillnad i betydelse mellan fastställande och fastställelse. Svensk ordbok nämner bägge orden som...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Cocktail
Fråga: Hur böjs ordet cocktail?Cocktail böjs cocktailen, flera cocktailar.
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
En som studerar svenska
Fråga: Kan jag som studerar svenska vid universitetet kalla mig svenskastuderande eller måste det bli svenskstuderande? Och heter det svenskalärare eller svensklärare?Vi rekommenderar svenskstuderande,...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Gå på utställning
Fråga: Är det verkligen korrekt att skriva utställningen öppnar den 3 februari? Borde det inte vara utställningen öppnas?Det kan tyckas ologiskt, men verbet öppna används faktiskt på det sättet. Man kan säga...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Bort med kolhydraterna
Fråga: Finns det något etablerat uttryck på svenska för karppaus och karppaaminen? Om jag förstått rätt använder man ofta i Sverige LCHF-kost och andra sammansättningar med LCHF, men jag tycker förkortningarna...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
För mycket sprit?
Fråga: Finns det någon svensk motsvarighet till det finska humalahakuinen (juominen)?På svenska kan man t.ex. tala om berusningsdrickande eller om att någon dricker för att bli berusad.
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Runeberg
Fråga: Vad heter priset i den tävling som fått sitt namn efter Runeberg: Runebergpriset eller Runebergspriset? Det heter Augustpriset och Nobelpriset, men Runebergsdagen. Finns det en entydig regel för sådana...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Inte roligt
Fråga: Finns det någon svensk motsvarighet till finskans puujalkavitsi?På svenska kan man helt enkelt tala om en dålig vits.
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Vars
Fråga: Jag har stött på satser där ordet vars syftar på plurala ord, till exempel de barn vars skolväg är lång. Borde man inte skriva vilkas?Numera kan vars användas vid syftning på ord i såväl singular som...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Sluta bolma
Fråga: Heter det rökning förbjuden eller rökning förbjudet?Det kan heta både rökning förbjuden och rökning förbjudet. Både n-formen och t-formen är nämligen i allmänhet möjliga när det gäller particip som...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Äldre människor
Fråga: På finska använder man numera inte så gärna ordet vanhus, eftersom det anses ha en lite negativ klang. Därför har man lanserat ordet ikäihminen. Hur ska det översättas till svenska?Åtminstone i...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Rulla på
Fråga: Heter det rullator eller rollator?Både rullator och rollator kan användas. Den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista tar upp de två varianterna som likvärdiga former. Av hävd har dock...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
När föds barnet?
Fråga: Hur översätter man bäst finskans laskettu aika, alltså den tidpunkt då ett barn beräknas födas?På svenska kan man säga beräknat förlossningsdatum, beräknad förlossning eller (lite mer...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Pins
Fråga: Heter det ett pins eller en pins eller kanske en pin i betydelsen ’märkesnål’?Det kan heta antingen ett pins, pinset, flera pins eller en pin, flera pins. Det är mest praktiskt att använda ett pins,...
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Den i datum?
Fråga: När ska ordet den sättas ut i datum?Ordet den brukar sättas ut när månadens namn skrivs med bokstäver: jag är född den 21 juni 1955. Det går också att utelämna den i sådana fall: jag är född 21 juni...
Läs mer
I denna tidskrift: 1/2012
-
Ledare
Artikel -
Engelskan som pandemi?
Artikel -
Namnbruk och variation
Artikel -
Stöpsel, beväring och siskonkorv
Artikel -
Citat
Citat -
LingVaCity – en hemstad för flerspråkighetsforskning
Artikel -
Språk och fantasi – ordkonstnärens palett och pensel
Artikel -
Finlandssvenska texter i Korp
Artikel -
Institutet för de inhemska språken från 2012
Noterat -
Finlandssvenska attityder och finlandismer
Noterat -
Den finska dialektordboken på nätet
Noterat -
Tidskriften Namn och bygd 100 år
Noterat -
Språkrådets chef sade upp sig
Noterat -
Fyrspråkig disputation om teckenspråk
Noterat -
Ann-Marie Ivars fick SLS-medalj
Noterat -
Diskussionen om hen
Noterat -
Tvåspråkiga skolor – bra eller dåligt?
Noterat -
Ny kulturaktör i Finland och Norden
Noterat -
Setukesisk skola öppnad i Tallinn
Noterat -
Nordiska ungdomars läslust minskar
Noterat -
Svenska i finska skolor
Noterat -
Termdatabasen SNORRE
Noterat -
Domänvinst för nordsamiskan
Noterat -
Språkgroddar
Noterat -
Närvarande studenter – en ära för läraren?
Krönikan -
Ordboksappar
Aktuell litteratur -
Våra fyrfota vänners färggranna namn
Aktuell litteratur -
Ståupplingvistik
Aktuell litteratur -
Ett språk att älska
Aktuell litteratur -
Språkfrågor i tiden
Aktuell litteratur -
Interaktionell dialektologi
Aktuell litteratur -
Språk och interaktion
Aktuell litteratur -
Dumburken
Språkfrågor -
Liknar ett T
Språkfrågor -
Ledningar och sladdar
Språkfrågor -
Ifall
Språkfrågor -
Glad påsk!
Språkfrågor -
ADHD eller adhd?
Språkfrågor -
Kan fastställas
Språkfrågor -
Cocktail
Språkfrågor -
En som studerar svenska
Språkfrågor -
Gå på utställning
Språkfrågor -
Bort med kolhydraterna
Språkfrågor -
För mycket sprit?
Språkfrågor -
Runeberg
Språkfrågor -
Inte roligt
Språkfrågor -
Vars
Språkfrågor -
Sluta bolma
Språkfrågor -
Äldre människor
Språkfrågor -
Rulla på
Språkfrågor -
När föds barnet?
Språkfrågor -
Pins
Språkfrågor -
Den i datum?
Språkfrågor