1_2014 - Språkbruk
Språkbruk 1/2014
-
Artikel 1/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Med jämna mellanrum anklagas finlandssvensk språkvård för att arbeta mot dialekter och naturligt talspråk. Språkvårdens inställning till finlandismer diskuteras också ibland. Att finlandismer av...
Läs mer
-
Artikel 1/2014
Joakim Nivre
Borgmästaren äter pizza med bestick: Hur man lär datorn satsanalys
Hur lär man en dator att ta ut satsdelar med en hastighet av 10 000 meningar i sekunden? Detta är en utmaning för världens språkteknologer när företag som Google, Microsoft och Yahoo! vill analysera all text som finns på Internet. Lösningen består än så länge av snabba algoritmer, statistiska modeller och en god portion traditionell grammatik.
Läs mer
-
Artikel 1/2014
Robin Eriksson
Vad finns det i bokstavssoppan?
Vad krävs för att ta fram ett nytt språkteknologiskt system? Ett till synes enkelt praktiskt kategoriseringsproblem illustrerar vilka utmaningar korpuslingvistiken kämpar med.
Läs mer
-
Artikel 1/2014
Robin Eriksson
Kan maskiner lära sig?
Artificiell intelligens har redan länge varit datavetenskapens heliga Graal – och en väsentlig indikator på intelligens är förmågan att lära sig, d.v.s. att tillgodogöra sig ny kunskap utifrån experiment eller något...
Läs mer
-
Språkkontakt 1/2014
Nina Martola, Leila Mattfolk, Caroline Sandström
När språk möts
Här startar vår nya artikelserie om språkkontakt. Den första delen beskriver hur och varför språkkontakt uppstår och vad den kan innebära för ett språk. I de följande delarna presenteras bland annat lånord i svenskan, svenska lån i finskan och lån i de svenska dialekterna i Finland (finska, ryska, franska m.fl.).
Läs mer
-
Artikel 1/2014
Claus Elholm Andersen, Elizabeth Peterson
Det usynlige flertal: Danskerne i Sanpete County, Utah
År 1870 var 25 procent av befolkningen i Sanpete County i Utah danskspråkig. Mormonledaren Brigham Young ville att de skulle börja tala engelska så fort som möjligt, och den officiella bilden är att danskarna, i likhet med andra språkgrupper i USA, snabbt assimilerades. Men var det verkligen så okomplicerat? Än i dag, 150 år senare, finns det spår av danskan i Utah.
Läs mer
-
Artikel 1/2014
Monica Äikäs
Svårtolkad text
Alla har vi någon gång fått anstränga oss för att förstå tankegången i en text. Monica Äikäs tar upp några orsaker till att texter kan vara svåra att tolka för läsaren.
Läs mer
-
Artikel 1/2014
Anni Mäenpää, Åsa Palviainen
Tvåspråkig familjevardag i finska bygder
I samband med ett magisteravhandlingsprojekt kom vi under hösten 2012 i kontakt med 15 tvåspråkiga barn i åldrarna 7–12 år och deras 9 familjer. Barnen gick alla i en svenskspråkig skola på en finsk ort. Vi kom att bli intresserade av den språkliga vardag dessa barn lever i.
Läs mer
-
Artikel 1/2014
Marianne Blomqvist
Tjuvstart tillåten! Nya namn i almanackan 2015
Det är åter dags för en revidering av namnlängderna i Finland. Vilka namn är nya i den finlandssvenska almanackan, och varför har just de namnen fått komma in?
Läs mer
-
Noterat 1/2014
Anna Maria Gustafsson
På väg mot ett nytt modersmålsprov
Modersmålsprovet i studentexamen står åter inför en stor reform. Det finns ännu ingen fastställd och slutgiltig vision av hur det nya modersmålsprovet kommer att se ut, men arbetet på provet har redan pågått länge i Studentexamensnämndens utvecklingsgrupp för ämnet. Utvecklingsarbetet sker parallellt på finska och svenska.
Läs mer
-
Noterat 1/2014
Leila Mattfolk
Staden Ekenäs i Raseborgs kommun
Språkvården vid Institutet för de inhemska språken och svenska och finska språknämnderna föreslår att begreppet stad som administrativ kategori stryks när kommunallagen förnyas.
Läs mer
-
Noterat 1/2014
Möt oss i Ordagrant och Experttimmen
Språkinstitutets svenska avdelning bidrar från och med december 2013 med språkspalten Ordagrant i Hufvudstadsbladet. Språkspalten speglar de olika verksamheter som finns på svenska avdelningen, dvs. språkvård,...
Läs mer
-
Noterat 1/2014
Pia Westerberg
Många fördelar med tvåspråkiga skolor
I december presenterades den senaste Magmarapporten, Marketta Sundmans Tvåspråkiga skolor? En analys av fördelar och risker med införandet av skolor med svenska och finska som undervisningsspråk.
Läs mer
-
Noterat 1/2014
Ny programledare för Språket
Efter 16 år i Sveriges Radios språkprogram Språket har Anna Lena Ringarp och Lars-Gunnar Andersson slutat som programledare respektive återkommande språkexpert. Under åren har Ringarp och Andersson fått...
Läs mer
-
Noterat 1/2014
100 000 på banken
Rikstermbanken har på fem år blivit ett viktigt arbetsredskap för många som arbetar med språk. Rikstermbanken är Sveriges nationella termbank och kan med fördel utnyttjas även utanför Sverige. Antalet poster...
Läs mer
-
Noterat 1/2014
Avhandling om litteraturens potential i modersmålsundervisningen
I januari disputerade Katarina Rejman vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Hennes doktorsavhandling heter Litteratur och livskunskap – modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7–9. ...
Läs mer
-
Noterat 1/2014
Avhandling om hur elever kommunicerar på nätet
Dan Åkerlund disputerade i pedagogik i januari vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Dan Åkerlunds avhandling heter Elever syns på nätet – multimodala texter och autentiska mottagare. ...
Läs mer
-
Noterat 1/2014
Kulturpris till Marianne Nordman och Erik Rune Hermans
Marianne Nordman och Erik Rune Hermans tilldelades Svensk-Österbottniska Samfundets kulturpris på Runebergsfesten i Vasa. Professor em. Marianne Nordman har med entusiasm populariserat sin forskning inom...
Läs mer
-
Noterat 1/2014
Läsvärda Språkbrukartiklar och tomtar
Språkbruk finns som bekant också på Facebook, och nyligen frågade vi vilken artikel våra läsare uppskattade mest under 2013. Svaren varierade stort, men flest omnämnanden fick Maja Skandings ” På språkreise i...
Läs mer
-
Noterat 1/2014
Sydsamiskans väg tillbaka
Forskningsprojektet om sydsamiskan i Sverige, förlagt till Hugo Valentin-centrum och nyligen slutrapporterat till forskningsfinansiären Riksbankens Jubileumsfond, visar att det går att få kraftigt försvagade...
Läs mer
-
Noterat 1/2014
Språk och spädbarnsdödlighet
En färsk studie baserad på omfattande finländska befolkningsregisterdata visar att spädbarnsdödligheten – d.v.s. dödligheten under det första levnadsåret – är nästan 20 procent lägre i familjer där föräldrarna...
Läs mer
-
Noterat 1/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Alkaa tekemään lika rätt som alkaa tehdä
Att språket engagerar blev i början av februari än en gång uppenbart. Då kom nämligen nyheten om att Finska språknämnden gett grönt ljus för konstruktionen alkaa tekemään vid sidan av alkaa tehdä. Båda betyder...
Läs mer
-
Noterat 1/2014
Svensk-finskt översättarseminarium i Åbo
Det årligen återkommande svensk-finska översättarseminariet ordnas den 2–3 oktober 2014 på hotell Radisson Blu Marina i Åbo. Program, uppgifter om pris och anmälningsblankett publiceras inom kort på...
Läs mer
-
Noterat 1/2014
Resultat av webbenkäten Vet du var Napo finns?
Den 19 februari 2014 var det 300 år sedan slaget vid Napo i Storkyro. I samband med detta tog vi via en webbenkät reda på hur utbrett bruket av namnet Napo är i dag, och också hur det uttalas. Totalt 53...
Läs mer
-
Noterat 1/2014
Kjell Westö prisad för Hägring 38
Sveriges Radios Romanpris 2014 tilldelades Kjell Westö för romanen Hägring 38. Juryns motivering var: ”För att han med ett exakt språk för oss in i Helsingforsmiljöer, där komplexa karaktärer levandegör en mörk...
Läs mer
-
Artikel 1/2014
Eivor Sommardahl
Klart myndighetsspråk – ett handlingsprogram
Alla finländska myndigheter ska enligt förvaltningslagen använda ett sakligt, klart och begripligt språk på båda nationalspråken. Men hur är det i verkligheten, omsätts förvaltningslagens krav i praktiken? Svaret är tyvärr nej, det är rätt få av våra myndigheter som kan stoltsera med enkla och klara texter.
Läs mer
-
Krönikan 1/2014
Alf Rehn
Makten och managementiskan
Management – bara ordet. Ett mångdubbelt lånat ord, först från italienskans maneggiare (från latinets manus) till franskans mesnagement som blev ménagement som blev engelskans management. I dag, ett ord som man en...
Läs mer
-
Artikel 1/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Översättare utbildas i Neapel
Det är inte bara i Sverige och Finland som man kan läsa svenska på universitetsnivå. Man kan läsa svenska på inte mindre än 228 universitet i världen, och ett av dem är i Neapel. På Università degli studi di Napoli...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2014
Nina Martola
Lilla åländska ordboken
Ralf Svenblad: Lilla åländska ordboken. PQR-kultur 2013. 143 sidor.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2014
Barbro Wiik
Inte bara skam utan även stolthet
Helena Palmén: Identitet i samspråk. Kodväxling till standardvarietet som risk och resurs i östnyländska samtal på dialekt. Nordica. Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet 2014. 233 sidor.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Etiska frågor i ordboksarbete
Hyvä sanakirja. Tieteellisiä, käytännöllisiä ja eettisiä näkökulmia leksikografiaan. Red. Laura Tyysteri och Kaisa Lehtosalo. Turun yliopiston suomen kielen ja suomalais-ugrilaisen kielentutkimuksen oppiaineen julkaisuja 3. 212 sidor.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2014
Monica Äikäs
Grammatik med drakinslag
Jessica Eriksson, Camilla Grönvall och Annelie Johansson: Grammatik i teori och lärande praktik. Från förskoleklass till åk 3. Columbus förlag. 247 sidor.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Norrmän är mindre toleranta än vi tror
Øystein A. Vangsnes: Språklek toleranse i Noreg – Norge, för faen! Det Norske Samlaget, 2013. 102 sidor.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 1/2014
Urbana namn
Namn i stadsmiljö. Handlingar från NORNA:s 42 symposium i Helsingfors den 10–12 november 2011. Red. Leila Mattfolk, Maria Vidberg och Pamela Gustavsson. Institutet för de inhemska språken – Skrifter 7; NORNA-rapporter 90. 2013.
Läs mer
-
Språkfrågor 1/2014
Monica Äikäs
Språkfrågor
Ministerier Fråga: Ska namn på ministerier skrivas med stor eller liten bokstav? Namn på centrala myndigheter och offentliga organ som verkar i hela landet skrivs med stor bokstav i allmänspråket. Det...
Läs mer
-
Artikel 1/2014
Henrik Hu
Om synonymer
Inuiternas drösvis med termer som beskriver vad vi kallar snö är en mångfald i språket som värmer, men står synonymer i kö? Det finns massor av ord för begären, ord för lycka och stormar och...
Läs mer
I denna tidskrift: 1/2014
-
Ledare
Artikel -
Borgmästaren äter pizza med bestick: Hur man lär datorn satsanalys
Artikel -
Vad finns det i bokstavssoppan?
Artikel -
Kan maskiner lära sig?
Artikel -
När språk möts
Språkkontakt -
Det usynlige flertal: Danskerne i Sanpete County, Utah
Artikel -
Svårtolkad text
Artikel -
Tvåspråkig familjevardag i finska bygder
Artikel -
Tjuvstart tillåten! Nya namn i almanackan 2015
Artikel -
På väg mot ett nytt modersmålsprov
Noterat -
Staden Ekenäs i Raseborgs kommun
Noterat -
Möt oss i Ordagrant och Experttimmen
Noterat -
Många fördelar med tvåspråkiga skolor
Noterat -
Ny programledare för Språket
Noterat -
100 000 på banken
Noterat -
Avhandling om litteraturens potential i modersmålsundervisningen
Noterat -
Avhandling om hur elever kommunicerar på nätet
Noterat -
Kulturpris till Marianne Nordman och Erik Rune Hermans
Noterat -
Läsvärda Språkbrukartiklar och tomtar
Noterat -
Sydsamiskans väg tillbaka
Noterat -
Språk och spädbarnsdödlighet
Noterat -
Alkaa tekemään lika rätt som alkaa tehdä
Noterat -
Svensk-finskt översättarseminarium i Åbo
Noterat -
Resultat av webbenkäten Vet du var Napo finns?
Noterat -
Kjell Westö prisad för Hägring 38
Noterat -
Klart myndighetsspråk – ett handlingsprogram
Artikel -
Makten och managementiskan
Krönikan -
Översättare utbildas i Neapel
Artikel -
Lilla åländska ordboken
Aktuell litteratur -
Inte bara skam utan även stolthet
Aktuell litteratur -
Etiska frågor i ordboksarbete
Aktuell litteratur -
Grammatik med drakinslag
Aktuell litteratur -
Norrmän är mindre toleranta än vi tror
Aktuell litteratur -
Urbana namn
Aktuell litteratur -
Språkfrågor
Språkfrågor -
Om synonymer
Artikel