1_2014 - Språkbruk

Artikel 1/2014

Charlotta af Hällström-Reijonen

Ledare

Med jämna mellanrum anklagas finlandssvensk språkvård för att arbeta mot dialekter och naturligt talspråk. Språkvårdens inställning till finlandismer diskuteras också ibland. Att finlandismer av...

Läs mer

Artikel 1/2014

Joakim Nivre

Borgmästaren äter pizza med bestick: Hur man lär datorn satsanalys

Hur lär man en dator att ta ut satsdelar med en hastighet av 10 000 meningar i sekunden? Detta är en utmaning för världens språkteknologer när företag som Google, Microsoft och Yahoo! vill analysera all text som finns på Internet. Lösningen består än så länge av snabba algoritmer, statistiska modeller och en god portion traditionell grammatik.

Läs mer

Artikel 1/2014

Robin Eriksson

Vad finns det i bokstavssoppan?

Vad krävs för att ta fram ett nytt språkteknologiskt system? Ett till synes enkelt praktiskt kategoriseringsproblem illustrerar vilka utmaningar korpuslingvistiken kämpar med.

Läs mer

Artikel 1/2014

Robin Eriksson

Kan maskiner lära sig?

Artificiell intelligens har redan länge varit datavetenskapens heliga Graal – och en väsentlig indikator på intelligens är förmågan att lära sig, d.v.s. att tillgodogöra sig ny kunskap utifrån experiment eller något...

Läs mer

Språkkontakt 1/2014

Nina Martola, Leila Mattfolk, Caroline Sandström

När språk möts

Här startar vår nya artikelserie om språkkontakt. Den första delen beskriver hur och varför språkkontakt uppstår och vad den kan innebära för ett språk. I de följande delarna presenteras bland annat lånord i svenskan, svenska lån i finskan och lån i de svenska dialekterna i Finland (finska, ryska, franska m.fl.).

Läs mer

Artikel 1/2014

Claus Elholm Andersen, Elizabeth Peterson

Det usynlige flertal: Danskerne i Sanpete County, Utah

År 1870 var 25 procent av befolkningen i Sanpete County i Utah danskspråkig. Mormonledaren Brigham Young ville att de skulle börja tala engelska så fort som möjligt, och den officiella bilden är att danskarna, i likhet med andra språkgrupper i USA, snabbt assimilerades. Men var det verkligen så okomplicerat? Än i dag, 150 år senare, finns det spår av danskan i Utah.

Läs mer

Artikel 1/2014

Monica Äikäs

Svårtolkad text

Alla har vi någon gång fått anstränga oss för att förstå tankegången i en text. Monica Äikäs tar upp några orsaker till att texter kan vara svåra att tolka för läsaren.

Läs mer

Artikel 1/2014

Anni Mäenpää, Åsa Palviainen

Tvåspråkig familjevardag i finska bygder

I samband med ett magisteravhandlingsprojekt kom vi under hösten 2012 i kontakt med 15 tvåspråkiga barn i åldrarna 7–12 år och deras 9 familjer. Barnen gick alla i en svenskspråkig skola på en finsk ort. Vi kom att bli intresserade av den språkliga vardag dessa barn lever i.

Läs mer

Artikel 1/2014

Marianne Blomqvist

Tjuvstart tillåten! Nya namn i almanackan 2015

Det är åter dags för en revidering av namnlängderna i Finland. Vilka namn är nya i den finlandssvenska almanackan, och varför har just de namnen fått komma in?

Läs mer

Noterat 1/2014

Anna Maria Gustafsson

På väg mot ett nytt modersmålsprov

Modersmålsprovet i studentexamen står åter inför en stor reform. Det finns ännu ingen fastställd och slutgiltig vision av hur det nya modersmålsprovet kommer att se ut, men arbetet på provet har redan pågått länge i Studentexamensnämndens utvecklingsgrupp för ämnet. Utvecklingsarbetet sker parallellt på finska och svenska.

Läs mer

Noterat 1/2014

Leila Mattfolk

Staden Ekenäs i Raseborgs kommun

Språkvården vid Institutet för de inhemska språken och svenska och finska språknämnderna föreslår att begreppet stad som administrativ kategori stryks när kommunallagen förnyas.

Läs mer

Noterat 1/2014

Möt oss i Ordagrant och Experttimmen

Språkinstitutets svenska avdelning bidrar från och med december 2013 med språkspalten Ordagrant i Hufvudstadsbladet. Språkspalten speglar de olika verksamheter som finns på svenska avdelningen, dvs. språkvård,...

Läs mer

Noterat 1/2014

Pia Westerberg

Många fördelar med tvåspråkiga skolor

I december presenterades den senaste Magmarapporten, Marketta Sundmans Tvåspråkiga skolor? En analys av fördelar och risker med införandet av skolor med svenska och finska som undervisningsspråk.

Läs mer

Noterat 1/2014

Ny programledare för Språket

Efter 16 år i Sveriges Radios språkprogram Språket har Anna Lena Ringarp och Lars-Gunnar Andersson slutat som programledare respektive återkommande språkexpert. Under åren har Ringarp och Andersson fått...

Läs mer

Noterat 1/2014

100 000 på banken

Rikstermbanken har på fem år blivit ett viktigt arbetsredskap för många som arbetar med språk. Rikstermbanken är Sveriges nationella termbank och kan med fördel utnyttjas även utanför Sverige. Antalet poster...

Läs mer

Noterat 1/2014

Avhandling om litteraturens potential i modersmålsundervisningen

I januari disputerade Katarina Rejman vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Hennes doktorsavhandling heter Litteratur och livskunskap – modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7–9. ...

Läs mer

Noterat 1/2014

Avhandling om hur elever kommunicerar på nätet

Dan Åkerlund disputerade i pedagogik i januari vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Dan Åkerlunds avhandling heter Elever syns på nätet – multimodala texter och autentiska mottagare. ...

Läs mer

Noterat 1/2014

Kulturpris till Marianne Nordman och Erik Rune Hermans

Marianne Nordman och Erik Rune Hermans tilldelades Svensk-Österbottniska Samfundets kulturpris på Runebergsfesten i Vasa. Professor em. Marianne Nordman har med entusiasm populariserat sin forskning inom...

Läs mer

Noterat 1/2014

Läsvärda Språkbrukartiklar och tomtar

Språkbruk finns som bekant också på Facebook, och nyligen frågade vi vilken artikel våra läsare uppskattade mest under 2013. Svaren varierade stort, men flest omnämnanden fick Maja Skandings ” På språkreise i...

Läs mer

Noterat 1/2014

Sydsamiskans väg tillbaka

Forskningsprojektet om sydsamiskan i Sverige, förlagt till Hugo Valentin-centrum och nyligen slutrapporterat till forskningsfinansiären Riksbankens Jubileumsfond, visar att det går att få kraftigt försvagade...

Läs mer

Noterat 1/2014

Språk och spädbarnsdödlighet

En färsk studie baserad på omfattande finländska befolkningsregisterdata visar att spädbarnsdödligheten – d.v.s. dödligheten under det första levnadsåret – är nästan 20 procent lägre i familjer där föräldrarna...

Läs mer

Noterat 1/2014

Charlotta af Hällström-Reijonen

Alkaa tekemään lika rätt som alkaa tehdä

Att språket engagerar blev i början av februari än en gång uppenbart. Då kom nämligen nyheten om att Finska språknämnden gett grönt ljus för konstruktionen alkaa tekemään vid sidan av alkaa tehdä. Båda betyder...

Läs mer

Noterat 1/2014

Svensk-finskt översättarseminarium i Åbo

Det årligen återkommande svensk-finska översättarseminariet ordnas den 2–3 oktober 2014 på hotell Radisson Blu Marina i Åbo. Program, uppgifter om pris och anmälningsblankett publiceras inom kort på...

Läs mer

Noterat 1/2014

Resultat av webbenkäten Vet du var Napo finns?

Den 19 februari 2014 var det 300 år sedan slaget vid Napo i Storkyro. I samband med detta tog vi via en webbenkät reda på hur utbrett bruket av namnet Napo är i dag, och också hur det uttalas. Totalt 53...

Läs mer

Noterat 1/2014

Kjell Westö prisad för Hägring 38

Sveriges Radios Romanpris 2014 tilldelades Kjell Westö för romanen Hägring 38. Juryns motivering var: ”För att han med ett exakt språk för oss in i Helsingforsmiljöer, där komplexa karaktärer levandegör en mörk...

Läs mer

Artikel 1/2014

Eivor Sommardahl

Klart myndighetsspråk – ett handlingsprogram

Alla finländska myndigheter ska enligt förvaltningslagen använda ett sakligt, klart och begripligt språk på båda nationalspråken. Men hur är det i verkligheten, omsätts förvaltningslagens krav i praktiken? Svaret är tyvärr nej, det är rätt få av våra myndigheter som kan stoltsera med enkla och klara texter.

Läs mer

Krönikan 1/2014

Alf Rehn

Makten och managementiskan

Management – bara ordet. Ett mångdubbelt lånat ord, först från italienskans maneggiare (från latinets manus) till franskans mesnagement som blev ménagement som blev engelskans management. I dag, ett ord som man en...

Läs mer

Artikel 1/2014

Charlotta af Hällström-Reijonen

Översättare utbildas i Neapel

Det är inte bara i Sverige och Finland som man kan läsa svenska på universitetsnivå. Man kan läsa svenska på inte mindre än 228 universitet i världen, och ett av dem är i Neapel. På Università degli studi di Napoli...

Läs mer

Aktuell litteratur 1/2014

Nina Martola

Lilla åländska ordboken

Ralf Svenblad: Lilla åländska ordboken. PQR-kultur 2013. 143 sidor.

Läs mer

Aktuell litteratur 1/2014

Barbro Wiik

Inte bara skam utan även stolthet

Helena Palmén: Identitet i samspråk. Kodväxling till standardvarietet som risk och resurs i östnyländska samtal på dialekt. Nordica. Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet 2014. 233 sidor.

Läs mer

Aktuell litteratur 1/2014

Charlotta af Hällström-Reijonen

Etiska frågor i ordboksarbete

Hyvä sanakirja. Tieteellisiä, käytännöllisiä ja eettisiä näkökulmia leksikografiaan. Red. Laura Tyysteri och Kaisa Lehtosalo. Turun yliopiston suomen kielen ja suomalais-ugrilaisen kielentutkimuksen oppiaineen julkaisuja 3. 212 sidor.

Läs mer

Aktuell litteratur 1/2014

Monica Äikäs

Grammatik med drakinslag

Jessica Eriksson, Camilla Grönvall och Annelie Johansson: Grammatik i teori och lärande praktik. Från förskoleklass till åk 3. Columbus förlag. 247 sidor.

Läs mer

Aktuell litteratur 1/2014

Charlotta af Hällström-Reijonen

Norrmän är mindre toleranta än vi tror

Øystein A. Vangsnes: Språklek toleranse i Noreg – Norge, för faen! Det Norske Samlaget, 2013. 102 sidor.

Läs mer

Aktuell litteratur 1/2014

Urbana namn

Namn i stadsmiljö. Handlingar från NORNA:s 42 symposium i Helsingfors den 10–12 november 2011. Red. Leila Mattfolk, Maria Vidberg och Pamela Gustavsson. Institutet för de inhemska språken – Skrifter 7; NORNA-rapporter 90. 2013.

Läs mer

Språkfrågor 1/2014

Monica Äikäs

Språkfrågor

Ministerier Fråga: Ska namn på ministerier skrivas med stor eller liten bokstav? Namn på centrala myndigheter och offentliga organ som verkar i hela landet skrivs med stor bokstav i allmänspråket. Det...

Läs mer

Artikel 1/2014

Henrik Hu

Om synonymer

Inuiternas drösvis med termer som beskriver vad vi kallar snö är en mångfald i språket som värmer, men står synonymer i kö? Det finns massor av ord för begären, ord för lycka och stormar och...

Läs mer

1_2014 - Språkbruk

Språkbruk 1/2014

Ledare

Borgmästaren äter pizza med bestick: Hur man lär datorn satsanalys

Vad finns det i bokstavssoppan?

Kan maskiner lära sig?

När språk möts

Det usynlige flertal: Danskerne i Sanpete County, Utah

Svårtolkad text

Tvåspråkig familjevardag i finska bygder

Tjuvstart tillåten! Nya namn i almanackan 2015

På väg mot ett nytt modersmålsprov

Staden Ekenäs i Raseborgs kommun

Möt oss i Ordagrant och Experttimmen

Många fördelar med tvåspråkiga skolor

Ny programledare för Språket

100 000 på banken

Avhandling om litteraturens potential i modersmålsundervisningen

Avhandling om hur elever kommunicerar på nätet

Kulturpris till Marianne Nordman och Erik Rune Hermans

Läsvärda Språkbrukartiklar och tomtar

Sydsamiskans väg tillbaka

Språk och spädbarnsdödlighet

Alkaa tekemään lika rätt som alkaa tehdä

Svensk-finskt översättarseminarium i Åbo

Resultat av webbenkäten Vet du var Napo finns?

Kjell Westö prisad för Hägring 38

Klart myndighetsspråk – ett handlingsprogram

Makten och managementiskan

Översättare utbildas i Neapel

Lilla åländska ordboken

Inte bara skam utan även stolthet

Etiska frågor i ordboksarbete

Grammatik med drakinslag

Norrmän är mindre toleranta än vi tror

Urbana namn

Språkfrågor

Om synonymer

I denna tidskrift: 1/2014