1_2020 - Språkbruk
Språkbruk 1/2020
Andra artiklar i tidskriften
-
1/2020
Pia Westerberg
Kalibrera mera
När jag började på mitt nuvarande jobb 1992 var jag rätt tyst vid kaffebordet. Jag iakttog mina nya kolleger och lyssnade intresserat på vad de diskuterade om och hur de diskuterade kring vårt gemensamma kaffebord....
Läs mer
-
1/2020
Charlotta af Hällström-Reijonen
En råddare i Finland är något helt annat än en råddare i Sverige
Rådda är ett exempel på ett ord som har helt olika ursprung och betydelse i Sverige och Finland. Det finlandssvenska rådda har dialektalt ursprung och betyder ’stöka till’, medan sverigesvenskans rådda kommer från engelskan och betyder ’ställa i ordning’.
Läs mer
-
1/2020
Sarah Wikner
Sociala stilar i Helsingfors
Den som hör att någon ”kööppää peppaakaakkoo”, ”ska ååkka båt” eller ”baa praattaa om nåå kiva” drar sannolikt slutsatsen att personen kommer från Helsingfors. På ett socialt plan kan lyssnaren läsa in många olika betydelser i vad hen hör.
Läs mer
-
1/2020
Urban Östberg
Populärvetenskapligt om dialekter
Fredrik Lindström: 100 svenska dialekter. Bonnier Fakta 2019.
Läs mer
-
1/2020
Monica Äikäs
Grammatiska metaforer
Ideationella grammatiska metaforer gör en text mer abstrakt, men bidrar också till ökad koncentration och exakthet.
Läs mer
-
1/2020
Martin Persson
Språkkontakt på högvarv – kreoler, blandspråk och regiolekter
Språk förändras hela tiden, och i förändringen uppstår olika slags språkliga fenomen, bland annat kreoler, blandspråk och regiolekter.
Läs mer
-
1/2020
Janne Strang
Det gör så ont när du ljuger
Två av de tonårsböcker som lämnat störst intryck på mig är George Orwells dystopi 1984 och den popfilosofiska Zen och konsten att reparera en motorcykel av Robert M. Pirsig. Bägge har behållit – om inte till och med...
Läs mer
-
1/2020
Åsa Mickwitz
Retorik och känslornas makt
I den finländska traditionen har patosargument – att vädja till åhörarnas känslor – inte värderats högt i retoriska sammanhang. Men utan att ge av sig själv och engagera lyssnarna känslomässigt är det svårt att bli en bra talare.
Läs mer
-
1/2020
Monica Äikäs
Satsadverbialet heller och språkkänslan
För en tid sedan fick jag frågan: Finns det några regler för när man ska använda inte heller respektive heller inte? Frågan gav mig inspiration att forska lite kring satsadverbialet heller.
Läs mer
-
1/2020
Bianca Holmberg
En nordisk kärlekshistoria
Egentligen skulle hon bli astrofysiker, men kärleken till Norden tog överhanden, och i dag har serbiska Ana Stanićević bott på Island i sju år och undervisar i isländska på universitetsnivå.
Läs mer
-
1/2020
Henrik Hu
Novell
Förnuftig, förståndig, försynt, förvånad, försiktig, förälskad, förundrad, förlägen, förledd. Förtrollad, förtjust, förhastad, förförd, förenad, förlovad, förnäm, förmögen, förnöjsam. ...
Läs mer