2_1995 - Språkbruk
Språkbruk 2/1995
-
Artikel 2/1995
Peter Slotte
Vägnamn på två språk
Peter Slotte är sakkunnig i fråga om svenska ortnamn inom Forskningscentralen för de inhemska språken. Han har disputerat på nordösterbottniska sjönamn och arbetat med ortnamnsvård sedan 1960-talet. Forskningscentralens namnrådgivning har under de senaste åren i stor utsträckning sysselsatts med problem som gäller nya vägnamn i kommunerna.
Läs mer
-
Artikel 2/1995
Gunilla Harling-Kranck
Vad är ortnamnsarkivet?
Ortnamnssamlingarna vid Svenska litteratursällskapets folkkultursarkiv presenteras här av Gunilla Harling-Kranck, som är första arkivarie vid folkkultursarkivets språkarkiv.
Läs mer
-
Artikel 2/1995
Marianne Blomqvist
Namnnämnden förordar blott, den ej besluter
Justitieministeriets nämnd för namnärenden består av olika experter som ger råd i namnfrågor. Många som vill byta namn kommer via länsstyrelserna indirekt i kontakt med nämnden. Biträdande professor Marianne Blomqvist är nämndens enda svenska medlem. Hon presenterar i sin artikel nämndens verksamhet och tar upp många exempel på namn som nämnden under sin tioåriga verksamhet har förordat eller inte förordat.
Läs mer
-
Artikel 2/1995
Bengt Ahlfors
Reality Bites?
Författaren och regissören Bengt Ahlfors tar i sitt bidrag upp filmtitlar i biografannonser. Han frågar sig bl.a. varför så många filmer saknar ett svenskt namn och pekar på en rad inkonsekvenser i fråga om namnen.
Läs mer
-
Artikel 2/1995
Hugo Bergroth-priset 1995
Den 18 maj ordnade Hugo Bergroth-sällskapet och Hanaholmens kulturcentrum sin tredje språkvårdsdag. I samband med språkvårdsdagen, som i år hade temat myndigheternas språk, delades Hugo Bergroth-priset ut....
Läs mer
-
Artikel 2/1995
Mikael Reuter
Kan datorn språkgranska?
Svenska språkbyrån har under vintern och våren utarbetat listor över ett tusental finlandismer för den finlandssvenska versionen av språkverktyget Textkontroll, som utvecklats av Göteborgsföretaget Wordwork och anpassats till finlandssvenska förhållanden i samarbete med Esboföretaget Trantex. Arbetet har inneburit en hel del utmaningar, eftersom det har gällt att kombinera språkliga regler med datorns sätt att tänka. Utvecklingsarbetet och programmet presenteras här i korthet av Mikael Reuter.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/1995
Ingegerd Nyström
Suomi-ruotsi opiskelusanakirja – en pigg nykomling
I serien Opiskelusanakirja har WSOY nyligen kommit ut med en helt ny finsk-svensk ordbok. Boken omfattar ca 46 000 uppslagsord och uttryck och är enligt författarna avsedd för språkbrukare i alla åldrar och på alla...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/1995
Marika Tandefelt
Den kultiverande lustgården och den utmanande djungeln
Tänk dig ett vanligt människoliv utan språk: inget småprat vid frukostbordet, ingen morgontidning, ingen radio (utom musikprogram), inga nyheter, inget teveprogram (utom bilder och musik), inga telefonsamtal, inga...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/1995
Namn på länder
Sedan i höstas finns boken Maiden nimet kuudella kielellä i våra bokhandlar. Det är fråga om en ordlista som har getts ut av namnvårdarna vid Forskningscentralen för de inhemska språken. I listan ingår statsnamn...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1995
Ingermanlänningar
Vad kallas personer med finskt påbrå som bor i Ingermanland, dvs. Området från S:t Petersburg ända till den estniska gränsen? Både ingermannlänningar och ingermanländare tycks förekomma i medierna. Vi...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1995
Baltiska ortnamn
Det finns vissa estniska öar med svenska namn som är fullt levande och som därför bör användas i svenska texter. De viktigaste namnen är följande: ...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1995
Genitiv av ortnamn
Vanligtvis får ortnamn ett s på slutet då de står tillsammans med ett annat ord, jrf Korsholms kommun och Raseborgs klarinettorkester. I vissa fall ska s inte vara med, nämligen i fasta förbindelser med ortnamn...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1995
Merita
Namnet på den nya storbanken Merita uttalas på svenska på samma sätt som förnamnet Marita, dvs. med betoning på i: me’ri:ta.
Läs mer
-
Artikel 2/1995
På eller i Brändö?
Det är inte alltid lätt att veta vilken preposition som är den rätta tillsammans med ett ortnamn, särskilt om en kommun har samma namn som en viss ö. När det gäller kommuner är prepositionen vanligen i, t.ex. i Korpo,...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1995
Termer i kommunallagen
I juli träder den nya komunnallagen i kraft. Vi publicerar här en kort finsk-svensk ordlista med centrala termer i lagen. Listan är tagen ur Språkråd 2/1995. Språkråd är ett informationsblad som ges us av Statsrådets...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1995
Jämlikhet och jämställdhet
Det tycks vara lätt att blanda ihop orden jämlikhet och jämställdhet. Jämlikhet innebär t.ex. jämlikhet inför lagen, dvs. att alla människor oberoende av politisk, social eller ekonomisk bakgrund är lika mycket...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1995
I korthet
Asukasyhdistys = boendeföring Kierrätys = återvinning Matkailuauto = Husbil Pysäköintikiekko = Parkeringsskiva, p-skiva Tarranauha = Kardborrband, kardborreband Uudelleenkäyttö = återanvändning ...
Läs mer
I denna tidskrift: 2/1995
-
Vägnamn på två språk
Artikel -
Vad är ortnamnsarkivet?
Artikel -
Namnnämnden förordar blott, den ej besluter
Artikel -
Reality Bites?
Artikel -
Hugo Bergroth-priset 1995
Artikel -
Kan datorn språkgranska?
Artikel -
Suomi-ruotsi opiskelusanakirja – en pigg nykomling
Aktuell litteratur -
Den kultiverande lustgården och den utmanande djungeln
Aktuell litteratur -
Namn på länder
Aktuell litteratur -
Ingermanlänningar
Språkfrågor -
Baltiska ortnamn
Språkfrågor -
Genitiv av ortnamn
Språkfrågor -
Merita
Språkfrågor -
På eller i Brändö?
Artikel -
Termer i kommunallagen
Språkfrågor -
Jämlikhet och jämställdhet
Språkfrågor -
I korthet
Språkfrågor