Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

2_1997 - Språkbruk

Språkbruk 2/1997

  • Artikel 2/1997

    Marika Tandefelt

    Rikssvensk syn på svenskan i Finland

    Det är inte alltid en doktorsavhandling får en riksdagsman att agera. Så har i varje fall skett med Christina Melin-Köpiläs avhandling om finlandssvenska elevers skriftspråk. De resultat hon lägger fram, och inte minst den slutsats om finlandssvenskans förhållande till andra varieteter av det svenska språket hon vill dra, har fått Kristliga förbundets ordförande Bjarne Kallis att undra om regeringen inte borde ingripa. I denna artikel skriver Svenska språknämndens ordförande Marika Tandefelt om Melin-Köpiläs avhandling och berömmer somt, men ifrågasätter annat.

    Läs mer

  • Artikel 2/1997

    Sirkka Paikkala, Mikael Reuter

    Vad heter Jakobstad på engelska?

    Att vi använder finska ortnamn i texter på finska och svenska ortnamn i texter på svenska är en självklarhet. Men hur skall namnen hanteras på andra språk? Skall man skriva Nyslott eller Savonlinna på norska, Jakobstad eller Pietarsaari på engelska? Forskningscentralen för de inhemska språken har på sistone flera gånger fått den frågan, och den har behandlats i ett gemensamt möte mellan finska och svenska språknämnden. Den rekommendation som presenteras här är alltså forskningscentralens officiella. Sirkka Paikkala är ledande namnvårdare på den finska språkvårdsavdelningen och Mikael Reuter är föreståndare för den svenska avdelningen.

    Läs mer

  • Artikel 2/1997

    Marianne Blomqvist

    Förnamn i långa rader

    Vad ska barnet heta? är väl en fråga som ställts alltsedan Kain och Abel kom till världen. Goda råd har bl.a. släkten, prästen och kloka gummor gett. Men redan i några århundraden har finländarna haft en tryckt liten guide att rådfråga: almanackan. Dess namnlängd har varit i flitig användning. Än i dag bär över 90 % av finländarna förnamn som står i almanackan. Under 1900-talet har universitetets lilla grå fått konkurrens av grannare publikationer. Biträdande professor Marianne Blomqvist presenterar här tre av dem som kommit ut 1995–96.

    Läs mer

  • Artikel 2/1997

    Susanna Karjalainen

    Man lär så länge man har elever

    Den förra finsk-svenska utbildningsordlistan kom ut för nästan tjugo år sedan. Det har skett en hel del inom utbildningsområdet sedan dess, och det betyder att också terminologin fått genomgå stora förändringar. I sommar utkommer en ny utbildningsordlista. Susanna Karjalainen, redaktör för ordlistan, presenterar här ny terminologi inom området.

    Läs mer

  • Artikel 2/1997

    Erik Andersson

    Om svenskans historia

    Under en kort tid har det kommit ut tre nya böcker som alla på ett eller annat sätt ansluter sig till svenskans historia. Verken belyser vårt språk från olika synvinklar. Erik Andersson, professor i svenska vid Åbo Akademi, presenterar nedan de tre nyutkomna böckerna.

    Läs mer

  • Artikel 2/1997

    Hugo Bergroth-priset 1997

    Hugo Bergroth-sällskapets språkdag på Hana-holmen den 20 maj blev en stor succé. Uppslutningen var stor; över 200 personer anmälde sig  till språkvårdsdagen (alla hugade fick tyvärr inte plats!). Temat för i år...

    Läs mer

  • Artikel 2/1997

    Lena Björklund, Gunilla Garoff, Mikael Reuter

    Reklam – en retorisk fråga

    ”Kan reklam alls översättas” var en fråga som diskuterades av omkring tvåhundra deltagare på den språkvårdsdag som Hugo Bergroth-sällskapet ordnade för femte året i rad på Hanaholmen 20.5.1997. Årets tema var...

    Läs mer

  • Artikel 2/1997

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Radiospråkvård: Spännande, utmanande och roligt!

    Den nya radiospråkvårdaren Marit Lindqvist har jobbat på svenska avdelningen sedan i mars. Hon tycker att hennes arbete som radiospråkvårdare är spännande och roligt. Marit känner sig utmanad av jobbet, som skärper...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 2/1997

    Kjell Weimer

    Nya slangordböcker

    Kanslar du inte tugget eller hajar klyket ? Här hjälper inte de vanliga ordböckerna långt men väl en riktig slangordbok om man vill förstå. Tätt efter varandra på hösten 1996 utkom två nya svenska slangordböcker:...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 2/1997

    Nina Martola

    CD-perussanakirja – 'Finsk basordbok' på cd-rom

    Den finska, enspråkiga ordboken Suomen kielen perussanakirja (’Finsk basordbok’) som publicerades i tre band under åren 1990–1994 har utkommit på cd-rom. Innehållsligt är den nya versionen något uppdaterad i...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 2/1997

    Björn-Eric Mattsson, Nina Nissas

    Två vägar

    I sin recension av ATK-sanakirja (Språkbruk 1/97) förundrar sig Robin Fortelius över att den svenska motsvarigheten till finskans  saantipolku anges vara åtkomstväg och inte ”den allmänt använda termen ...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1997

    Sammanfattning

    FRÅGA: Kan man skriva abstrakt om sammanfattningar i t.ex. avhandlingar? SVAR: Nej, abstrakt är motsatsen till konkret . Abstract är engelska och används som rubrik på engelska sammandrag i...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1997

    Medlem av eller i?

    FRÅGA: Heter det medlem av eller medlem i ? SVAR: Båda går bra, men det verkar som om medlem i har blivit vanligare sedan 1970-talet på bekostnad av medlem av .

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1997

    Ryska dockor

    FRÅGA: Vad heter de där ryska dockorna där den större dockan rymmer en mindre och den mindre ytterligare en osv. På finska kallas dockan  maatuskanukke . SVAR: På svenska kallas dockan kort och...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1997

    Efternamn, släktnamn och tillnamn

    FRÅGA: Vad är det för skillnad mellan efternamn , släktnamn och tillnamn ? SVAR: Enligt Nationalencyklopedins ordbok är efternamn , släktnamn , tillnamn och familjenamn synonyma. En...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1997

    Språngkudde

    FRÅGA:Vad heter finskans pelastushyppytyyny på svenska? SVAR: Räddningstjänsten i Sverige kallar räddningsanordningen i fråga för språngkudde . Likaså kan man parallellt med det mer kända  ...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1997

    Nummertecken

    FRÅGA: Vad heter tecknet  # ? SVAR: Nummertecken . På engelska talar man om number sign .

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1997

    Rabatt för studerande

    FRÅGA: Talar man om ”studentrabatt” eller ”studierabatt”? SVAR: Det heter faktiskt studeranderabatt .

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1997

    Euro

    FRÅGA: Hur böjer man  euro ? SVAR: Euro, som uttalas stavningsenligt (jfr Europa), har samma form i ental som i flertal, dvs. en euro (best. form euron ), flera euro . Bestämd form pluralis...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1997

    Snurrig av alla sektorer?

    I olika sammanhang läser och hör vi om sektorer av olika slag såsom den offentliga, den privata och den tredje sektorn, för att nämna de vanligaste. Med sektor avser man i detta sammanhang ett delområde...

    Läs mer

I denna tidskrift: 2/1997

  • Rikssvensk syn på svenskan i Finland

    Artikel
  • Vad heter Jakobstad på engelska?

    Artikel
  • Förnamn i långa rader

    Artikel
  • Man lär så länge man har elever

    Artikel
  • Om svenskans historia

    Artikel
  • Hugo Bergroth-priset 1997

    Artikel
  • Reklam – en retorisk fråga

    Artikel
  • Radiospråkvård: Spännande, utmanande och roligt!

    Artikel
  • Nya slangordböcker

    Aktuell litteratur
  • CD-perussanakirja – 'Finsk basordbok' på cd-rom

    Aktuell litteratur
  • Två vägar

    Aktuell litteratur
  • Sammanfattning

    Språkfrågor
  • Medlem av eller i?

    Språkfrågor
  • Ryska dockor

    Språkfrågor
  • Efternamn, släktnamn och tillnamn

    Språkfrågor
  • Språngkudde

    Språkfrågor
  • Nummertecken

    Språkfrågor
  • Rabatt för studerande

    Språkfrågor
  • Euro

    Språkfrågor
  • Snurrig av alla sektorer?

    Språkfrågor
2_1997
 
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Enskilda artikelförfattare ansvarar själva för åsikterna i sina artiklar.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket