Hoppa till innehåll

2_1997 - Språkbruk

Artikel 2/1997

Marika Tandefelt

Rikssvensk syn på svenskan i Finland

Det är inte alltid en doktorsavhandling får en riksdagsman att agera. Så har i varje fall skett med Christina Melin-Köpiläs avhandling om finlandssvenska elevers skriftspråk. De resultat hon lägger fram, och inte minst den slutsats om finlandssvenskans förhållande till andra varieteter av det svenska språket hon vill dra, har fått Kristliga förbundets ordförande Bjarne Kallis att undra om regeringen inte borde ingripa. I denna artikel skriver Svenska språknämndens ordförande Marika Tandefelt om Melin-Köpiläs avhandling och berömmer somt, men ifrågasätter annat.

Läs mer
Artikel 2/1997

Sirkka Paikkala, Mikael Reuter

Vad heter Jakobstad på engelska?

Att vi använder finska ortnamn i texter på finska och svenska ortnamn i texter på svenska är en självklarhet. Men hur skall namnen hanteras på andra språk? Skall man skriva Nyslott eller Savonlinna på norska, Jakobstad eller Pietarsaari på engelska? Forskningscentralen för de inhemska språken har på sistone flera gånger fått den frågan, och den har behandlats i ett gemensamt möte mellan finska och svenska språknämnden. Den rekommendation som presenteras här är alltså forskningscentralens officiella. Sirkka Paikkala är ledande namnvårdare på den finska språkvårdsavdelningen och Mikael Reuter är föreståndare för den svenska avdelningen.

Läs mer
Artikel 2/1997

Marianne Blomqvist

Förnamn i långa rader

Vad ska barnet heta? är väl en fråga som ställts alltsedan Kain och Abel kom till världen. Goda råd har bl.a. släkten, prästen och kloka gummor gett. Men redan i några århundraden har finländarna haft en tryckt liten guide att rådfråga: almanackan. Dess namnlängd har varit i flitig användning. Än i dag bär över 90 % av finländarna förnamn som står i almanackan. Under 1900-talet har universitetets lilla grå fått konkurrens av grannare publikationer. Biträdande professor Marianne Blomqvist presenterar här tre av dem som kommit ut 1995–96.

Läs mer
Artikel 2/1997

Susanna Karjalainen

Man lär så länge man har elever

Den förra finsk-svenska utbildningsordlistan kom ut för nästan tjugo år sedan. Det har skett en hel del inom utbildningsområdet sedan dess, och det betyder att också terminologin fått genomgå stora förändringar. I sommar utkommer en ny utbildningsordlista. Susanna Karjalainen, redaktör för ordlistan, presenterar här ny terminologi inom området.

Läs mer
Artikel 2/1997

Erik Andersson

Om svenskans historia

Under en kort tid har det kommit ut tre nya böcker som alla på ett eller annat sätt ansluter sig till svenskans historia. Verken belyser vårt språk från olika synvinklar. Erik Andersson, professor i svenska vid Åbo Akademi, presenterar nedan de tre nyutkomna böckerna.

Läs mer
Artikel 2/1997

Hugo Bergroth-priset 1997

Hugo Bergroth-sällskapets språkdag på Hana-holmen den 20 maj blev en stor succé. Uppslutningen var stor; över 200 personer anmälde sig till språkvårdsdagen (alla hugade fick tyvärr inte plats!). Temat för i år...

Läs mer
Artikel 2/1997

Lena Björklund, Gunilla Garoff, Mikael Reuter

Reklam – en retorisk fråga

”Kan reklam alls översättas” var en fråga som diskuterades av omkring tvåhundra deltagare på den språkvårdsdag som Hugo Bergroth-sällskapet ordnade för femte året i rad på Hanaholmen 20.5.1997. Årets tema var...

Läs mer
Artikel 2/1997

Charlotta af Hällström-Reijonen

Radiospråkvård: Spännande, utmanande och roligt!

Den nya radiospråkvårdaren Marit Lindqvist har jobbat på svenska avdelningen sedan i mars. Hon tycker att hennes arbete som radiospråkvårdare är spännande och roligt. Marit känner sig utmanad av jobbet, som skärper...

Läs mer
Aktuell litteratur 2/1997

Kjell Weimer

Nya slangordböcker

Kanslar du inte tugget eller hajar klyket ? Här hjälper inte de vanliga ordböckerna långt men väl en riktig slangordbok om man vill förstå. Tätt efter varandra på hösten 1996 utkom två nya svenska slangordböcker:...

Läs mer
Aktuell litteratur 2/1997

Nina Martola

CD-perussanakirja – 'Finsk basordbok' på cd-rom

Den finska, enspråkiga ordboken Suomen kielen perussanakirja (’Finsk basordbok’) som publicerades i tre band under åren 1990–1994 har utkommit på cd-rom. Innehållsligt är den nya versionen något uppdaterad i...

Läs mer
Aktuell litteratur 2/1997

Björn-Eric Mattsson, Nina Nissas

Två vägar

I sin recension av ATK-sanakirja (Språkbruk 1/97) förundrar sig Robin Fortelius över att den svenska motsvarigheten till finskans saantipolku anges vara åtkomstväg och inte ”den allmänt använda termen ...

Läs mer
Språkfrågor 2/1997

Sammanfattning

FRÅGA: Kan man skriva abstrakt om sammanfattningar i t.ex. avhandlingar? SVAR: Nej, abstrakt är motsatsen till konkret . Abstract är engelska och används som rubrik på engelska sammandrag i...

Läs mer
Språkfrågor 2/1997

Medlem av eller i?

FRÅGA: Heter det medlem av eller medlem i ? SVAR: Båda går bra, men det verkar som om medlem i har blivit vanligare sedan 1970-talet på bekostnad av medlem av .

Läs mer
Språkfrågor 2/1997

Ryska dockor

FRÅGA: Vad heter de där ryska dockorna där den större dockan rymmer en mindre och den mindre ytterligare en osv. På finska kallas dockan maatuskanukke . SVAR: På svenska kallas dockan kort och...

Läs mer
Språkfrågor 2/1997

Efternamn, släktnamn och tillnamn

FRÅGA: Vad är det för skillnad mellan efternamn , släktnamn och tillnamn ? SVAR: Enligt Nationalencyklopedins ordbok är efternamn , släktnamn , tillnamn och familjenamn synonyma. En...

Läs mer
Språkfrågor 2/1997

Språngkudde

FRÅGA:Vad heter finskans pelastushyppytyyny på svenska? SVAR: Räddningstjänsten i Sverige kallar räddningsanordningen i fråga för språngkudde . Likaså kan man parallellt med det mer kända ...

Läs mer
Språkfrågor 2/1997

Nummertecken

FRÅGA: Vad heter tecknet # ? SVAR: Nummertecken . På engelska talar man om number sign .

Läs mer
Språkfrågor 2/1997

Rabatt för studerande

FRÅGA: Talar man om ”studentrabatt” eller ”studierabatt”? SVAR: Det heter faktiskt studeranderabatt .

Läs mer
Språkfrågor 2/1997

Euro

FRÅGA: Hur böjer man euro ? SVAR: Euro, som uttalas stavningsenligt (jfr Europa), har samma form i ental som i flertal, dvs. en euro (best. form euron ), flera euro . Bestämd form pluralis...

Läs mer
Språkfrågor 2/1997

Snurrig av alla sektorer?

I olika sammanhang läser och hör vi om sektorer av olika slag såsom den offentliga, den privata och den tredje sektorn, för att nämna de vanligaste. Med sektor avser man i detta sammanhang ett delområde...

Läs mer

I denna tidskrift: 2/1997

2_1997