2_1997 - Språkbruk
Språkbruk 2/1997
-
Artikel 2/1997
Marika Tandefelt
Rikssvensk syn på svenskan i Finland
Det är inte alltid en doktorsavhandling får en riksdagsman att agera. Så har i varje fall skett med Christina Melin-Köpiläs avhandling om finlandssvenska elevers skriftspråk. De resultat hon lägger fram, och inte minst den slutsats om finlandssvenskans förhållande till andra varieteter av det svenska språket hon vill dra, har fått Kristliga förbundets ordförande Bjarne Kallis att undra om regeringen inte borde ingripa. I denna artikel skriver Svenska språknämndens ordförande Marika Tandefelt om Melin-Köpiläs avhandling och berömmer somt, men ifrågasätter annat.
Läs mer
-
Artikel 2/1997
Sirkka Paikkala, Mikael Reuter
Vad heter Jakobstad på engelska?
Att vi använder finska ortnamn i texter på finska och svenska ortnamn i texter på svenska är en självklarhet. Men hur skall namnen hanteras på andra språk? Skall man skriva Nyslott eller Savonlinna på norska, Jakobstad eller Pietarsaari på engelska? Forskningscentralen för de inhemska språken har på sistone flera gånger fått den frågan, och den har behandlats i ett gemensamt möte mellan finska och svenska språknämnden. Den rekommendation som presenteras här är alltså forskningscentralens officiella. Sirkka Paikkala är ledande namnvårdare på den finska språkvårdsavdelningen och Mikael Reuter är föreståndare för den svenska avdelningen.
Läs mer
-
Artikel 2/1997
Marianne Blomqvist
Förnamn i långa rader
Vad ska barnet heta? är väl en fråga som ställts alltsedan Kain och Abel kom till världen. Goda råd har bl.a. släkten, prästen och kloka gummor gett. Men redan i några århundraden har finländarna haft en tryckt liten guide att rådfråga: almanackan. Dess namnlängd har varit i flitig användning. Än i dag bär över 90 % av finländarna förnamn som står i almanackan. Under 1900-talet har universitetets lilla grå fått konkurrens av grannare publikationer. Biträdande professor Marianne Blomqvist presenterar här tre av dem som kommit ut 1995–96.
Läs mer
-
Artikel 2/1997
Susanna Karjalainen
Man lär så länge man har elever
Den förra finsk-svenska utbildningsordlistan kom ut för nästan tjugo år sedan. Det har skett en hel del inom utbildningsområdet sedan dess, och det betyder att också terminologin fått genomgå stora förändringar. I sommar utkommer en ny utbildningsordlista. Susanna Karjalainen, redaktör för ordlistan, presenterar här ny terminologi inom området.
Läs mer
-
Artikel 2/1997
Erik Andersson
Om svenskans historia
Under en kort tid har det kommit ut tre nya böcker som alla på ett eller annat sätt ansluter sig till svenskans historia. Verken belyser vårt språk från olika synvinklar. Erik Andersson, professor i svenska vid Åbo Akademi, presenterar nedan de tre nyutkomna böckerna.
Läs mer
-
Artikel 2/1997
Hugo Bergroth-priset 1997
Hugo Bergroth-sällskapets språkdag på Hana-holmen den 20 maj blev en stor succé. Uppslutningen var stor; över 200 personer anmälde sig till språkvårdsdagen (alla hugade fick tyvärr inte plats!). Temat för i år...
Läs mer
-
Artikel 2/1997
Lena Björklund, Gunilla Garoff, Mikael Reuter
Reklam – en retorisk fråga
”Kan reklam alls översättas” var en fråga som diskuterades av omkring tvåhundra deltagare på den språkvårdsdag som Hugo Bergroth-sällskapet ordnade för femte året i rad på Hanaholmen 20.5.1997. Årets tema var...
Läs mer
-
Artikel 2/1997
Charlotta af Hällström-Reijonen
Radiospråkvård: Spännande, utmanande och roligt!
Den nya radiospråkvårdaren Marit Lindqvist har jobbat på svenska avdelningen sedan i mars. Hon tycker att hennes arbete som radiospråkvårdare är spännande och roligt. Marit känner sig utmanad av jobbet, som skärper...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/1997
Kjell Weimer
Nya slangordböcker
Kanslar du inte tugget eller hajar klyket? Här hjälper inte de vanliga ordböckerna långt men väl en riktig slangordbok om man vill förstå. Tätt efter varandra på hösten 1996 utkom två nya svenska slangordböcker: dels...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/1997
Nina Martola
CD-perussanakirja – 'Finsk basordbok' på cd-rom
Den finska, enspråkiga ordboken Suomen kielen perussanakirja (’Finsk basordbok’) som publicerades i tre band under åren 1990–1994 har utkommit på cd-rom. Innehållsligt är den nya versionen något uppdaterad i...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/1997
Björn-Eric Mattsson, Nina Nissas
Två vägar
I sin recension av ATK-sanakirja (Språkbruk 1/97) förundrar sig Robin Fortelius över att den svenska motsvarigheten till finskans saantipolku anges vara åtkomstväg och inte ”den allmänt använda termen sökväg”. ...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1997
Sammanfattning
FRÅGA: Kan man skriva abstrakt om sammanfattningar i t.ex. avhandlingar? SVAR: Nej, abstrakt är motsatsen till konkret. Abstract är engelska och används som rubrik på engelska sammandrag i avhandlingar. På...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1997
Medlem av eller i?
FRÅGA: Heter det medlem av eller medlem i? SVAR: Båda går bra, men det verkar som om medlem i har blivit vanligare sedan 1970-talet på bekostnad av medlem av.
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1997
Ryska dockor
FRÅGA: Vad heter de där ryska dockorna där den större dockan rymmer en mindre och den mindre ytterligare en osv. På finska kallas dockan maatuskanukke. SVAR: På svenska kallas dockan kort och gott för...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1997
Efternamn, släktnamn och tillnamn
FRÅGA: Vad är det för skillnad mellan efternamn, släktnamn och tillnamn? SVAR: Enligt Nationalencyklopedins ordbok är efternamn, släktnamn, tillnamn och familjenamn synonyma. En betydelsenyans för släktnamn...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1997
Språngkudde
FRÅGA:Vad heter finskans pelastushyppytyyny på svenska? SVAR: Räddningstjänsten i Sverige kallar räddningsanordningen i fråga för språngkudde. Likaså kan man parallellt med det mer kända brandsegel tala...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1997
Nummertecken
FRÅGA: Vad heter tecknet # ? SVAR: Nummertecken. På engelska talar man om number sign.
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1997
Rabatt för studerande
FRÅGA: Talar man om ”studentrabatt” eller ”studierabatt”? SVAR: Det heter faktiskt studeranderabatt.
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1997
Euro
FRÅGA: Hur böjer man euro? SVAR: Euro, som uttalas stavningsenligt (jfr Europa), har samma form i ental som i flertal, dvs. en euro (best. form euron), flera euro. Bestämd form pluralis skall man helst...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1997
Snurrig av alla sektorer?
I olika sammanhang läser och hör vi om sektorer av olika slag såsom den offentliga, den privata och den tredje sektorn, för att nämna de vanligaste. Med sektor avser man i detta sammanhang ett delområde inom...
Läs mer
I denna tidskrift: 2/1997
-
Rikssvensk syn på svenskan i Finland
Artikel -
Vad heter Jakobstad på engelska?
Artikel -
Förnamn i långa rader
Artikel -
Man lär så länge man har elever
Artikel -
Om svenskans historia
Artikel -
Hugo Bergroth-priset 1997
Artikel -
Reklam – en retorisk fråga
Artikel -
Radiospråkvård: Spännande, utmanande och roligt!
Artikel -
Nya slangordböcker
Aktuell litteratur -
CD-perussanakirja – 'Finsk basordbok' på cd-rom
Aktuell litteratur -
Två vägar
Aktuell litteratur -
Sammanfattning
Språkfrågor -
Medlem av eller i?
Språkfrågor -
Ryska dockor
Språkfrågor -
Efternamn, släktnamn och tillnamn
Språkfrågor -
Språngkudde
Språkfrågor -
Nummertecken
Språkfrågor -
Rabatt för studerande
Språkfrågor -
Euro
Språkfrågor -
Snurrig av alla sektorer?
Språkfrågor