Hoppa till innehåll

2_1998 - Språkbruk

Artikel 2/1998

Birger Liljestrand

Tidningen som språkspegel

Bitr. prof. Birger Liljestrand, uppvuxen i Helsingfors men sedan länge verksam i Umeå, skrev 1983 artikeln ”Keikka och pilkhalare. Något om finlandssvenskt tidningsspråk” som publicerades i Språkbruk 2/1983. Nu, femton år senare, återkommer han till ämnet utifrån ett material från 1995. De undersökta tidningarna är liksom förra gången Hufvudstadsbladet, Jakobstads tidning och Vasabladet. Liljestrand konstaterar att vissa förändringar har skett, men att mycket är sig likt och många finlandssvenska språkdrag verkar stabila.

Läs mer
Artikel 2/1998

Maria Fremer

Tilltal och omtal i samtal

I vår vardagskommunikation ställs vi inför små men viktiga val, som ibland kan avgöras alldeles automatiskt, men som ibland förorsakar huvudbry. Ett sådant val är hur man skall tilltala sina medmänniskor – en fråga som var aktuell på Hufvudstadsbladets insändarsida i våras. Maria Fremer, som är doktorand vid institutionen för nordiska språk vid Helsingfors universitet, diskuterar här problematiken.

Läs mer
Artikel 2/1998

Marika Tandefelt

Konsten att skriva

En bra text överför information på ett enkelt och självfallet sätt. Men vad är en bra text? Marika Tandefelt, biträdande professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, diskuterar här vad vi kan kräva av en bra text och vad vi själva kan göra för att åstadkomma en. Alla citaten i texten är ur Olof Lagercrantz Om konsten att läsa och skriva (1985).

Läs mer
Artikel 2/1998

Mikael Reuter

Uttal av finlandssvenska efternamn

Personnamn skiljer sig från vanliga ord i språket på det sättet att de inte nödvändigtvis följer normala uttalsregler. Det gäller inte minst främmande namn som har etablerat sig t.ex. i svenskan. I vissa fall uttalas de enligt reglerna i det språk som de ursprungligen kommer från, i andra fall har de anpassats till de allmänna uttalsprinciperna i svenskan. Några andra regler för ”rätt” och ”fel” finns inte än att man bör använda det uttal som personen eller släkten i fråga själv använder.

Läs mer
Artikel 2/1998

Pia Westerberg

Litteratur och språkvård på Hanaholmen

Också i år var Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag en välbesökt tillställning. Närmare 180 personer hade samlats på Hanaholmen den 19 maj kring temat ”Skriva sin värld – den finlandssvenska prosans språkliga utmaningar”.

Läs mer
Artikel 2/1998

Vad är Hugo Bergroth-sällskapet?

Hugo Bergroth-sällskapet stiftades den 18 maj 1992 i syfte att främja och vårda det svenska språket i Finland. Sällskapet har 18 medlemmar, varken mer eller mindre, men kan därutöver kalla hedersmedlemmar...

Läs mer
Artikel 2/1998

Mikael Reuter

Hugo Bergroth-priset 1998 till Henrik Bruun

Hugo Bergroth-sällskapets och Svenska kulturfondens språkpris, det så kallade Hugo Bergroth-priset, på tiotusen mark, tilldelades i år lagstiftningsrådet Henrik Bruun. Priset överräcktes till Bruun på språkvårdsdagen...

Läs mer
Artikel 2/1998

Mikael Reuter

Livet på två språk – konflikter och kompromisser

Det har skrivits en hel del om språkförhållandena i Finland, både i vetenskapliga verk och i mer populära framställningar. Ett av de mest lödiga verken är boken Språkgränser och samhällsstruktur. Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv av Erik Allardt och Christian Starck (1981). Men hittills har vi saknat både en djuplodande och heltäckande objektivt vetenskaplig beskrivning av tvåspråkigheten och språkförhållandena ur olika synvinklar och en mer populär sammanfattande presentation av dem. De luckorna har nu fyllts av två nyutkomna verk, det ena på engelska och det andra på både engelska och svenska.

Läs mer
Aktuell litteratur 2/1998

Ilse Cantell

Nordisk lärobok i terminologi

Orden informationssamhälle och kunskapssamhälle används ofta om dagens samhälle. Vilket ord man än väljer vill man markera att det är kunskap och vetande som är tongivande för vår tid. Den moderna...

Läs mer
Aktuell litteratur 2/1998

Krista Varantola

Nordisk lexikografisk ordbok

Bakgrund Nordisk leksikografisk ordbok (NLO) är produkten av ett nordiskt samarbetsprojekt som lanserades 1992 inom Nordiska föreningen för lexi-kografi. Redan då NLF grundades 1991 såg man det som en...

Läs mer
Artikel 2/1998

Teletjänstordlista

För en tid sedan utkom en ny Teletjänstordlista , utgiven av Centralen för tekniskt terminologi. Det är meningen att ordlistan skall komplettera Teleordlistan som utkom 1991. Det är således bra att båda...

Läs mer
Artikel 2/1998

Charlotta af Hällström-Reijonen

Radiospråkvård – hjälp till friktionsfri kommunikation

Sedan den 1 maj har Svenska språkbyrån en ny språkvårdare för Rundradion, Mia Falk. Hon säger sig ha ett brinnande intresse för språkvård, vilket antagligen kommer hemifrån – hemma hos familjen Falk har man alltid...

Läs mer
Språkfrågor 2/1998

Flygfält, flygplats och flygstation

Fråga: Vad är det för skillnad mellan flygfält , flygplats och flygstation ? Svar: Flygfält är ett markområde avsett som start- och landningsplats för flygplan, med tillhörande...

Läs mer
Språkfrågor 2/1998

Fästingar

Fråga: Heter det skogsbässe eller fästing ? Svar: Till försommarens allra första upplevelser brukar höra ett bett av ett litet blodsugande kvalster som kallas fästing. Fästingar...

Läs mer
Språkfrågor 2/1998

Bägge eller båda?

Fråga: Är det någon skillnad i betydelse och stil mellan bägge och båda ? Svar: Båda och bägge är helt synonyma i svenskan och är i alla situationer utbytbara mot varandra. Det är alltså...

Läs mer
Språkfrågor 2/1998

Tre punkter och mellanslag?

Fråga: Skall jag använda mellanslag eller inte vid tre punkter?

Läs mer
Språkfrågor 2/1998

Rullskidor

Fråga: Vad är det för skillnad på inlines , rollerblades och rullskridskor ? Svar: Skridskor med hjul har alltid kallats rullskridskor på svenska, och det finns ingen orsak till att inte...

Läs mer
Språkfrågor 2/1998

Halksocka

Fråga: Vad heter jarrusukka på svenska? Man ser de här strumporna exempelvis hos småbarn; sockorna är försedda med små gummi-knottror som skall hindra barnet från att halka. Svar: Sockan...

Läs mer
Språkfrågor 2/1998

Relegerad från skolan

Fråga: Blir man utestängd eller avstängd från skolan? Svar: Om man blir relegerad är man avstängd från skolan, men om man blivit utlåst och inte kan komma in är man utestängd .

Läs mer
Språkfrågor 2/1998

Täsmä-

Fråga: Hur skall jag översätta den finska förleden täsmä ‑ till svenska (i ord som exempelvis täsmälääke och dylikt)? Svar: Förleden täsmä ‑ är populär i finskan och översätts i olika...

Läs mer
Språkfrågor 2/1998

Director musices

Fråga: Hur uttalas titeln director musices ? Svar: Titeln uttalas /dir e ktor m u: sises/ .

Läs mer

I denna tidskrift: 2/1998

2_1998