Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

2_1998 - Språkbruk

Språkbruk 2/1998

  • Artikel 2/1998

    Birger Liljestrand

    Tidningen som språkspegel

    Bitr. prof. Birger Liljestrand, uppvuxen i Helsingfors men sedan länge verksam i Umeå, skrev 1983 artikeln ”Keikka och pilkhalare. Något om finlandssvenskt tidningsspråk” som publicerades i Språkbruk 2/1983. Nu, femton år senare, återkommer han till ämnet utifrån ett material från 1995. De undersökta tidningarna är liksom förra gången Hufvudstadsbladet, Jakobstads tidning och Vasabladet. Liljestrand konstaterar att vissa förändringar har skett, men att mycket är sig likt och många finlandssvenska språkdrag verkar stabila.

    Läs mer

  • Artikel 2/1998

    Maria Fremer

    Tilltal och omtal i samtal

    I vår vardagskommunikation ställs vi inför små men viktiga val, som ibland kan avgöras alldeles automatiskt, men som ibland förorsakar huvudbry. Ett sådant val är hur man skall tilltala sina medmänniskor – en fråga som var aktuell på Hufvudstadsbladets insändarsida i våras. Maria Fremer, som är doktorand vid institutionen för nordiska språk vid Helsingfors universitet, diskuterar här problematiken.

    Läs mer

  • Artikel 2/1998

    Marika Tandefelt

    Konsten att skriva

    En bra text överför information på ett enkelt och självfallet sätt. Men vad är en bra text? Marika Tandefelt, biträdande professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, diskuterar här vad vi kan kräva av en bra text och vad vi själva kan göra för att åstadkomma en. Alla citaten i texten är ur Olof Lagercrantz Om konsten att läsa och skriva (1985).

    Läs mer

  • Artikel 2/1998

    Mikael Reuter

    Uttal av finlandssvenska efternamn

    Personnamn skiljer sig från vanliga ord i språket på det sättet att de inte nödvändigtvis följer normala uttalsregler. Det gäller inte minst främmande namn som har etablerat sig t.ex. i svenskan. I vissa fall uttalas de enligt reglerna i det språk som de ursprungligen kommer från, i andra fall har de anpassats till de allmänna uttalsprinciperna i svenskan. Några andra regler för ”rätt” och ”fel” finns inte än att man bör använda det uttal som personen eller släkten i fråga själv använder.

    Läs mer

  • Artikel 2/1998

    Pia Westerberg

    Litteratur och språkvård på Hanaholmen

    Också i år var Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag en välbesökt tillställning. Närmare 180 personer hade samlats på Hanaholmen den 19 maj kring temat ”Skriva sin värld – den finlandssvenska prosans språkliga utmaningar”.

    Läs mer

  • Artikel 2/1998

    Vad är Hugo Bergroth-sällskapet?

    Hugo Bergroth-sällskapet stiftades den 18 maj 1992 i syfte att främja och vårda det svenska språket i Finland. Sällskapet har 18 medlemmar, varken mer eller mindre, men kan därutöver kalla hedersmedlemmar...

    Läs mer

  • Artikel 2/1998

    Mikael Reuter

    Hugo Bergroth-priset 1998 till Henrik Bruun

    Hugo Bergroth-sällskapets och Svenska kulturfondens språkpris, det så kallade Hugo Bergroth-priset, på tiotusen mark, tilldelades i år lagstiftningsrådet Henrik Bruun. Priset överräcktes till Bruun på språkvårdsdagen...

    Läs mer

  • Artikel 2/1998

    Mikael Reuter

    Livet på två språk – konflikter och kompromisser

    Det har skrivits en hel del om språkförhållandena i Finland, både i vetenskapliga verk och i mer populära framställningar. Ett av de mest lödiga verken är boken Språkgränser och samhällsstruktur. Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv av Erik Allardt och Christian Starck (1981). Men hittills har vi saknat både en djuplodande och heltäckande objektivt vetenskaplig beskrivning av tvåspråkigheten och språkförhållandena ur olika synvinklar och en mer populär sammanfattande presentation av dem. De luckorna har nu fyllts av två nyutkomna verk, det ena på engelska och det andra på både engelska och svenska.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 2/1998

    Ilse Cantell

    Nordisk lärobok i terminologi

    Orden informationssamhälle och kunskapssamhälle används ofta om dagens samhälle. Vilket ord man än väljer vill man markera att det är kunskap och vetande som är tongivande för vår tid. Den moderna...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 2/1998

    Krista Varantola

    Nordisk lexikografisk ordbok

    Bakgrund Nordisk leksikografisk ordbok (NLO) är produkten av ett nordiskt samarbetsprojekt som lanserades 1992 inom  Nordiska föreningen för lexi-kografi. Redan då NLF grundades 1991 såg man det som en...

    Läs mer

  • Artikel 2/1998

    Teletjänstordlista

    För en tid sedan utkom en ny Teletjänstordlista , utgiven av Centralen för tekniskt terminologi. Det är meningen att ordlistan skall komplettera Teleordlistan som utkom 1991. Det är således bra att båda...

    Läs mer

  • Artikel 2/1998

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Radiospråkvård – hjälp till friktionsfri kommunikation

    Sedan den 1 maj har Svenska språkbyrån en ny språkvårdare för Rundradion, Mia Falk. Hon säger sig ha ett brinnande intresse för språkvård, vilket antagligen kommer hemifrån – hemma hos familjen Falk har man alltid...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1998

    Flygfält, flygplats och flygstation

    Fråga: Vad är det för skillnad mellan flygfält , flygplats och flygstation ? Svar: Flygfält är ett markområde avsett som start- och landningsplats för flygplan, med tillhörande...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1998

    Fästingar

    Fråga: Heter det skogsbässe eller fästing ? Svar: Till försommarens allra första upplevelser brukar höra ett bett av ett litet blodsugande kvalster som kallas fästing. Fästingar...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1998

    Bägge eller båda?

    Fråga: Är det någon skillnad i betydelse och stil mellan bägge och båda ? Svar: Båda och bägge är helt synonyma i svenskan och är i alla situationer utbytbara mot varandra. Det är alltså...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1998

    Tre punkter och mellanslag?

    Fråga: Skall jag använda mellanslag eller inte vid tre punkter?

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1998

    Rullskidor

    Fråga: Vad är det för skillnad på inlines , rollerblades och rullskridskor ? Svar: Skridskor med hjul har alltid kallats rullskridskor på svenska, och det finns ingen orsak till att inte...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1998

    Halksocka

    Fråga: Vad heter jarrusukka på svenska? Man ser de här strumporna exempelvis hos småbarn; sockorna är försedda med små gummi-knottror som skall hindra barnet från att halka. Svar: Sockan...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1998

    Relegerad från skolan

    Fråga: Blir man utestängd eller avstängd från skolan? Svar: Om man blir relegerad är man avstängd från skolan, men om man blivit utlåst och inte kan komma in är man utestängd .

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1998

    Täsmä-

    Fråga: Hur skall jag översätta den finska förleden täsmä ‑ till svenska (i ord som exempelvis täsmälääke och dylikt)? Svar: Förleden täsmä ‑ är populär i finskan och översätts i olika...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1998

    Director musices

    Fråga: Hur uttalas titeln director musices ? Svar: Titeln uttalas /dir e ktor m u: sises/ .

    Läs mer

I denna tidskrift: 2/1998

  • Tidningen som språkspegel

    Artikel
  • Tilltal och omtal i samtal

    Artikel
  • Konsten att skriva

    Artikel
  • Uttal av finlandssvenska efternamn

    Artikel
  • Litteratur och språkvård på Hanaholmen

    Artikel
  • Vad är Hugo Bergroth-sällskapet?

    Artikel
  • Hugo Bergroth-priset 1998 till Henrik Bruun

    Artikel
  • Livet på två språk – konflikter och kompromisser

    Artikel
  • Nordisk lärobok i terminologi

    Aktuell litteratur
  • Nordisk lexikografisk ordbok

    Aktuell litteratur
  • Teletjänstordlista

    Artikel
  • Radiospråkvård – hjälp till friktionsfri kommunikation

    Artikel
  • Flygfält, flygplats och flygstation

    Språkfrågor
  • Fästingar

    Språkfrågor
  • Bägge eller båda?

    Språkfrågor
  • Tre punkter och mellanslag?

    Språkfrågor
  • Rullskidor

    Språkfrågor
  • Halksocka

    Språkfrågor
  • Relegerad från skolan

    Språkfrågor
  • Täsmä-

    Språkfrågor
  • Director musices

    Språkfrågor
2_1998
 
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Språkbruk ger också råd och rekommendationer i språkliga frågor och recenserar språklitteratur.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket