2_1998 - Språkbruk
Språkbruk 2/1998
-
Artikel 2/1998
Birger Liljestrand
Tidningen som språkspegel
Bitr. prof. Birger Liljestrand, uppvuxen i Helsingfors men sedan länge verksam i Umeå, skrev 1983 artikeln ”Keikka och pilkhalare. Något om finlandssvenskt tidningsspråk” som publicerades i Språkbruk 2/1983. Nu, femton år senare, återkommer han till ämnet utifrån ett material från 1995. De undersökta tidningarna är liksom förra gången Hufvudstadsbladet, Jakobstads tidning och Vasabladet. Liljestrand konstaterar att vissa förändringar har skett, men att mycket är sig likt och många finlandssvenska språkdrag verkar stabila.
Läs mer
-
Artikel 2/1998
Maria Fremer
Tilltal och omtal i samtal
I vår vardagskommunikation ställs vi inför små men viktiga val, som ibland kan avgöras alldeles automatiskt, men som ibland förorsakar huvudbry. Ett sådant val är hur man skall tilltala sina medmänniskor – en fråga som var aktuell på Hufvudstadsbladets insändarsida i våras. Maria Fremer, som är doktorand vid institutionen för nordiska språk vid Helsingfors universitet, diskuterar här problematiken.
Läs mer
-
Artikel 2/1998
Marika Tandefelt
Konsten att skriva
En bra text överför information på ett enkelt och självfallet sätt. Men vad är en bra text? Marika Tandefelt, biträdande professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, diskuterar här vad vi kan kräva av en bra text och vad vi själva kan göra för att åstadkomma en. Alla citaten i texten är ur Olof Lagercrantz Om konsten att läsa och skriva (1985).
Läs mer
-
Artikel 2/1998
Mikael Reuter
Uttal av finlandssvenska efternamn
Personnamn skiljer sig från vanliga ord i språket på det sättet att de inte nödvändigtvis följer normala uttalsregler. Det gäller inte minst främmande namn som har etablerat sig t.ex. i svenskan. I vissa fall uttalas de enligt reglerna i det språk som de ursprungligen kommer från, i andra fall har de anpassats till de allmänna uttalsprinciperna i svenskan. Några andra regler för ”rätt” och ”fel” finns inte än att man bör använda det uttal som personen eller släkten i fråga själv använder.
Läs mer
-
Artikel 2/1998
Pia Westerberg
Litteratur och språkvård på Hanaholmen
Också i år var Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag en välbesökt tillställning. Närmare 180 personer hade samlats på Hanaholmen den 19 maj kring temat ”Skriva sin värld – den finlandssvenska prosans språkliga utmaningar”.
Läs mer
-
Artikel 2/1998
Vad är Hugo Bergroth-sällskapet?
Hugo Bergroth-sällskapet stiftades den 18 maj 1992 i syfte att främja och vårda det svenska språket i Finland. Sällskapet har 18 medlemmar, varken mer eller mindre, men kan därutöver kalla hedersmedlemmar och...
Läs mer
-
Artikel 2/1998
Mikael Reuter
Hugo Bergroth-priset 1998 till Henrik Bruun
Hugo Bergroth-sällskapets och Svenska kulturfondens språkpris, det så kallade Hugo Bergroth-priset, på tiotusen mark, tilldelades i år lagstiftningsrådet Henrik Bruun. Priset överräcktes till Bruun på språkvårdsdagen...
Läs mer
-
Artikel 2/1998
Mikael Reuter
Livet på två språk – konflikter och kompromisser
Det har skrivits en hel del om språkförhållandena i Finland, både i vetenskapliga verk och i mer populära framställningar. Ett av de mest lödiga verken är boken Språkgränser och samhällsstruktur. Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv av Erik Allardt och Christian Starck (1981). Men hittills har vi saknat både en djuplodande och heltäckande objektivt vetenskaplig beskrivning av tvåspråkigheten och språkförhållandena ur olika synvinklar och en mer populär sammanfattande presentation av dem. De luckorna har nu fyllts av två nyutkomna verk, det ena på engelska och det andra på både engelska och svenska.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/1998
Ilse Cantell
Nordisk lärobok i terminologi
Orden informationssamhälle och kunskapssamhälle används ofta om dagens samhälle. Vilket ord man än väljer vill man markera att det är kunskap och vetande som är tongivande för vår tid. Den moderna informationstekniken...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/1998
Krista Varantola
Nordisk lexikografisk ordbok
Bakgrund Nordisk leksikografisk ordbok (NLO) är produkten av ett nordiskt samarbetsprojekt som lanserades 1992 inom Nordiska föreningen för lexi-kografi. Redan då NLF grundades 1991 såg man det som en viktig...
Läs mer
-
Artikel 2/1998
Teletjänstordlista
För en tid sedan utkom en ny Teletjänstordlista, utgiven av Centralen för tekniskt terminologi. Det är meningen att ordlistan skall komplettera Teleordlistan som utkom 1991. Det är således bra att båda...
Läs mer
-
Artikel 2/1998
Charlotta af Hällström-Reijonen
Radiospråkvård – hjälp till friktionsfri kommunikation
Sedan den 1 maj har Svenska språkbyrån en ny språkvårdare för Rundradion, Mia Falk. Hon säger sig ha ett brinnande intresse för språkvård, vilket antagligen kommer hemifrån – hemma hos familjen Falk har man alltid...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1998
Flygfält, flygplats och flygstation
Fråga: Vad är det för skillnad mellan flygfält, flygplats och flygstation? Svar: Flygfält är ett markområde avsett som start- och landningsplats för flygplan, med tillhörande banor och anläggningar. Flygfält...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1998
Fästingar
Fråga: Heter det skogsbässe eller fästing? Svar: Till försommarens allra första upplevelser brukar höra ett bett av ett litet blodsugande kvalster som kallas fästing. Fästingar förekommer i hela världen och...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1998
Tre punkter och mellanslag?
Fråga: Skall jag använda mellanslag eller inte vid tre punkter?
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1998
Bägge eller båda?
Fråga: Är det någon skillnad i betydelse och stil mellan bäggeoch båda? Svar: Båda och bägge är helt synonyma i svenskan och är i alla situationer utbytbara mot varandra. Det är alltså bara att välja fritt....
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1998
Rullskidor
Fråga: Vad är det för skillnad på inlines, rollerblades och rullskridskor? Svar: Skridskor med hjul har alltid kallats rullskridskor på svenska, och det finns ingen orsak till att inte använda detta ord bara för att...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1998
Halksocka
Fråga: Vad heter jarrusukka på svenska? Man ser de här strumporna exempelvis hos småbarn; sockorna är försedda med små gummi-knottror som skall hindra barnet från att halka. Svar: Sockan heter halksocka på...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1998
Relegerad från skolan
Fråga: Blir man utestängd eller avstängd från skolan? Svar: Om man blir relegerad är man avstängd från skolan, men om man blivit utlåst och inte kan komma in är man utestängd.
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1998
Täsmä-
Fråga: Hur skall jag översätta den finska förleden täsmä- till svenska (i ord som exempelvis täsmälääke och dylikt)? Svar: Förleden täsmä- är populär i finskan och översätts i olika sammanhang på olika sätt....
Läs mer
-
Språkfrågor 2/1998
Director musices
Fråga: Hur uttalas titeln director musices? Svar: Titeln uttalas /direktor mu:sises/.
Läs mer
I denna tidskrift: 2/1998
-
Tidningen som språkspegel
Artikel -
Tilltal och omtal i samtal
Artikel -
Konsten att skriva
Artikel -
Uttal av finlandssvenska efternamn
Artikel -
Litteratur och språkvård på Hanaholmen
Artikel -
Vad är Hugo Bergroth-sällskapet?
Artikel -
Hugo Bergroth-priset 1998 till Henrik Bruun
Artikel -
Livet på två språk – konflikter och kompromisser
Artikel -
Nordisk lärobok i terminologi
Aktuell litteratur -
Nordisk lexikografisk ordbok
Aktuell litteratur -
Teletjänstordlista
Artikel -
Radiospråkvård – hjälp till friktionsfri kommunikation
Artikel -
Flygfält, flygplats och flygstation
Språkfrågor -
Fästingar
Språkfrågor -
Tre punkter och mellanslag?
Språkfrågor -
Bägge eller båda?
Språkfrågor -
Rullskidor
Språkfrågor -
Halksocka
Språkfrågor -
Relegerad från skolan
Språkfrågor -
Täsmä-
Språkfrågor -
Director musices
Språkfrågor