2_2000 - Språkbruk
Språkbruk 2/2000
- Artikel 2/2000
Mona Forsskåhl
Killar och tjejer som dokar får krapula
Kan man tala om en finlandssvensk ungdomsslang? Hur ser i så fall den slangen ut? Slår samma trender igenom bland ungdomarna i Österbotten och i Nyland? Och hur låter slangen på Åland? Mona Forsskåhl forskar i slang på Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet.
Läs mer
- Artikel 2/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
Finlandssvensk ordbok – presentation och kommentarer
Är nitapparat faktiskt en finlandism? Och hur är det med ordet krutuppfinnare? Får man lyfta katten på bordet? För alla som någon gång undrat över dessa eller andra frågor som gäller finlandismer har nu Finlandssvensk ordbok äntligen utkommit. Här beskriver språkvårdaren Charlotta af Hällström, en av redaktörerna, arbetet med boken.
Läs mer
- Artikel 2/2000
Mia Falk
Svenskan i EU – Rapport från språkvårdsdagen
Hugo Bergroth-sällskapets årligen återkommande språkvårdsdag på Hanaholmen hade i år rubriken Vad betyder EU för svenskan? Temat hade lockat ett rekordhögt antal deltagare till den nyrenoverade konferenssalen på Hanaholmen.
Läs mer
- Artikel 2/2000
Erik Andersson
Tvenne sonetter på Hugo Bergroth-dagen
Då Erik Andersson (e.v.a.), professor i svenska vid Åbo Aka-demi, satt på bussen mellan Åbo och Hanaholmen den 18 maj skrev han två sonetter till det svenska språkets lov. RIKTIG SVENSKA...
Läs mer
- Artikel 2/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
Svenska datatermermer ger aha-upplevelser
Hugo Bergroth-sällskapet har i år gett sitt språkpris till datakonsulten Björn-Eric Mattsson. Mattsson arbetar som datakonsult för små företag och privatpersoner och har undervisat i datateknik på Helsingfors arbetarinstitut (Arbis), Svenska handelshögskolan och Svenska social- och kommunalhögskolan. Han har gjort sig känd genom att tidigt och hängivet ägna sig åt dataspråket genom att skriva artiklar i bland annat Hufvudstadsbladet och Språkbruk. Han har sammanställt ordlistor och introducerat svenska datatermer i Finland. Björn-Eric Mattsson ”har inte bara populariserat datavärlden för en bred allmänhet, han har också försett både allmänheten och experterna med de språkliga instrument de behöver”, som det står i motiveringen för årets Hugo Bergroth-pris.
Läs mer
- Artikel 2/2000
Mia Falk
Språkvård för etermedierna i Norden
De nordiska rundradiobolagen satsar medvetet på språkvård genom att anlita egna språkvårdare. Språkvårdarna vid de nordiska rundradiobolagen möts en gång vartannat år för att diskutera frågor av gemensamt intresse, och i år stod Helsingfors värd för mötet. I mötet deltog Stefan Lundin och Hans Waldenström från Sveriges Radio, Per Jernsletten från NRK Sámi Radio (Norges sameradio), Jon Peder Vestad som är ansvarig för nynorskan på NRK, Jógvan Jespersen från Färöarna och Mia Falk, språkvårdare för Rundradions svenska verksamhet i Finland. Språkvårdaren i bokmål från Norge och Islands språkvårdare kunde tyvärr inte delta i mötet.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
Tredje upplagan av Svensk ordbok
En ny, tredje, upplaga av standardverket Svensk ordbok har utkommit. Ordboken är reviderad och aktualiserad och dessutom utökad med cirka 2 000 nya uppslagsord (till exempel fallskärmsavtal , ...
Läs mer
- Artikel 2/2000
Bo Lönnqvist, Mikael Reuter
Om etymologin för ordet "karonka"
I Språkbruk nr 1/2000 besvaras en fråga om ursprunget för ordet karonka , i betydelsen doktorsmiddag, fest, bjudning, kalas o.s.v. Ursprunget för ordet är franskt, ej ryskt. I finlandssvenskan har ordet...
Läs mer
- Artikel 2/2000
Förkortningar och genitiv
Fråga : Hur fogar man genitiv-s till förkortningar? Svar : Det beror på hurdan förkortningen är. Vid avbrytningar tar man bort punkten, sätter till ett kolon och ett s, t.ex. svenska avd:s budget ...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Mer och mera
Fråga : När ska man använda mer och när ska man använda mera ? Svar : Mer och mera är synonyma, och är i de flesta fall fullt utbytbara. Det finns emellertid vissa fraser där man bara använder...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Tyck till
Fråga : Vad kan vi på svenska använda för finskans bekväma mutu (från ” mu sta tu ntuu”) i uttryck som mututietoa ? Svar : Eftersom det inte finns någon direkt motsvarighet till mutu på...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Små och medelstora företag
Fråga : Vad heter pienet ja keskisuuret yritykset på svenska och hur förkortas det? Svar : På svenska heter det små och medelstora företag (inte små- och medelstora företag), och man ska undvika...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Böjningen av stimulus
Fråga : Hur böjs stimulus i bestämd form? Svar : Man hittar inte den bestämda formen av stimulus i ordböckerna. I t.ex. tolfte upplagan av Svenska akademiens ordlista (1998) ges bara formerna ...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Utredning av/om något
Fråga : Gör man en utredning av eller utredning över något? Svar : Enligt Nationalencyklopedins ordbok heter det antingen utredning av eller utredning om , men gör man en sökning på t.ex....
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Nyckelband
Fråga : Vad skall man kalla de där breda nyckelbanden man ser folk gå omkring med runt halsen? Ofta står det något företagsnamn på bandet. På finska kallas de kaulanauha-avainperä , avainnauha eller ...
Läs mer
I denna tidskrift: 2/2000
-
Killar och tjejer som dokar får krapula
Artikel -
Finlandssvensk ordbok – presentation och kommentarer
Artikel -
Svenskan i EU – Rapport från språkvårdsdagen
Artikel -
Tvenne sonetter på Hugo Bergroth-dagen
Artikel -
Svenska datatermermer ger aha-upplevelser
Artikel -
Språkvård för etermedierna i Norden
Artikel -
Tredje upplagan av Svensk ordbok
Aktuell litteratur -
Om etymologin för ordet "karonka"
Artikel -
Förkortningar och genitiv
Artikel -
Mer och mera
Språkfrågor -
Tyck till
Språkfrågor -
Små och medelstora företag
Språkfrågor -
Böjningen av stimulus
Språkfrågor -
Utredning av/om något
Språkfrågor -
Nyckelband
Språkfrågor