2_2001 - Språkbruk
Språkbruk 2/2001
-
Artikel 2/2001
Monica Reichenberg
En lärobok för alla
Många elever har svårt att tillgodogöra sig innehållet i läroböckerna. Detta beror bland annat på att dagens skolböcker är för informationstäta och på att orsakssammanhang ofta utelämnas i texterna. Dessutom verkar också en berättande och personlig text vara lättare att förstå än en text som bara radar upp viktiga fakta. Monica Reichenberg vid Göteborgs universitet presenterar här en del av resultaten i sin avhandling om språket i läroböcker.
Läs mer
-
Artikel 2/2001
Katarina von Numers
Att känna sig finlandssvensk men inte kunna uttrycka sig på svenska
Hur kan skolan stärka elevernas kunskaper i svenska, undrar filosofie magister Katarina von Numers, modersmålslärare i Mattlidens gymnasium. Artikeln är en omarbetning av en artikel som publicerats i Svenska modersmålslärarföreningen i Finlands tidning Arena.
Läs mer
-
Artikel 2/2001
Monica Äikäs
Språkliga problem i översatta läromedel
På Svenska språkbyrån har vi sedan ett par år tillbaka språkgranskat skolböcker som ska användas i finlandssvenska skolor. De är mycket ofta översatta från finskan. Fil.mag. Monica Äikäs, en av dem som har arbetat med denna språkgranskning, skriver om språkliga problem i läromedlen.
Läs mer
-
Artikel 2/2001
Sandra Forsman
Om dialekt och riksspråk i den svenskösterbottniska skolan
Ska dialekttalande elever tvingas att tala riksspråk i skolan? I alla situationer i skolan? Filosofie magister Sandra Forsman presenterar sina tanker om dialektanvändning i skolan, som hon bland annat baserar på sin pro gradu-avhandling och sin egen skoltid i Petalax. Sandra Forsman är modersmålslärare, men arbetar för tillfället på svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken.
Läs mer
-
Artikel 2/2001
Margareta Gustafsson
Folkhälsoord i finlandssvenskt perspektiv
Ett nytt lexikon med folkhälsovetenskaplig inriktning har kommit ut. Margareta Gustafsson, translator på riksdagen, kommenterar lexikonet och diskuterar enskilda uppslagsord ur ett finlandssvenskt perspektiv.
Läs mer
-
Artikel 2/2001
Mikael Reuter
När Y-signum blev FO-nummer, eller Stora slaget om Y
Riksdagen godkände i våras den nya företags- och organisationsdatalagen, och den trädde i kraft den 1 april. Det mest synliga resultatet av lagen är att alla företag och organisationer får nya identifierande nummer...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2001
Påsktraditioner
Fråga: Vad säger små svenskspråkiga påskhäxor när finskspråkiga säger ”Virvon varvon …” när de går från dörr till dörr i hopp om att få påskgodis? Svar: Det finns inte någon svensk motsvarighet till ”virvon...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2001
Semikolon och kolon
Fråga: Är det egentligen någon skillnad mellan semikolon och kolon? Svar: Det är vanligt att semikolon används i stället för kolon. Men det finns en skillnad mellan dessa två skiljetecken. Kolon används före...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2001
Digital-tv
Fråga: Ska det heta digital-tv eller digi-tv på svenska? Svar: Det heter digital-tv på svenska. I finskan har den kortare nybildningen digi-tv och andra sammansättningar med digi- slagit igenom. Den...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2001
Blickstilla
Fråga: Heter det att man står blickstilla eller blixtstilla när man står absolut orörlig? Svar: Det är mycket möjligt att det är fråga om ett hörfel när många använder det felaktiga uttrycket att stå...
Läs mer
I denna tidskrift: 2/2001
-
En lärobok för alla
Artikel -
Att känna sig finlandssvensk men inte kunna uttrycka sig på svenska
Artikel -
Språkliga problem i översatta läromedel
Artikel -
Om dialekt och riksspråk i den svenskösterbottniska skolan
Artikel -
Folkhälsoord i finlandssvenskt perspektiv
Artikel -
När Y-signum blev FO-nummer, eller Stora slaget om Y
Artikel -
Påsktraditioner
Språkfrågor -
Semikolon och kolon
Språkfrågor -
Digital-tv
Språkfrågor -
Blickstilla
Språkfrågor