Hoppa till innehåll

2_2001 - Språkbruk

Artikel 2/2001

Monica Reichenberg

En lärobok för alla

Många elever har svårt att tillgodogöra sig innehållet i läroböckerna. Detta beror bland annat på att dagens skolböcker är för informationstäta och på att orsakssammanhang ofta utelämnas i texterna. Dessutom verkar också en berättande och personlig text vara lättare att förstå än en text som bara radar upp viktiga fakta. Monica Reichenberg vid Göteborgs universitet presenterar här en del av resultaten i sin avhandling om språket i läroböcker.

Läs mer
Artikel 2/2001

Katarina von Numers

Att känna sig finlandssvensk men inte kunna uttrycka sig på svenska

Hur kan skolan stärka elevernas kunskaper i svenska, undrar filosofie magister Katarina von Numers, modersmålslärare i Mattlidens gymnasium. Artikeln är en omarbetning av en artikel som publicerats i Svenska modersmålslärarföreningen i Finlands tidning Arena.

Läs mer
Artikel 2/2001

Monica Äikäs

Språkliga problem i översatta läromedel

På Svenska språkbyrån har vi sedan ett par år tillbaka språkgranskat skolböcker som ska användas i finlandssvenska skolor. De är mycket ofta översatta från finskan. Fil.mag. Monica Äikäs, en av dem som har arbetat med denna språkgranskning, skriver om språkliga problem i läromedlen.

Läs mer
Artikel 2/2001

Sandra Forsman

Om dialekt och riksspråk i den svenskösterbottniska skolan

Ska dialekttalande elever tvingas att tala riksspråk i skolan? I alla situationer i skolan? Filosofie magister Sandra Forsman presenterar sina tanker om dialektanvändning i skolan, som hon bland annat baserar på sin pro gradu-avhandling och sin egen skoltid i Petalax. Sandra Forsman är modersmålslärare, men arbetar för tillfället på svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken.

Läs mer
Artikel 2/2001

Margareta Gustafsson

Folkhälsoord i finlandssvenskt perspektiv

Ett nytt lexikon med folkhälsovetenskaplig inriktning har kommit ut. Margareta Gustafsson, translator på riksdagen, kommenterar lexikonet och diskuterar enskilda uppslagsord ur ett finlandssvenskt perspektiv.

Läs mer
Artikel 2/2001

Mikael Reuter

När Y-signum blev FO-nummer, eller Stora slaget om Y

Riksdagen godkände i våras den nya företags- och organisationsdatalagen, och den trädde i kraft den 1 april. Det mest synliga resultatet av lagen är att alla företag och organisationer får nya identifierande nummer...

Läs mer
Språkfrågor 2/2001

Påsktraditioner

Fråga : Vad säger små svenskspråkiga påskhäxor när finskspråkiga säger ”Virvon varvon …” när de går från dörr till dörr i hopp om att få påskgodis? Svar : Det finns inte någon svensk motsvarighet...

Läs mer
Språkfrågor 2/2001

Semikolon och kolon

Fråga: Är det egentligen någon skillnad mellan semikolon och kolon? Svar: Det är vanligt att semikolon används i stället för kolon. Men det finns en skillnad mellan dessa två skiljetecken. Kolon...

Läs mer
Språkfrågor 2/2001

Digital-tv

Fråga : Ska det heta digital-tv eller digi-tv på svenska? Svar : Det heter digital-tv på svenska. I finskan har den kortare nybildningen digi-tv och andra sammansättningar med digi- slagit...

Läs mer
Språkfrågor 2/2001

Blickstilla

Fråga: Heter det att man står blickstilla eller blixtstilla när man står absolut orörlig? Svar: Det är mycket möjligt att det är fråga om ett hörfel när många använder det felaktiga uttrycket...

Läs mer

I denna tidskrift: 2/2001

2_2001