Hoppa till innehåll

2_2004 - Språkbruk

Artikel 2/2004

Mikael Reuter

Språkteknologi är dagens melodi — men det är människan som behärskar språket

Det var knappast någon tillfällighet att årets traditionella Hugo Bergroth-dag på Hanaholmen den 18 maj blev en sådan publiksuccé att ett femtiotal hugade deltagare rentav måste avvisas. Språkvårdsdagens...

Läs mer
Artikel 2/2004

Caroline Sandström

Hur hon, han, he blivit den och de i Nyland

Caroline Sandström har forskat i dialektutjämningen i östra och mellersta Nyland. I sin licentiatavhandling Från tre genus till två i östra och mellersta Nyland undersöker hon de förändringar som...

Läs mer
Artikel 2/2004

Hans Landqvist

Ord och gränser

Om sushi, sal och ett antal andra ord i svenskan

Läs mer
Artikel 2/2004

Pia Westerberg

Föll mormor ner från Finlandiahuset? Rapport från språkvårdsdagen

Temat för Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag var i år ”Datorn och språket”. Förhandsintresset inför språkvårdsdagen var stort; arrangörerna måste meddela över 50 personer att salen på Hanaholmen var...

Läs mer
Artikel 2/2004

Uppgradera Svefix!

Språkgranskningsprogrammet Svefix , som utvecklats av Lingsoft Ab med stöd av Forskningscentralen för de inhemska språken, har nu kommit ut i den nya versionen 1.1. Förbättringarna gäller främst...

Läs mer
Artikel 2/2004

Jannika Lassus

Likt och olikt i Sverige och Finland

Under en slutkonferens i Uppsala den 29 november 2003 presenterades resultaten av forskningsprogrammen inom projektet ”Svenskt i Finland ‑ finskt i Sverige”. Under tre år har 17 olika projekt pågått på...

Läs mer
Aktuell litteratur 2/2004

Charlotta af Hällström-Reijonen

Tradis och funkis

Ulf Teleman har nu skrivit fortsättnigen till boken Ära, rikedom och reda (se Språkbruk 1/2003) som behandlade språkvård och språkpolitik under 1600- och 1700-talen. Andra delen av Telemans...

Läs mer
Aktuell litteratur 2/2004

Eivor Sommardahl

Ny upplaga av Svenskt lagspråk i Finland

Svenskt lagspråk i Finland har i dagarnaa kommit ut i en ny, omarbetad upplaga. Den förra upplagan utkom 1998. I den nya upplagan av handboken har utvecklingen inom vår egen lagstiftning, bland annat den...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Befrämja och främja

Fråga: Är det någon skillnad på befrämja och främja ? Svar: Verben befrämja och främja är synonymer, men de representerar olika stilnivåer. I den nya konstruktionsordboken Svenskt språkbruk ...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Oscarnominerad skådespelerska

Fråga: Hur skall jag översätta Oscar-ehdokas ? Svar: Det finska uttrycket Oscar-ehdokas används om en film, en regissör eller en skådespelare som är utsedd att delta i tävlingen om filmpriset ...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Staketuppställning

Fråga: Hur ska jag översätta det finska uttrycket tukkimiehen kirjanpito ? Svar: Uttrycket tukkimiehen kirjanpito används som beteckning för det sätt att notera antal som innebär att man ritar...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Böjning av trauma

Fråga: Hur böjs ordet trauma ? Svar: Ordet trauma liksom andra liknande ord av grekiskt ursprung ( tema , schema , komma ) böjs lika som andra neutrer på vokal: ett trauma , traumat , ...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Uttal av z

Fråga: Hur uttalas z i början av ord, t.ex. i zenit, zoologi och zygot ? Svar: Svaret är enkelt: i de allra flesta fall uttalas z i början av ord som s . Det finns bara tio undantag från...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Fotografi på eller av någon?

Fråga: Heter det fotografi av någon eller fotografi på någon ? Svar: I konstruktionsordboken Svenskt språkbruk upptas fotografi av någon och fotografi på någon som...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Genitiv av förkortningar

Fråga: Hur bildas genitiv av förkortningar? Svar: Huvudregeln är att kolon sätts ut före genitivändelsen. Det gäller både för initialförkortningar ( EU:s , vd:s ) och avbrytningar ( avd.:s ...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

New York-resa

Fråga: Hur skrivs sammansättningar där förleden är ett flerordigt uttryck? Svar: Vi sätter helt enkelt ut ett bindestreck mellan den flerordiga förleden och efterleden: New York-resan , på...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

På någons vägnar

Fråga: Hur översätts puolesta ( psta ) vid underteckning av handlingar? Svar: Puolesta används när man undertecknar brev och handlingar för någon annans räkning. På svenska kan vi skriva ...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Vilka lockpriser!

Fråga: Vad är sisäänheittohinta på svenska? Svar: Sisäänheittohinta är lockpris . Det är fråga om ett ’tillfälligt lågt pris på en vara avsett att locka kunder till affären’ (Svensk...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Samservicekontor

I Språkbruk 1/2004 skrev vi att yhteispalvelupiste på svenska motsvaras av medborgarkontor. Det stämmer att medborgarkontor är det ord som används i Sverige, men en läsare har tagit kontakt och...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Ekologisk gris

I Språkbruk 1/2004 skrev vi att luomuporsas kan översättas med gårdsgris, bökgris eller utegångsgris . En läsare har påpekat att principerna för vilka produkter som kan få beteckningen luomu , som på...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Restriktiva och icke-restriktiva relativsatser

Språkbruk har fått en fråga som säkert kan intressera flera läsare. Det gäller hur vi formellt ska skilja restriktiva (nödvändiga) relativa bisatser från icke-restriktiva (icke-nödvändiga) relativa...

Läs mer

I denna tidskrift: 2/2004

2_2004