Hoppa till innehåll

2_2004 - Språkbruk

Artikel 2/2004

Mikael Reuter

Språkteknologi är dagens melodi – men det är människan som behärskar språket

Det var knappast någon tillfällighet att årets traditionella Hugo Bergroth-dag på Hanaholmen den 18 maj blev en sådan publiksuccé att ett femtiotal hugade deltagare rentav måste avvisas. Språkvårdsdagens tema var...

Läs mer
Artikel 2/2004

Caroline Sandström

Hur hon, han, he blivit den och de i Nyland

Caroline Sandström har forskat i dialektutjämningen i östra och mellersta Nyland. I sin licentiatavhandling Från tre genus till två i östra och mellersta Nyland undersöker hon de förändringar som skett i Nyland under den senare hälften av 1900-talet.

Läs mer
Artikel 2/2004

Hans Landqvist

Ord och gränser – om sushi, sal och ett antal andra ord i svenskan

I den här artikeln behandlar Hans Landqvist några frågor om förändringar i svenskans ordförråd utifrån sitt eget och andras arbete inom projektet. Artikeln utgår från ett föredrag vid 2003 års Humanistdagar vid Göteborgs universitet.

Läs mer
Artikel 2/2004

Pia Westerberg

Föll mormor ner från Finlandiahuset? Rapport från språkvårdsdagen

Temat för Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag var i år ”Datorn och språket”. Förhandsintresset inför språkvårdsdagen var stort; arrangörerna måste meddela över 50 personer att salen på Hanaholmen var fullbokad (210 deltagare fick plats). Dagens ämne, som lätt skulle fylla många språkvårdsdagar, belystes under dagen från många håll.

Läs mer
Artikel 2/2004

Uppgradera Svefix!

Språkgranskningsprogrammet Svefix , som utvecklats av Lingsoft Ab med stöd av Forskningscentralen för de inhemska språken, har nu kommit ut i den nya versionen 1.1. Förbättringarna gäller främst...

Läs mer
Artikel 2/2004

Jannika Lassus

Likt och olikt i Sverige och Finland

Under en slutkonferens i Uppsala den 29 november 2003 presenterades resultaten av forskningsprogrammen inom projektet ”Svenskt i Finland ‑ finskt i Sverige”. Under tre år har 17 olika projekt pågått på båda sidor om Bottniska viken inom humaniora, samhällsvetenskap och teologi. Projekten involverade över 120 forskare i Finland och Sverige. En lördag i Uppsala fick forskarna presentera sina resultat för varandra, inbjudna gäster och ”den bildade allmänheten”.

Läs mer
Aktuell litteratur 2/2004

Charlotta af Hällström-Reijonen

Tradis och funkis

Ulf Teleman har nu skrivit fortsättnigen till boken Ära, rikedom och reda (se Språkbruk 1/2003) som behandlade språkvård och språkpolitik under 1600- och 1700-talen. Andra delen av Telemans...

Läs mer
Aktuell litteratur 2/2004

Eivor Sommardahl

Ny upplaga av Svenskt lagspråk i Finland

Svenskt lagspråk i Finland har i dagarnaa kommit ut i en ny, omarbetad upplaga. Den förra upplagan utkom 1998. I den nya upplagan av handboken har utvecklingen inom vår egen lagstiftning, bland annat den...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Befrämja och främja

Fråga: Är det någon skillnad på befrämja och främja ? Svar: Verben befrämja och främja är synonymer, men de representerar olika stilnivåer. I den nya konstruktionsordboken Svenskt språkbruk ...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Oscarnominerad skådespelerska

Fråga: Hur skall jag översätta Oscar-ehdokas ? Svar: Det finska uttrycket Oscar-ehdokas används om en film, en regissör eller en skådespelare som är utsedd att delta i tävlingen om filmpriset ...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Staketuppställning

Fråga: Hur ska jag översätta det finska uttrycket tukkimiehen kirjanpito ? Svar: Uttrycket tukkimiehen kirjanpito används som beteckning för det sätt att notera antal som innebär att man ritar...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Böjning av trauma

Fråga: Hur böjs ordet trauma ? Svar: Ordet trauma liksom andra liknande ord av grekiskt ursprung ( tema , schema , komma ) böjs lika som andra neutrer på vokal: ett trauma , traumat , ...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Uttal av z

Fråga: Hur uttalas z i början av ord, t.ex. i zenit, zoologi och zygot ? Svar: Svaret är enkelt: i de allra flesta fall uttalas z i början av ord som s . Det finns bara tio undantag från...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Fotografi på eller av någon?

Fråga: Heter det fotografi av någon eller fotografi på någon ? Svar: I konstruktionsordboken Svenskt språkbruk upptas fotografi av någon och fotografi på någon som...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Genitiv av förkortningar

Fråga: Hur bildas genitiv av förkortningar? Svar: Huvudregeln är att kolon sätts ut före genitivändelsen. Det gäller både för initialförkortningar ( EU:s , vd:s ) och avbrytningar ( avd.:s ...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

New York-resa

Fråga: Hur skrivs sammansättningar där förleden är ett flerordigt uttryck? Svar: Vi sätter helt enkelt ut ett bindestreck mellan den flerordiga förleden och efterleden: New York-resan , på...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

På någons vägnar

Fråga: Hur översätts puolesta ( psta ) vid underteckning av handlingar? Svar: Puolesta används när man undertecknar brev och handlingar för någon annans räkning. På svenska kan vi skriva ...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Vilka lockpriser!

Fråga: Vad är sisäänheittohinta på svenska? Svar: Sisäänheittohinta är lockpris . Det är fråga om ett ’tillfälligt lågt pris på en vara avsett att locka kunder till affären’ (Svensk...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Samservicekontor

I Språkbruk 1/2004 skrev vi att yhteispalvelupiste på svenska motsvaras av medborgarkontor. Det stämmer att medborgarkontor är det ord som används i Sverige, men en läsare har tagit kontakt och...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Ekologisk gris

I Språkbruk 1/2004 skrev vi att luomuporsas kan översättas med gårdsgris, bökgris eller utegångsgris . En läsare har påpekat att principerna för vilka produkter som kan få beteckningen luomu , som på...

Läs mer
Språkfrågor 2/2004

Restriktiva och icke-restriktiva relativsatser

Språkbruk har fått en fråga som säkert kan intressera flera läsare. Det gäller hur vi formellt ska skilja restriktiva (nödvändiga) relativa bisatser från icke-restriktiva (icke-nödvändiga) relativa...

Läs mer

I denna tidskrift: 2/2004

2_2004