2_2004 - Språkbruk
Språkbruk 2/2004
-
Artikel 2/2004
Mikael Reuter
Språkteknologi är dagens melodi – men det är människan som behärskar språket
Det var knappast någon tillfällighet att årets traditionella Hugo Bergroth-dag på Hanaholmen den 18 maj blev en sådan publiksuccé att ett femtiotal hugade deltagare rentav måste avvisas. Språkvårdsdagens tema var...
Läs mer
-
Artikel 2/2004
Caroline Sandström
Hur hon, han, he blivit den och de i Nyland
Caroline Sandström har forskat i dialektutjämningen i östra och mellersta Nyland. I sin licentiatavhandling Från tre genus till två i östra och mellersta Nyland undersöker hon de förändringar som skett i Nyland under den senare hälften av 1900-talet.
Läs mer
-
Artikel 2/2004
Hans Landqvist
Ord och gränser – om sushi, sal och ett antal andra ord i svenskan
I den här artikeln behandlar Hans Landqvist några frågor om förändringar i svenskans ordförråd utifrån sitt eget och andras arbete inom projektet. Artikeln utgår från ett föredrag vid 2003 års Humanistdagar vid Göteborgs universitet.
Läs mer
-
Artikel 2/2004
Pia Westerberg
Föll mormor ner från Finlandiahuset? Rapport från språkvårdsdagen
Temat för Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag var i år ”Datorn och språket”. Förhandsintresset inför språkvårdsdagen var stort; arrangörerna måste meddela över 50 personer att salen på Hanaholmen var fullbokad (210 deltagare fick plats). Dagens ämne, som lätt skulle fylla många språkvårdsdagar, belystes under dagen från många håll.
Läs mer
-
Artikel 2/2004
Uppgradera Svefix!
Språkgranskningsprogrammet Svefix, som utvecklats av Lingsoft Ab med stöd av Forskningscentralen för de inhemska språken, har nu kommit ut i den nya versionen 1.1. Förbättringarna gäller främst...
Läs mer
-
Artikel 2/2004
Jannika Lassus
Likt och olikt i Sverige och Finland
Under en slutkonferens i Uppsala den 29 november 2003 presenterades resultaten av forskningsprogrammen inom projektet ”Svenskt i Finland ‑ finskt i Sverige”. Under tre år har 17 olika projekt pågått på båda sidor om Bottniska viken inom humaniora, samhällsvetenskap och teologi. Projekten involverade över 120 forskare i Finland och Sverige. En lördag i Uppsala fick forskarna presentera sina resultat för varandra, inbjudna gäster och ”den bildade allmänheten”.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/2004
Charlotta af Hällström-Reijonen
Tradis och funkis
Ulf Teleman har nu skrivit fortsättnigen till boken Ära, rikedom och reda (se Språkbruk 1/2003) som behandlade språkvård och språkpolitik under 1600- och 1700-talen. Andra delen av Telemans språkvårdshistoria...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/2004
Eivor Sommardahl
Ny upplaga av Svenskt lagspråk i Finland
Svenskt lagspråk i Finland har i dagarnaa kommit ut i en ny, omarbetad upplaga. Den förra upplagan utkom 1998. I den nya upplagan av handboken har utvecklingen inom vår egen lagstiftning, bland annat den nya...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2004
Befrämja och främja
Fråga: Är det någon skillnad på befrämja och främja? Svar: Verben befrämja och främja är synonymer, men de representerar olika stilnivåer. I den nya konstruktionsordboken Svenskt språkbruk betecknas befrämja...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2004
Oscarnominerad skådespelerska
Fråga: Hur skall jag översätta Oscar-ehdokas? Svar: Det finska uttrycket Oscar-ehdokas används om en film, en regissör eller en skådespelare som är utsedd att delta i tävlingen om filmpriset Oscar (populär...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2004
Staketuppställning
Fråga: Hur ska jag översätta det finska uttrycket tukkimiehen kirjanpito? Svar: Uttrycket tukkimiehen kirjanpito används som beteckning för det sätt att notera antal som innebär att man ritar fyra lodräta...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2004
Böjning av trauma
Fråga: Hur böjs ordet trauma? Svar: Ordet trauma liksom andra liknande ord av grekiskt ursprung (tema, schema, komma) böjs lika som andra neutrer på vokal: ett trauma, traumat, flera trauman, traumana. Ett...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2004
Uttal av z
Fråga: Hur uttalas z i början av ord, t.ex. i zenit, zoologi och zygot? Svar: Svaret är enkelt: i de allra flesta fall uttalas z i början av ord som s. Det finns bara tio undantag från denna regel i Svenska...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2004
Fotografi på eller av någon?
Fråga: Heter det fotografi av någon eller fotografi på någon? Svar: I konstruktionsordboken Svenskt språkbruk upptas fotografi av någon och fotografi på någon som likvärdiga uttryck. Exempel: Hon visade...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2004
Genitiv av förkortningar
Fråga: Hur bildas genitiv av förkortningar? Svar: Huvudregeln är att kolon sätts ut före genitivändelsen. Det gäller både för initialförkortningar (EU:s, vd:s) och avbrytningar (avd.:s, förf.:s). Punkten i...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2004
New York-resa
Fråga: Hur skrivs sammansättningar där förleden är ett flerordigt uttryck? Svar: Vi sätter helt enkelt ut ett bindestreck mellan den flerordiga förleden och efterleden: New York-resan, på gatan-pris, new...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2004
På någons vägnar
Fråga: Hur översätts puolesta (psta) vid underteckning av handlingar? Svar: Puolesta används när man undertecknar brev och handlingar för någon annans räkning. På svenska kan vi skriva genom (gm), enligt...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2004
Vilka lockpriser!
Fråga: Vad är sisäänheittohinta på svenska? Svar: Sisäänheittohinta är lockpris. Det är fråga om ett ’tillfälligt lågt pris på en vara avsett att locka kunder till affären’ (Svensk ordbok). Finskan...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2004
Samservicekontor
I Språkbruk 1/2004 skrev vi att yhteispalvelupiste på svenska motsvaras av medborgarkontor. Det stämmer att medborgarkontor är det ord som används i Sverige, men en läsare har tagit kontakt och påpekat att det...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2004
Ekologisk gris
I Språkbruk 1/2004 skrev vi att luomuporsas kan översättas med gårdsgris, bökgris eller utegångsgris. En läsare har påpekat att principerna för vilka produkter som kan få beteckningen luomu, som på svenska...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2004
Restriktiva och icke-restriktiva relativsatser
Språkbruk har fått en fråga som säkert kan intressera flera läsare. Det gäller hur vi formellt ska skilja restriktiva (nödvändiga) relativa bisatser från icke-restriktiva (icke-nödvändiga) relativa bisatser. ...
Läs mer
I denna tidskrift: 2/2004
-
Språkteknologi är dagens melodi – men det är människan som behärskar språket
Artikel -
Hur hon, han, he blivit den och de i Nyland
Artikel -
Ord och gränser – om sushi, sal och ett antal andra ord i svenskan
Artikel -
Föll mormor ner från Finlandiahuset? Rapport från språkvårdsdagen
Artikel -
Uppgradera Svefix!
Artikel -
Likt och olikt i Sverige och Finland
Artikel -
Tradis och funkis
Aktuell litteratur -
Ny upplaga av Svenskt lagspråk i Finland
Aktuell litteratur -
Befrämja och främja
Språkfrågor -
Oscarnominerad skådespelerska
Språkfrågor -
Staketuppställning
Språkfrågor -
Böjning av trauma
Språkfrågor -
Uttal av z
Språkfrågor -
Fotografi på eller av någon?
Språkfrågor -
Genitiv av förkortningar
Språkfrågor -
New York-resa
Språkfrågor -
På någons vägnar
Språkfrågor -
Vilka lockpriser!
Språkfrågor -
Samservicekontor
Språkfrågor -
Ekologisk gris
Språkfrågor -
Restriktiva och icke-restriktiva relativsatser
Språkfrågor