2_2005 - Språkbruk
Språkbruk 2/2005
-
Artikel 2/2005
Mikael Reuter
Finlandssvenska ord i SAOL
En ny trettonde upplaga av Svenska Akademiens ordlista ska komma ut nästa år. Bland det som revideras finns de finlandssvenska orden och ordbetydelserna i ordlistan, som i den gällande 12 upplagan är cirka 350....
Läs mer
-
Artikel 2/2005
Catrin Norrby
Du, ni, titel eller förnamn?
Catrin Norrby redogör för det svenska tilltalsskicket i Finland och Sverige i början av tjugohundratalet. Vem säger ni och vem säger du?
Läs mer
-
Artikel 2/2005
Herman Lindqvist
Svenskan – vårt gemensamma språk
Författaren Herman Lindqvist höll ett uppskattat tal på det finlandssvenska idémötet i Åbo den 19 oktober 2004. Här är talet i sin helhet.
Läs mer
-
Artikel 2/2005
Nina Martola
Användarkommentarer till Stora finsk-svenska ordboken
Stora finsk-svenska ordboken utkom i sin tredje och reviderade upplaga hösten 2004. Ordboksredaktören Nina Martola berättar hur användarkommentarerna sett ut och om hur kommentarerna kunnat utnyttjas i den nya upplagan.
Läs mer
-
Artikel 2/2005
Pia Westerberg
Mandarinkinesiska, ordförråd och funktionsdomäner
En språkvårdsdag om mångspråkighet
Läs mer
-
Artikel 2/2005
Robin Fortelius
Biblioteken som svenska språkbärare
I dag kan vi göra mycket annat än bara låna böcker på ett bibliotek. Robin Fortelius berättar bland annat om hur våra bibliotek utvecklats till sanna kunskapscentrum och vad biblioteken egentligen gör på webben. Dessutom betonar han vikten av bibliotekens språkbärande roll.
Läs mer
-
Noterat 2/2005
Sofia Wallin
Ny idrottsordlista
Vad är vardagsmotion och vad heter kuntoliikunta på svenska? Vilken benämning har spelarna i ett volleybollag och vad kallas piruetterna i konståkning? Forskningscentralen för de inhemska språken håller i...
Läs mer
-
Noterat 2/2005
Malin Borgström
Fras- och idiomlistor på tjeckiska och polska
Phraseologica bohemica & polonica är en cd-rom med fras- och idiomlistor på tjeckiska och polska. Den tjeckiska listan är från A till O och är översatt till ungerska, finska och svenska. Fraslistan på...
Läs mer
-
Noterat 2/2005
Mikael Reuter
Ny medarbetare
Svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken har i år två nya medarbetare. Pol.mag. Maria Lindh-Garreau arbetar sedan början av maj som språkutbildare inom projektet Språkörat...
Läs mer
-
Noterat 2/2005
Pia Westerberg
Ordspråk och talesätt
År 1559 avslutade den flamländske konstnären Pieter Bruegel d.ä. sin berömda tavla Nederländska ordspråk i vilken han visualiserade över 150 ordspråk och talesätt. Britta Juska-Bacher, forskare vid...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/2005
Marika Tandefelt
Ju
En bok som är mycket svår att rättvist sammanfatta, men som vore underbar att få läsa till en tentamen. Om man bad mig klämma till med något kort om Olle Josephsons senaste bok skulle jag kanske uttrycka mig så. Boken...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2005
Paret Karlsson
Fråga: Heter det paret Karlsson är bekymrade eller paret Karlsson är bekymrat? Svar: Ordet par är ett s.k. kollektivt substantiv som är singularis till formen men betecknar två individer. Konstruerar vi...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2005
Samt
Fråga: Finns det några regler för hur ordet samt ska användas? Det motsvarande ordet sekä är ju mycket populärt i finskan. Svar: Samt är liksom och en konjunktion som binder samman såväl enskilda satsled som...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2005
Samarbetspartner
Fråga: Jag har tyckt mig märka att ordet samarbetspart allt oftare används i stället för samarbetspartner. Är det korrekt att göra så? Svar: Det är sant att samarbetspart förekommer t.ex. i tidningsspråk, och...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2005
Förkortade titlar
Fråga: Hur ska akademiska titlar förkortas? Är det bättre att använda ekon.mag., fil.kand. och pol.dr eller EM, FK och PD? Svar: Bägge sätten att förkorta är korrekta. De längre förkortningarna (ekon.mag.,...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2005
Kursgivare
Fråga: I bland annat tandläkarkretsar i Sverige lär de ska tala om kursgivare då de avser en person som håller en kurs, alltså själva läraren eller utbildaren. Min första tanke när jag hörde ordet i fråga var...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2005
Vägkorridor
Fråga: Jag har märkt att man i finska texter ofta använder begreppet laatukäytävä, när man talar om en trafikrutt t.ex. för kollektivtrafik till och från en flygplats, en järnvägsstation eller motsvarande –...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2005
Landstigning förbjuden?
Fråga: Kära språkrådgivare! Vårt problem är: ”Landstigning förbjuden” eller ”Landstigning förbjudet”. Vi har ju vår egen uppfattning om saken, men den kan ju vara fel … Svar: Huvudregeln är att adjektiv som...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2005
Kyssas i presens
Fråga: Hur böjs verbet kyssas i presensform? Svar: Kyssas hör till de verb i svenskan som har reciprok betydelse. Den reciproka betydelsen hos verbens s-former betecknar ömsesidighet; kyssas betyder ’kyssa...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2005
Har du en extrasäng?
Fråga: I en översättning har jag stött på både huvilasänky och pukkisänky, men lyckas inte hitta vettiga översättningar till svenska i ordböcker eller på nätet. Kan huvilasänky (hopfällbar järnsäng) eventuellt...
Läs mer
I denna tidskrift: 2/2005
-
Finlandssvenska ord i SAOL
Artikel -
Du, ni, titel eller förnamn?
Artikel -
Svenskan – vårt gemensamma språk
Artikel -
Användarkommentarer till Stora finsk-svenska ordboken
Artikel -
Mandarinkinesiska, ordförråd och funktionsdomäner
Artikel -
Biblioteken som svenska språkbärare
Artikel -
Ny idrottsordlista
Noterat -
Fras- och idiomlistor på tjeckiska och polska
Noterat -
Ny medarbetare
Noterat -
Ordspråk och talesätt
Noterat -
Ju
Aktuell litteratur -
Paret Karlsson
Språkfrågor -
Samt
Språkfrågor -
Samarbetspartner
Språkfrågor -
Förkortade titlar
Språkfrågor -
Kursgivare
Språkfrågor -
Vägkorridor
Språkfrågor -
Landstigning förbjuden?
Språkfrågor -
Kyssas i presens
Språkfrågor -
Har du en extrasäng?
Språkfrågor