2_2007 - Språkbruk
Språkbruk 2/2007
-
Artikel 2/2007
Anna-Malin Karlsson
Att se det vardagliga i ny belysning – Om skriftbruk i arbetslivet
I dag är skriftspråket en oskiljaktig del av arbetsdagen för de flesta. Anna-Malin Karlsson berättar om hur och hur mycket man läser och skriver i yrken som traditionellt inte har ansetts skriftspråksbundna. Anna-Malin Karlsson är docent i nordiska språk vid Stockholms universitet och vid Tammerfors universitet.
Läs mer
-
Artikel 2/2007
Birgitta Lindgren
Var kommer alla nyord ifrån?
Birgitta Lindgren, nyordsredaktör på Språkrådet i Sverige, berättar hur nyorden kommer till, och vilka ord som just nu är aktuella och står i kö för nästa upplaga av Svenska Akademiens ordlista.
Läs mer
-
Artikel 2/2007
Lina Antman
En kappsäck kommer lastad – full av språkstimulerande idéer och uppslag
För fem år sedan samlades skoldirektörerna i sex kommuner i norra Österbotten kring kaffebordet och diskuterade språk. Det blev en livfull och engagerad diskussion kring hur man tillsammans och på bästa sätt ska stärka och stimulera barnens språkliga utveckling och väcka deras läslust. Tre år och ett gemensamt projekt senare flödar idéerna och tipsen fram och tillbaka genom de nyöppnade kanalerna mellan både kommunerna och de olika instanser som utbildar och fostrar våra barn. – Språket är intimt förknippat med vår självkänsla. Att kunna uttrycka sig är viktigt, men också att lära sig lyssna – vi behöver alla bli sedda och få känna att någon lyssnar på oss och försöker förstå oss, även om man inte håller med, säger Pia Norrbäck-Kackur, som hållit i trådarna för språkstimuleringsprojektet Dialogen. Hon står också som redaktör för idéboken Dialogen – ett språkstimuleringsprojekt (2005).
Läs mer
-
Artikel 2/2007
Charlotta af Hällström-Reijonen, Pia Westerberg
Kan vi lita på politikerna?
Årets språkvårdsdag, anordnad av Hugo Bergroth-sällskapet på Hanaholmens kulturcentrum den 16 maj, hade som tema ”Det politiska språket”. Hur används det politiska språket i en finländsk, svensk och europeisk kontext?
Läs mer
-
Artikel 2/2007
Språkpriset till Margareta Gustafsson
Hugo Bergroth-sällskapets språkpris (på 5 000 euro, donerat av Svenska kulturfonden) tillföll i år översättaren Margareta Gustafsson på riksdagens kansli. Äntligen, tänkte nog många! I motiveringen till priset sägs...
Läs mer
-
Artikel 2/2007
Maria Lindh-Garreau
I framtiden tänker vi simultant
De medel människan har att uttrycka sig med påverkar tankens sätt att arbeta. Människor som lever i en muntlig kultur tänker inte på samma sätt som skrivande människor. Men vad händer med tanken i en kultur där tekniken ger ett ständigt flöde av framställningar. Framställningar som skiftar mellan tal, skrift, bild och ljud?
Läs mer
-
Artikel 2/2007
Patrik Hadenius
Ny tidning om språk
I slutet av augusti kommer Språktidningen, ett populärvetenskapligt magasin bara om språk. Här berättar chefredaktör Patrik Hadenius om den nya tidningen. – Ni svenskar bryr er inte om ert språk, sa...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/2007
Kristina Nikula
Från storviltjägare till polyglott
Om den rakaste vägen till två-eller flerspråkighet råder delade meningar. I en situation där gängse undervisningsmetoder inte alltid ger önskat resultat utgör Christer Lauréns bok Tidig inlärning av flera...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/2007
Charlotta af Hällström-Reijonen
Om språkvårdens genomslagskraft
Den sverigefinska språkvårdaren Paula Ehrnebo (Språkrådet i Sverige) har forskat i hur sverigefinska företeelser i samhället uttrycks i de sverigefinska tidningarna. Hon disputerade vid Stockholms universitet...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/2007
Charlotta af Hällström-Reijonen
Svenska folkets frågor
Det populära radioprogrammet Språket har funnits snart i tio år i etern (i Sveriges radio P1). Programmets producent och programledare heter Anna Lena Ringarp och ständig expertmedverkande är professorn i...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/2007
Monica Äikäs
Konsten att översätta
Professor emeritus Rune Ingo är en av översättarutbildningens pionjärer i Finland. Hans verk Från källspråk till målspråk är bekant för många. Nu har han gett ut en ny bok om översättning, Konsten att...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Utlandsuppdrag
Fråga: Jag behöver hjälp med att hitta ett korrekt svenskt ord för det som i Finland kallas ”utlandskommendering”. Hur ska man omtala fenomenet att man får i uppdrag av sin arbetsgivare att jobba i ett annat...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Bevillning och beviljning
Fråga: Finns det någon skillnad i betydelse mellan orden bevillning och beviljning? Svar: Bevillning är en historisk benämning för en typ av (extra) statlig skatt som beslutas av riksdagen för viss tid, och i denna...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Seriestrippar
Fråga: Ska det heta seriestrip eller seriestripp, och hur blir det i pluralis? Är det alls ett gångbart ord? Svar: Visst är seriestripp ett gångbart ord. Ordet betyder ’bildrad i tecknad serie’. Det heter en...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
I kväll och i natt
Fråga: Jag råkade nyligen i dispyt om vad uttrycken i kväll och i natt egentligen betyder. I natt kan enligt min mening betyda ’natten till i dag’, men i kväll kan väl knappast betyda ’kvällen till i dag’? ...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Överlopps
Fråga: Hur används egentligen ordet överlopps? Är det rätt att skriva ”den överlopps färgen”? Det är kombinationen av ”den” och ”överlopps” som gör mig osäker. Svar: Du har rätt i dina misstankar. Ordet...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Den ordinarie arbetstagaren
Fråga: Hur ska jag översätta sijaistettava, alltså den person som ersätts av en vikarie? Svar: Sijaistettava kan lämpligen översättas med den ordinarie arbetstagaren.
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Dijonsenap
Fråga: Ska dijonsenap skrivas med liten eller stor bokstav? Svar: Ordet dijonsenap skrivs med liten bokstav. Förleden är visserligen ett egennamn, men den har förlorat sin namnkaraktär och blivit en...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Spärrmarkering
Fråga: Vilket svenskt ord ska användas som motsvarighet till det finska turvakielto? Svar: På svenska används spärrmarkering och sekretessmarkering. Det är fråga om en form av skydd för enskilda personer vars...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Ombord på tåg
Fråga: Man går ombord på ett fartyg, men kan man också gå ombord på ett tåg? Svar: Ja, man kan gå ombord på ett tåg, och också på ett flygplan.
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Skräddarsy
Fråga: Det finska ordet tuunata används om att ändra eller omskapa något så att det passar en själv. Det kan till exempel gälla bilar eller kläder. Jag har sett ordet ”kustomisera” (från engelskans customize)...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Hivvirus
Fråga: Jag har stött på ordet hivvirus i en text. Ska det faktiskt heta så? Det blir liksom tårta på tårta, eftersom hiv är en förkortning för humant immunbristvirus. Borde det inte heta HI-virus? Svar: Du...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Ärendelista
Fråga: Kan ordet ”saklista” användas på svenska i betydelsen föredragningslista? Svar: Det kan det knappast. Ordet har visserligen en motsvarighet i norskans sakliste, men används inte just på svenska. Det...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Rusa åstad
Fråga: Jag vore tacksam om ni kunde hjälpa med att förklara uttrycket rusa åstad? Jag kan på sätt och vis förstå uttrycket men det skulle vara intressant att få det förklarat ur ett historiskt perspektiv. ...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Ytansamling
Fråga: Trots idogt surfande har jag inte hittat någon vettig motsvarighet på svenska till finskans sinilevälautta. Uppenbarligen heter det inte algmatta. Svar: På svenska kallas det ytansamling, t.ex....
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Fasadvepa
Fråga: Stadsteatern brukar göra reklam för kommande pjäser med stora tygsjok på väggen. Tygsjoken kallas seinälakana på finska. Vad skall de kallas på finska? Svar: Finskans seinälakana är fasadvepa (plur....
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Konstgjorda jobb
Fråga: Under den finska valdebatten har jag hört ett för mig helt nytt ord, tempputyö. Vad är den svenska motsvarigheten i Finland? Svar: Det finns en del sverigesvenska belägg på konstgjord/konstlad...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Lärande i arbetet
Fråga: Enligt utbildningsordlistan är työssäoppiminen bl.a. inlärning i arbetet. Det verkar vara det som slagit igenom bäst av alternativen (ingår bl.a. i en del lagar). Men vad jag kan se förekommer uttrycket...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Mest eller flest?
Fråga: Jag undrar hur man enligt grammatiken ska konstruera superlativformen av pronomenet många respektive få. Man säger ”många/få bilar” och ”flera/färre bilar”, men hur ska man då säga det i superlativ?...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2007
Rekommendation
I texter om den nya regeringen som tillträdde den 19 april i år förekommer ofta uttrycket Vanhasen II hallitus på finska. Det här mönstret med romerska siffror ska vi försöka undvika i texter på svenska och i...
Läs mer
-
Artikel 2/2007
Ylva Forsblom-Nyberg
En skål för sommaren
Midsommarafton. Juninatten är bara en blekare variant av dagen; skarven mellan skymning och gryning är flyktig och ogripbar, svår att uppfatta. Om det beror på den förtrollande aftonen eller på att vi kanske...
Läs mer
I denna tidskrift: 2/2007
-
Att se det vardagliga i ny belysning – Om skriftbruk i arbetslivet
Artikel -
Var kommer alla nyord ifrån?
Artikel -
En kappsäck kommer lastad – full av språkstimulerande idéer och uppslag
Artikel -
Kan vi lita på politikerna?
Artikel -
Språkpriset till Margareta Gustafsson
Artikel -
I framtiden tänker vi simultant
Artikel -
Ny tidning om språk
Artikel -
Från storviltjägare till polyglott
Aktuell litteratur -
Om språkvårdens genomslagskraft
Aktuell litteratur -
Svenska folkets frågor
Aktuell litteratur -
Konsten att översätta
Aktuell litteratur -
Utlandsuppdrag
Språkfrågor -
Bevillning och beviljning
Språkfrågor -
Seriestrippar
Språkfrågor -
I kväll och i natt
Språkfrågor -
Överlopps
Språkfrågor -
Den ordinarie arbetstagaren
Språkfrågor -
Dijonsenap
Språkfrågor -
Spärrmarkering
Språkfrågor -
Ombord på tåg
Språkfrågor -
Skräddarsy
Språkfrågor -
Hivvirus
Språkfrågor -
Ärendelista
Språkfrågor -
Rusa åstad
Språkfrågor -
Ytansamling
Språkfrågor -
Fasadvepa
Språkfrågor -
Konstgjorda jobb
Språkfrågor -
Lärande i arbetet
Språkfrågor -
Mest eller flest?
Språkfrågor -
Rekommendation
Språkfrågor -
En skål för sommaren
Artikel