2_2010 - Språkbruk
Språkbruk 2/2010
-
Artikel 2/2010
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Språkvård lönar sig. Inte bara för att det är trevligt med ett korrekt språk, utan för att det sparar pengar. Detta gäller t.ex. terminologiarbete, som syftar till entydig termanvändning inom olika områden....
Läs mer
-
Artikel 2/2010
Ann Blückert
Väg varje ord på guldvåg, som Högsta domstolen
Är juridiskan ett eget språk? Ann Blückert har undersökt den språkliga inskolning som juridikstudenter får i form av skrivhandledning och kommentarer till de texter de producerar. Vilka språkliga budskap förmedlas genom kommentarerna? I artikeln lyfts glimtvis också studenternas tankar om juridiskt skrivande fram.
Läs mer
-
Artikel 2/2010
Eva Orava
Förfalla eller upphöra att gälla?
Handboken Svenskt lagspråk i Finland har kommit ut i ny, reviderad upplaga. Boken lanserades den 19 maj, samtidigt som Statsrådets svenska språknämnd under högtidliga former firade sina 50 år. Lagstiftningsrådet Ann-Marie Malmsten, som lett revideringsarbetet, delar i en intervju med sig av erfarenheter från omarbetningen och information om den nya utgåvan.
Läs mer
-
Artikel 2/2010
Lars Melin
Artikelns val
Att skriva en tidningsartikel innebär många språkliga val: det finns många sorters rubriker, ingresser, mellanrubriker och – inte minst – vinklingar. I denna artikel avser jag att presentera de viktigaste av dessa...
Läs mer
-
Artikel 2/2010
Maria Vidberg
Orientering i stadsmiljö med hjälp av ortnamn
Alla de platser omkring oss som vi behöver tala om har ett namn. Det kan handla om ett officiellt namn (Hagnäs, Mannerheimvägen) eller ett inofficiellt (Kurvin, Stockas klocka). En del platser som bostadshus, affärer och skolor kan man relatera till med de postadresser de har (Porthansgatan 13, Alexandersgatan 52, Stenbäcksgatan 14). Forskaren Maria Vidberg berättar om hur vi gör när vi talar om platser omkring oss.
Läs mer
-
Artikel 2/2010
László Vincze
Mediespråk i ljuset av etnolingvistisk vitalitet
Medierna spelar en central roll i våra liv ur många aspekter. En av de här aspekterna är att medierna fungerar genom språket, bär språket och producerar språket, och därför kan de forma vår förbindelse till språken. I tvåspråkiga kontexter har i synnerhet det här särdraget stor betydelse. Undersökningar visar att folk tillbringar nästan lika mycket tid med medierna som på arbetsplatsen eller i skolan, och det är ju inte egalt på vilket språk man tillbringar dessa flera timmar om dagen. Den här artikeln diskuterar vilka objektiva faktorer som påverkar medieanvändningen i fyra tvåspråkiga regioner i Europa: i Nyland och Österbotten, samt Sydtyrolen i Italien med tyska som minoritetsspråk och Transsylvanien i Rumänien med ungerska som minoritetsspråk.
Läs mer
-
Artikel 2/2010
Jannika Lassus
Hur ska vi stimulera svenskan i skolan?
Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag den 18 maj hade i år temat Skolspråk: svenska. Erfarenheter och möjligheter i Finland och Sverige. De forskare, pedagoger och språkvårdare som kom till Hanaholmen i Esbo fick...
Läs mer
-
Artikel 2/2010
Erik Andersson
Språkvårdsdagen 2010
Kring svenskan samlas vi, när klockan klämtar den adertonde maj, en dag för tankar om ”svinskans” framtid, den vi skyhögt rankar, om vi så talar allvar eller skämtar.Vårt språk är ingen flopp som bara flämtar,...
Läs mer
-
Artikel 2/2010
Hugo Bergroth-priset till Magnus Londen
Årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro gick till frilansjournalisten Magnus Londen. I motiveringen till priset sägs att reseskildraren, debattören, historikern, reportageförfattaren och kolumnisten Londen i sin...
Läs mer
-
Krönikan 2/2010
Ann-Kristin Schevelew
Jess, där kom den!
Härom veckan satt jag och lyssnade på ett intressant och tankeväckande anförande. Talaren redogjorde för ett stort forskningsprojekt som hade tagit flera år att sammanställa. Data hade samlats in från flera länder av...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/2010
Nina Martola
Ny upplaga av synonymordbok
Norstedts svenska synonymordbok. Norstedts 2009, 896 sidor. Norstedts har gett ut den femte upplagan av sin svenska synonymordbok, Norstedts svenska synonymordbok (i fortsättningen NSS5). Utgåvan är enligt förord...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/2010
Sarah Kvarnström
Folkmålsstudier
Folkmålsstudier 48. Meddelanden från Föreningen för nordisk filologi. Utgivna av Hanna Lehti-Eklund och Gunilla Harling-Kranck (red.). Helsingfors 2010. 208 sidor. Hösten 2007 fyllde Föreningen för nordisk filologi...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/2010
Monica Äikäs
Ny lärobok i svenskt uttal för finskspråkiga
Mikko Kuronen & Kari Leinonen: Svenskt uttal för finskspråkiga. Teori och övningar i finlandssvenskt och rikssvenskt uttal. Juvenes Print – Tampereen Yliopistopaino Oy 209. 235 sidor. Mikko Kuronen och Kari...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/2010
Sarah Kvarnström
Varför heter det tonfisk?
Patrik Hadenius (red.): Varför heter det tonfisk? Språktidningen och Språkrådet 2010. 207 sidor.Varför säger man nöt när någon är korkad? Räknas w som en bokstav? När använder man sist respektive senast?...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/2010
Camilla Wide
Framväxten av perfekt i svenska
Ida Larsson: Participles in Time. The Development of the Perfect Tense in Swedish. Acta Universitatis Gothoburgensis. Nordistica Gothoburgensia 29. Göteborgs universitet, 2009. 493 sidor. Ida Larsson disputerade i...
Läs mer
-
Artikel 2/2010
Mikael Reuter
Robin Fortelius in memoriam
Den 2 december i fjol nåddes vi av ett sorgebud som var väntat även om vi in i det sista hade hoppats slippa det: Robin Fortelius, vår vän och förra kollega och min efterträdare Ninas man, hade fått ge upp i...
Läs mer
-
Noterat 2/2010
Svenska Akademiens språkvårdspris till Birgitta Lindgren
Birgitta Lindgren har tilldelats Svenska Akademiens pris för framstående förtjänster inom svensk språkforskning och språkvård på 80 000 kronor. Priset instiftades 1953. De senaste årens mottagare av priset har...
Läs mer
-
Noterat 2/2010
Språk och historia på SLS
Den 9 april arrangerade Svenska litteratursällskapet ett tvärvetenskapligt seminarium med rubriken ”Språk och historia – språkvård, språkplanering och flerspråkighet”. Arrangörer för seminariet var historiska...
Läs mer
-
Noterat 2/2010
SLS samlar in material om talspråk i skrift
Många av de korta texter och meddelanden vi skriver till vardags kommer till i situationer som påminner om ett muntligt samtal. Det är nästan mer som att tala än att skriva, vilket också märks på språket. Att...
Läs mer
-
Noterat 2/2010
Ordlista över sociala medier
I maj gav Terminologicentralen TSK ut en ordlista över sociala medier. Ordlistan presenterar sammanlagt 62 termer som används på området. Den ger termrekommendationer på finska med motsvarigheter på svenska och...
Läs mer
-
Noterat 2/2010
Att förstå varandra i Norden
Den tredje reviderade upplagan av boken Att förstå varandra i Norden finns nu också att ladda ner som pdf på Nordens institut i Finlands, Nifins, webbplats. För att citera boken: ”Syftet med denna skrift är att...
Läs mer
-
Noterat 2/2010
Finska handlingsprogrammet på svenska
Det finska handlingsprogrammet Suomen kielen tulevaisuus (Finska språkets framtid) publicerades i maj 2009. Nu finns handlingsprogrammet även i svensk översättning, i en förkortad version. Du hittar...
Läs mer
-
Noterat 2/2010
Förvaltningshistorisk ordbok på SLS
Känner du till termer som gärningsören och kronobeskällare? Vad är skillnaden mellan en tiondelängd och en saköreslängd? Att försöka hitta den rätta betydelsen för de uttryck och termer som ingår i det...
Läs mer
-
Noterat 2/2010
Mikael Reuter prisades
Mikael Reuter, Svenska avdelningens före detta föreståndare, fick nyligen Svenska kulturfondens samhällspris. Vi gratulerar!
Läs mer
-
Noterat 2/2010
Initiativ till nordisk tv-kanal
Tiden är nu mogen för en nordisk kulturkanal, anser den svenska riksdagsledamoten Mats Johansson och den norska stortingsrepresentanten Olemic Thommessen. I en debattartikel i Dagens Nyheter (25.4.2010) lägger...
Läs mer
-
Noterat 2/2010
Språkkampanj ska stärka nordisk kulturgemenskap
Unga i Norden har svårare och svårare att förstå varandras språk, trots ökad aktivitet över gränserna. Det ska Nordiska ministerrådet och de nordiska regeringarna nu råda bot på genom en gemensam språkkampanj....
Läs mer
-
Noterat 2/2010
Grannspråksundervisning redan på första klass
”Jag kan säga allt det jag vill på mitt modersmål; på ett främmande språk kan jag endast säga det jag kan”. Så sade Vigdís Finnbogadóttir, ambassadör på UNESCO Goodwill, och presenterade därigenom temat för...
Läs mer
-
Noterat 2/2010
Gymnasieundervisning på färöiska hotad
Sedan 2008 kräver det danska Videnskabsministeriet att sökare till all högre utbildning i Danmark ska ha läst danska på A-nivå och engelska på B-nivå i gymnasiet. Detta gäller från och med 2010 också skolorna...
Läs mer
-
Noterat 2/2010
Gå in på Rikstermbanken
Rikstermbanken, Sveriges nationella termbank på adressen www.rikstermbanken.se, har fyllt ett år. Under året har termposterna blivit hela 15 000 fler. Nu finns det också illustrationer till vissa av...
Läs mer
-
Noterat 2/2010
Nalle noterar
”Hej, av Noterat i senaste numret framgår att ni läst mitt kåseri Utmaning, vilket är trevligt. Dock verkar det som om ni inte hunnit läsa texten till slut. Oinsatta personer kan lätt få...
Läs mer
-
Noterat 2/2010
Eva Orava
"Vi samarbetar, all together kan vi fixa allt!"
Manny: Hello, mrs Porterman, hello, Alex! Vad trevligt att se er!Mrs Porterman: Trevligt att se dig också, Manny. Jag försökte ringa, men ingen svarade.Manny: Hm, vad märkligt. Jag har inte hört er ringa. Ser...
Läs mer
-
Citat 2/2010
Citatet
”När kollegan Kjell Westö och jag en kväll var ute och uppträdde tillsammans och han hade berättat om hur både hans farfar och hans morfar hade stupat och jag hade talat om åldrandets existentiella mening och...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2010
Ministeriet självt
Fråga: Går det bra att skriva ministeriet själv i en officiell text, eller måste det vara ministeriet självt? I talspråk och vardagligt skriftspråk låter vi ofta bli att böja ordet själv, men i officiella...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2010
Inkasso och indrivning
Fråga: Finns det någon semantisk eller praktisk skillnad mellan orden inkasso och indrivning? I Sverige används oftast inkasso, inkassobyrå, inkassering osv. I Finland är indrivning, indrivningsbyrå osv....
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2010
Mopedkörning förbjuden
Fråga: Ska det stå Mopedkörning förbjuden eller Mopedkörning förbjudet på en skylt? Språkligt sett är båda alternativen korrekta. Förbjuden och tillåten är adjektiv som ofta kan stå både i utrum och i...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2010
J.L. Runeberg
Fråga: En enkel fråga: ska det vara mellanrum mellan förnamnsinitialer eller inte, alltså J. L. Runeberg eller J.L. Runeberg? Förkortningar av personnamn kan räknas som avbrytningar av samma typ som t.ex.,...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2010
Ingermanländare
Fråga: Vi brottas med termen inkerinsuomalainen. Vad blir den svenska motsvarigheten? Räcker det med ingermanländare eller ska vi tala om ingermanfinländare? Inkerinsuomalainen betyder samma sak som...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2010
Workshoppar
Fråga: Ska ordet workshop skrivas med ett eller två p? Och hur blir det i plural? Grundformen workshop skrivs med ett p. I bestämd form singular rekommenderas workshoppenoch i plural workshoppar,...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2010
Må bra-branschen
Fråga: Vi undrar om ni kan föreslå någon svensk motsvarighet till hyvinvointiala. Branschen omfattar allt från wellness till spa-tjänster, tillverkning och försäljning av styrketräningsmaskiner till gym osv. På...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2010
Spårnyckel
Fråga: Hur ska ordet ura-avain (i en förteckning över nycklar) översättas till svenska? Det är alltså fråga om en nyckel som är lite större än en vanlig abloynyckel och som har en fördjupning eller fåra längs...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2010
Gucka
Fråga: Varifrån kommer ordet gucka (för en maträtt)? Det verkar troligt att ordet gucka(röra eller dipp) kommerfrån guacamole, avokadoröra från Mexiko. Man hittar nämligen belägg där guacamole kallas...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2010
Bemyndiga
Fråga: I samband med kallelser till bolagsstämma har jag ibland översatt valtuuttaa med befullmäktiga, men i aktiebolagslagen använder man bemyndiga. Bemyndiga är det ord som förekommer i de flesta kallelserna....
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2010
Ni och Er
Fråga: Ska jag skriva Ni eller ni när jag vänder mig till en person? Som tilltal till en person är Ni en artighetsform som ska skrivas med stor bokstav. Då ska också Er, Ert, Era skrivasmed stor bokstav....
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2010
Gå på kryckor
Fråga: Enligt SAOL heter det gå på kryckor. Gäller det t.ex. om man har sjuk fot och måste använda kryckor? Han går på kryckor eller Han går med kryckor? I ordböckerna nämns bara gå på kryckor, men...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2010
Förskoleverksamhet
Fråga: Vilken är den svenska motsvarigheten till den finska termen varhaiskasvatus? På svenska kan man använda förskoleverksamhet när det är fråga om själva verksamheten. Är perspektivet mer vetenskapligt kan...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2010
Mån, tis, ons
Fråga: Hur förkortas veckodagarnas namn? Enligt Svenska skrivregler förkortas veckodagarnas namn normalt genom att man stryker ledet dag. Det blir alltså mån., tis., ons., tors., fre., lör., sön. I speciella...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2010
Punkt eller inte?
Fråga: Om en mening slutar med en förkortning som har punkt, ska jag då sätta ut ytterligare en punkt på slutet? Nej, det räcker med den punkt som hör till förkortningen. Ex.: Där kan man hitta borttappade...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2010
Saimenvikare
Fråga: Ska jag skriva Saimenvikare med stort s eller saimenvikare med litet? Det här är en fråga som kan besvaras på olika sätt beroende på vilken princip man följer. En allmän regel säger att...
Läs mer
-
Dialektfrågan 2/2010
Carola Åkerlund
Skullande dager
Fråga: Jag sjunger i kör och vår rikssvenska vänkör har problem med att förstå följande text: Morgonvisa Morgonen ljusnar så rosig och fagerStjärnorna blekna och himlen blir blåHavet sig vilar i skullande...
Läs mer
I denna tidskrift: 2/2010
-
Ledare
Artikel -
Väg varje ord på guldvåg, som Högsta domstolen
Artikel -
Förfalla eller upphöra att gälla?
Artikel -
Artikelns val
Artikel -
Orientering i stadsmiljö med hjälp av ortnamn
Artikel -
Mediespråk i ljuset av etnolingvistisk vitalitet
Artikel -
Hur ska vi stimulera svenskan i skolan?
Artikel -
Språkvårdsdagen 2010
Artikel -
Hugo Bergroth-priset till Magnus Londen
Artikel -
Jess, där kom den!
Krönikan -
Ny upplaga av synonymordbok
Aktuell litteratur -
Folkmålsstudier
Aktuell litteratur -
Ny lärobok i svenskt uttal för finskspråkiga
Aktuell litteratur -
Varför heter det tonfisk?
Aktuell litteratur -
Framväxten av perfekt i svenska
Aktuell litteratur -
Robin Fortelius in memoriam
Artikel -
Svenska Akademiens språkvårdspris till Birgitta Lindgren
Noterat -
Språk och historia på SLS
Noterat -
SLS samlar in material om talspråk i skrift
Noterat -
Ordlista över sociala medier
Noterat -
Att förstå varandra i Norden
Noterat -
Finska handlingsprogrammet på svenska
Noterat -
Förvaltningshistorisk ordbok på SLS
Noterat -
Mikael Reuter prisades
Noterat -
Initiativ till nordisk tv-kanal
Noterat -
Språkkampanj ska stärka nordisk kulturgemenskap
Noterat -
Grannspråksundervisning redan på första klass
Noterat -
Gymnasieundervisning på färöiska hotad
Noterat -
Gå in på Rikstermbanken
Noterat -
Nalle noterar
Noterat -
"Vi samarbetar, all together kan vi fixa allt!"
Noterat -
Citatet
Citat -
Ministeriet självt
Språkfrågor -
Inkasso och indrivning
Språkfrågor -
Mopedkörning förbjuden
Språkfrågor -
J.L. Runeberg
Språkfrågor -
Ingermanländare
Språkfrågor -
Workshoppar
Språkfrågor -
Må bra-branschen
Språkfrågor -
Spårnyckel
Språkfrågor -
Gucka
Språkfrågor -
Bemyndiga
Språkfrågor -
Ni och Er
Språkfrågor -
Gå på kryckor
Språkfrågor -
Förskoleverksamhet
Språkfrågor -
Mån, tis, ons
Språkfrågor -
Punkt eller inte?
Språkfrågor -
Saimenvikare
Språkfrågor -
Skullande dager
Dialektfrågan