2_2011 - Språkbruk
Språkbruk 2/2011
-
Artikel 2/2011
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Det finländska samhällsklimatet har hårdnat, och det har också påverkat språkbruket. Men vi ska inte acceptera ett språkbruk som spär på de hårda attityderna. Det finns de som uttrycker sig så brutalt att det är svårt...
Läs mer
-
Artikel 2/2011
Enikő Marton, László Vincze
Finns det en orsak till oviljan att lära sig svenska?
Motivation i andraspråkinlärning i Nyland och Sydtyrolen (Italien)
Läs mer
-
Artikel 2/2011
Henrik Nilsson, Claudia Dobrina
Två år med Rikstermbanken – vad händer nu?
Nu, två år efter lanseringen, är Sveriges nationella termbank Rikstermbanken på väg att bli ett begrepp i det svenska samhället. Rikstermbanken som, fritt och gratis tillgänglig på nätet, ger tillgång till terminologi från så skilda fackområden som rymdteknik, ekonomi och kryptogambotanik, med definitioner från författningar och med termer på många språk, har blivit en nationell resurs som många vänder sig till.Vad får de som söker sig till Rikstermbanken och vem ser till att den som söker får svar?
Läs mer
-
Artikel 2/2011
Eva Orava
Knepiga konstruktioner i författningstext – översättaren som kodknäckare och detektiv
Författningstext är en texttyp som har en tydlig tradition: den tar hänsyn till och bygger ut gällande lagstiftning och utformas efter vissa kriterier. Samtidigt ger författningstext i högsta grad uttryck för det moderna, nya företeelser och samhällsförändringar, och den lever också språkligt med sin tid. På detta fält, som hela tiden förändras, rör sig också författningsöversättaren i sitt arbete.
Läs mer
-
Språkprofilen 2/2011
Lina Antman
Elspeth Randelin – barnens eldsjäl
– Böcker är inte bara fantastiska berättelser, böcker och ord är nyckeln till oss själva! I många års tid har Elspeth Randelin engagerat sig i att väcka barns läslust och få har lyckats så som hon. Gråhårig, stram...
Läs mer
-
Artikel 2/2011
Sara Rönnqvist
När blir dröm verklighet? Rapport från språkvårdsdagen
Seminariet Dröm och verklighet samlade dryga 200 språkentusiaster på språkvårdsdagen onsdagen den 18 maj 2011. Det var den 18:e språkvårdsdagen som Hugo Bergroth-sällskapet ordnade tillsammans med Forskningscentralen för de inhemska språken (Focis) och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland.
Läs mer
-
Artikel 2/2011
Hugo Bergroth-priset till Lauri Karvonen
Hugo Bergroth-priset på 5 000 euro gick i år till professorn i statsvetenskap vid Åbo Akademi, Lauri Karvonen. I prismotiveringen lyfter man fram Karvonens förmåga att på ett klart och begripligt sätt formulera...
Läs mer
-
Artikel 2/2011
Sarah Kvarnström
Brunbrända kvinnor och studerande män – Könsföreställningar i sportartiklar
Idrotten har under de senaste årtiondena blivit allt mer synlig i medierna och numera har näst intill alla dagstidningar en egen sportavdelning. Precis som andra tidningstexter påverkar också sportartiklarna våra föreställningar och värderingar, t.ex. synen på kön. Sarah Kvarnström skriver om hur manliga och kvinnliga idrottare beskrivs i sportartiklar.
Läs mer
-
Krönikan 2/2011
Saara Haapamäki
Humboldt och humbug
Wilhelm von Humboldt hör otvivelaktigt till de viktigaste teoretikerna i språkvetenskapens historia. Han är känd bl.a. för sin syn på språket som en dynamisk skapande kraft, energeia, i stället för ett statiskt...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/2011
Lars-Olof Delsing
Grundlig beskrivning av sydösterbottnisk syntax
Ann-Marie Ivars: Sydösterbottnisk syntax. Studier i nordisk filologi 84. Svenska Litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 2010. 319 sidor. Sydösterbottnisk syntax är en beskrivning av syntaxen i...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/2011
Seija Tiisala
Språkets schibboletfunktion – fallet finlandssvenska och rikssvenska
Mikko Kuronen och Kari Leinonen: Historiska och nya perspektiv på svenskan i Finland. Tampereen Yliopistopaino 2011. 149 sidor. Mikko Kuronen och Kari Leinonen, två erfarna universitetslärare, båda doktorer i...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/2011
Ny handbok för finska skribenter
Salli Kankaanpää och Aino Piehl: Tekstintekijän käsikirja. Opas työssä kirjoittaville. Yrityskirjat 2011. 368 sidor.I dagens samhälle produceras allt mer text och skrivandet är en viktig del i nästan alla...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/2011
Danska klarspråksprojekt utvärderade
Anne Kjærgaard: Sådan skriver vi – eller gør vi? – en undersøgelse af de tekstlige effekter af to sprogpolitiske projekter i Danmarks Domstole og Københavns Kommune og af årsagerne til projekternes...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 2/2011
Monica Äikäs
Ny svensk uttalsordbok för finskspråkiga
Mikko Kuronen och Kari Leinonen: Svensk uttalsordbok. Tampereen Yliopistopaino 2011. 282 sidor. Mikko Kuronen och Kari Leinonen, som har lång erfarenhet av att undervisa finskspråkiga studenter i svenska, har gett...
Läs mer
-
Noterat 2/2011
Symposium om urbana symboliska landskap
Under första veckan i maj 2011 stod forskarkollegiet vid Helsingfors universitet (Helsinki Collegium for Advanced Studies) värd för ett internationellt, tvärvetenskapligt symposium kring temat Urbana symboliska...
Läs mer
-
Noterat 2/2011
Svensk minister imponerad av språkbadselever
I början av april besökte Sveriges utbildningsminister Jan Björklund språkbadsskolan Alppilan yläasteen koulu i Helsingfors. Han öppnade de nationella språkbadsdagarna som Folkhälsan arrangerade och hann också...
Läs mer
-
Noterat 2/2011
Tvåspråkig vardag
Språkvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet delade i år sitt årliga pro gradu-pris mellan två avhandlingar som bidrar till diskussionen om svenska språkets ställning i Finland. Priset tillföll i...
Läs mer
-
Noterat 2/2011
Svenskan i Finland, i Vasa
Den trettonde sammankomsten för konferensen Svenskan i Finland ägde rum den 5 till 6 maj vid Vasa universitet. På konferensen, vars tema var Svenska i ett specialiserat samhälle, hölls 39 föredrag, både inom...
Läs mer
-
Noterat 2/2011
Tvåspråkighet och mångkultur
Vasa universitet, Uleåborgs universitet och Svenska litteratursällskapet i Finland samarbetar i det nya forskningsprojektet Tvåspråkigheten och det mångkulturella Finland: Utbyte och utmaningar i ett...
Läs mer
-
Noterat 2/2011
Språklag på Island
Island fick sin första egentliga språklag då Alltinget den 27 maj 2011 godkände Lög um stöðu íslenskrar tungu og íslensks táknmáls ’lag om det isländska språkets och det isländska teckenspråkets status’. I...
Läs mer
-
Noterat 2/2011
Språkinlärningen måste ut ur klassrummen
Språkinlärningen måste ut ur klassrummen. Det var ett av budskapen som kom fram under en konferens i Helsingfors den 24–25 maj. På konferensen ”Vi lär oss tillsammans! – om mobilitet, nordiska språk och...
Läs mer
-
Noterat 2/2011
Webbtips: Språktivoli
Utbildningsstyrelsen har spelet Språktivoli på adressen http://www.kielitivoli.fi/index_RUOTSI.html. Där kan man spela spel och samtidigt lära sig tyska, franska, spanska eller ryska. Spelen riktar sig till...
Läs mer
-
Artikel 2/2011
Ahtisaari redo att ställa sig på barrikaderna
Om någon vill ändra grundlagen så att Finland inte längre skulle ha två nationalspråk, då ställer jag mig på barrikaderna! Så sade nobelpristagaren, president Martti Ahtisaari när han diskuterade språkfrågor ur ett nordiskt och finländskt perspektiv tillsammans med Hufvudstadsbladets chefredaktör Hannu Olkinuora. Diskussionen ägde rum på Nordens institut i Finland (Nifin) på Nordens dag den 23 mars.
Läs mer
-
Artikel 2/2011
Anna Maria Gustafsson
Vikten av att älska språket
Den numera årligen återkommande Språkrådsdagen arrangerades den 12 maj på Folkets hus i Stockholm. Temat för årets Språkrådsdag var mångspråkighet och dagen lockade omkring tvåhundra deltagare.
Läs mer
-
Minoritetsspråk i Europa 2/2011
Sarah Kvarnström
Korniska, manniska, gaeliska, iriska, walesiska
Bretonska, som presenterades i det förra numret av Språkbruk, tillhör de keltiska språken. Den här gången tar vi upp de andra keltiska minoritetsspråken: korniska, manniska, gaeliska, iriska och walesiska. Antalet...
Läs mer
-
Artikel 2/2011
Marianne Saanila
På god finlandssvenska?
Att läsa dagstidningar, lyssna på radio eller titta på FST är ett äventyr för varje seriös finlandssvensk översättare. Det så kallade hevonen on häst-syndromet är så starkt rotat i vår finlandssvenska begreppsvärld att decennier av målmedveten språkvård inte verkar ha rått på det. Den första upplagan av Mikael Reuters ”Översättning och språkriktighet” kom för drygt 20 år sedan, men läsningen känns lika aktuell än i dag.
Läs mer
-
Artikel 2/2011
Jon Galán
"Är du tvåspråkig?"
I förra numret av Språkbruk berättade Jon Galán om sin praoperiod på Svenska avdelningen. Här berättar han om sin egen svensk-spanska tvåspråkighet och vad den innebär för honom.
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2011
Ensa
Fråga: Vad betyder ordet ensa egentligen, och är det nytt? Ordet ensa betyder ’få att stämma överens, samordna, förenhetliga, göra likartad/enhetlig’. Ordet finns i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2011
Bloppis
Fråga: Vad betyder ordet bloppis? Bloppis är ett relativt nytt ord som bildats av blogg + loppis, och det betyder ’försäljning av saker man tröttnat på via en blogg’. Man kan också tala om att bloppa.
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2011
Nyttor
Fråga: Kan ordet nytta användas i plural – t.ex. samhällsnyttor? Ja, nytta kan böjas i plural även om formen nyttor inte finns med i Svenska Akademiens ordlista.
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2011
CGR-revisor
Fråga: Ska det heta CGR-revisor eller CG-revisor? Bokstaven R är ju en förkortning för revisor. Både CGR och CGR-revisor används som förkortning för av Centralhandelskammaren godkänd revisor. CGR-revisor är...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2011
Samma sak
Fråga: Är det korrekt att skriva nivån är samma som tidigare eller borde det heta nivån är densamma som tidigare? Det är inte direkt fel att skriva nivån är samma som tidigare eller samma gäller alla kunder,...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2011
Hon ropade: "Kom hit!"
Fråga: Om ett citat inne i en mening avslutas med ett utropstecken, ska det då dessutom vara punkt efter hela citatet (Hon ropade: ”Kom hit!”.)? Nej, det behövs ingen punkt när ett insprängt citat med...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2011
Umgängesförälder
Fråga: Vad heter etävanhempi på svenska? En lämplig term är umgängesförälder. Man kan också tala om en förälder som inte bor med barnet/barnen/sitt barn/sina barn.
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2011
Övriga eller andra
Fråga: Betyder övriga och andra alltid samma sak? I många fall kan vi fritt välja mellan annan och övrig. Exempel: Hon hälsade på de andra/övriga gästerna. Men alltid är de bägge orden inte utbytbara. Tänk på...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2011
I eller på Lofoten?
Fråga: Heter det i Lofoten eller på Lofoten? Norrmän säger ju i Lofoten, men borde man inte säga på Lofoten på svenska eftersom Lofoten är en ögrupp? Både i Lofoten och på Lofoten förekommer, men i Lofoten...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2011
Förkortningen rf
Fråga: Ska förkortningen för registrerad förening skrivas r.f., rf. eller rf? Jag tycker mig ha sett alla tre varianterna. Vi rekommenderar att rf skrivs utan punkter. Så skrivs förkortningen nämligen i...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2011
Måndagsexemplar
Fråga: Hur ska man översätta finskans susi när ordet syftar på något dåligt eller felaktigt? Det beror på sammanhanget hur man ska översätta susi. Allmänt kan man naturligtvis tala om en defekt produkt. För...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2011
Än så länge
Fråga: Jag undrar över uttrycket ännu så länge som jag läste i en tidning. I mitt tycke borde det heta än så länge. Vad säger ni? Både än så länge och ännu så länge måste anses vara korrekta. Svensk ordbok...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2011
Dubbel passiv
Fråga: Är det korrekt att använda två passivformer efter varandra, t.ex. Lägenheterna antas säljas? Dubbel passiv av detta slag behandlas i Språkriktighetsboken, och där konstateras att satser av typen En...
Läs mer
-
Språkfrågor 2/2011
Förhandsgranskare
Fråga: Vad heter en person som är utsedd att granska en doktorsavhandling innan disputationen, förgranskare eller förhandsgranskare? På finska heter det esitarkastaja. Det heter förhandsgranskare på...
Läs mer
-
Artikel 2/2011
Bosse Österberg
Minne, jag har tappat mitt minne!
Ibland undrar man hur skalderna egentligen har formulerat sig, och då är det bra att kunna fråga dem så länge de lever och har hälsan och minnet i behåll. Ska vi i Bosse Österbergs snapsvisa ”Minne” sjunga...
Läs mer
I denna tidskrift: 2/2011
-
Ledare
Artikel -
Finns det en orsak till oviljan att lära sig svenska?
Artikel -
Två år med Rikstermbanken – vad händer nu?
Artikel -
Knepiga konstruktioner i författningstext – översättaren som kodknäckare och detektiv
Artikel -
Elspeth Randelin – barnens eldsjäl
Språkprofilen -
När blir dröm verklighet? Rapport från språkvårdsdagen
Artikel -
Hugo Bergroth-priset till Lauri Karvonen
Artikel -
Brunbrända kvinnor och studerande män – Könsföreställningar i sportartiklar
Artikel -
Humboldt och humbug
Krönikan -
Grundlig beskrivning av sydösterbottnisk syntax
Aktuell litteratur -
Språkets schibboletfunktion – fallet finlandssvenska och rikssvenska
Aktuell litteratur -
Ny handbok för finska skribenter
Aktuell litteratur -
Danska klarspråksprojekt utvärderade
Aktuell litteratur -
Ny svensk uttalsordbok för finskspråkiga
Aktuell litteratur -
Symposium om urbana symboliska landskap
Noterat -
Svensk minister imponerad av språkbadselever
Noterat -
Tvåspråkig vardag
Noterat -
Svenskan i Finland, i Vasa
Noterat -
Tvåspråkighet och mångkultur
Noterat -
Språklag på Island
Noterat -
Språkinlärningen måste ut ur klassrummen
Noterat -
Webbtips: Språktivoli
Noterat -
Ahtisaari redo att ställa sig på barrikaderna
Artikel -
Vikten av att älska språket
Artikel -
Korniska, manniska, gaeliska, iriska, walesiska
Minoritetsspråk i Europa -
På god finlandssvenska?
Artikel -
"Är du tvåspråkig?"
Artikel -
Ensa
Språkfrågor -
Bloppis
Språkfrågor -
Nyttor
Språkfrågor -
CGR-revisor
Språkfrågor -
Samma sak
Språkfrågor -
Hon ropade: "Kom hit!"
Språkfrågor -
Umgängesförälder
Språkfrågor -
Övriga eller andra
Språkfrågor -
I eller på Lofoten?
Språkfrågor -
Förkortningen rf
Språkfrågor -
Måndagsexemplar
Språkfrågor -
Än så länge
Språkfrågor -
Dubbel passiv
Språkfrågor -
Förhandsgranskare
Språkfrågor -
Minne, jag har tappat mitt minne!
Artikel