2_2012 - Språkbruk

Nytänkande.nu

Finlandssvenskarna har kallats en av världens mest privilegierade språkminoriteter, och det med rätta. Få minoriteter har det så bra som vi. Men det hindrar mig ändå inte från att vara allvarligt oroad över situationen vi i dag befinner oss i. Orsaken är den negativa syn på svenskan som sprids inom alla områden i vårt finländska samhälle. Det finns naturligtvis många som är positiva till det svenska, ett exempel är alla duktiga svensklärare som vi har i de finska skolorna. Men de negativa åsikterna griper omkring sig. Att racka ner på svenskan anses tydligen acceptabelt, och språkpolitik framställs av många som något skamligt.

Läs mer

Strippen

Läs mer

Business och andra affärer

Den 15 maj arrangerades Språkvårdsdagen för 20:e gången i samarbete mellan Hugo Bergroth-sällskapet, Institutet för de inhemska språken och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland.

Läs mer

Språkpriset till Mikaela Hasán och språksporren till Senja Larsen

Årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro gick till regissören Mikaela Hasán. Priset överräcktes till Hasán på Språkvårdsdagen den 15 maj på Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland av Hugo Bergroth-sällskapets...

Läs mer

Myndigheten och läsaren i myndighetstexter

Hur syns myndigheten i en informerande myndighetstext riktad till vanliga medborgare? Hur synliggörs den som texten riktas till, den tänkta läsaren? Eveliina Tolvanen undersöker detta i informerande myndighetsbroschyrer utgivna på svenska och finska i Finland och Sverige.

Läs mer

Dialekten som plåster

Min fru, född och uppvuxen i det dialektfria Åbo, hävdar gärna, ofta och med emfas att min västnyländska är den enfaldigaste av dialekter. Det är inte det att hon själv lider av svår dialektbrist – det händer att...

Läs mer

Böte – ett omtvistat ortnamnselement

Forskarseminariet i nordiska språk vid Helsingfors universitet sammanträdde den 18 april för att lyssna på professor emeritus Lars Huldén som föreläste under rubriken ”Böte – ett omtvistat ortnamnselement”. Namn som innehåller böte förekommer längs Sveriges östkust från Blekinge till norra Uppland, i den åländska skärgården och längs Finska vikens norra kust. Fyra namn har dessutom upptecknats öster om Kvarken.

Läs mer

Brobyggarpriset till Pirkko Nuolijärvi

Svenska folkskolans vänners Brobyggarpris på 10 000 euro har i år gått till Pirkko Nuolijärvi. Som direktör för Institutet för de inhemska språken (tidigare Forskningscentralen för de inhemska språken),...

Läs mer

Ny språkpolitisk koordinator främjar våra nationalspråk

Institutet för de inhemska språken har sedan årsskiftet en språkpolitisk koordinator, Matti Räsänen. Hans uppgift är att observera och följa upp utvecklingen av språkförhållandena i Finland och främja det finska och...

Läs mer

NTM-centralen i Norra Österbotten tackades för språkinlärning

Hugo Bergroth-sällskapet avtackade Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbottens (”ELY”) personal för att de aktivt förbättrade sina kunskaper i svenska, för den händelse att Karleby hade blivit en del av...

Läs mer

Begriplighet temat på årets Språkrådsdag

Den 3 maj ordnades den numera traditionella Språkrådsdagen på Folkets hus i Stockholm igen. Programmet bestod som vanligt av en rad högklassiga föredrag som alla på sitt sätt representerade någon bit av Språkrådets...

Läs mer

Chrysostomosliturgin på svenska

Den ortodoxa kyrkan i Norden har fått en ny svensk översättning av Chrysostomosliturgin, den viktigaste nattvardsliturgin. Det är fråga om en betydande kulturgärning för svenska språket. Arbetet med översättningen har...

Läs mer

Renskrivningen av essäprovet slopas

Renskrivningen av modermålsprovets essä-prov slopas från och med studentskrivningarna våren 2013. Studentexamens föreskrifter för modermålet har förnyats och i de nya föreskrifterna ingår den här lilla förändringen...

Läs mer

Finskan i Helsingfors

Ett seminarium som sammanfattar aktuella forskningsrön om finskan i Helsingfors hölls 11 april vid Helsingfors universitet. Forskare i det mångåriga projektet Finskan i Helsingfors (fi. Helsingin suomea) presenterade...

Läs mer

Odysseus heter nu Ulysses

James Joyce (1882–1941) Ulysses har utkommit i nyöversättning av Erik Andersson, och därmed har den svenska översättningen bytt namn från Odysseus (som Thomas Warburtons översättning från år 1946 hette) till...

Läs mer

Finlandssvenskt dyslexitest för universitetsstuderande

  Ett finlandssvenskt dyslexitest normerat för universitetsnivå (FS-DUVAN) har utarbetats av Signe-Anita Lindgrén vid Åbo Akademi. Testet kan användas för...

Läs mer

Emmi Tähtinen fick Svenska litteratursällskapets pro gradu-pris

Språkvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet har tilldelat fil.mag. Emmi Tähtinen (Nordiska språk vid Åbo universitet) priset för bästa språkvetenskapliga pro gradu-avhandling 2011. I sin...

Läs mer

Engelskan dämpar lusten att lära ytterligare språk

En avhandling vid Göteborgs universitet visar att det att engelska används som resurs vid inlärningen av franska, spanska och tyska kan sänka motivationen att lära sig andra språk än engelska. Alastair Henry...

Läs mer

Enkät för översättare

Inom Svenska litteratursällskapets omfattande storprojekt Svenskan i Finland – i dag och i går vill forskarna nu veta mera om översättning till svenska och de personer som översätter till svenska i Finland....

Läs mer

Språkundervisning för yngre barn i Europa kartläggs

Europa behöver investera mer i språklärarutbildning och språkundervisning för yngre barn. Sex- och sjuåringars attityd till språk har stor betydelse för deras förmåga att lära sig ett nytt språk. Att bli exponerad för...

Läs mer

Språkvårdare i teckenspråk träffades i Köpenhamn

Språkvårdare i de nordiska teckenspråken träffades i Köpenhamn i Danmark den 22–23 mars 2012. Koordinator för seminariet som ordnades för första gången var svenska Språkrådet, värd var danska Sprognævnet och...

Läs mer

Letterstedtska föreningens nordiska översättarpris

Anne Marie Bjerg, dansk översättare och författare, har belönats med ett nyinstiftat nordiskt översättarpris om 50 000 svenska kronor. Priset, som delas ut av Letterstedtska föreningen, ges för förtjänstfull...

Läs mer

Konferensen Översättarens ord

Konferensen Översättarens ord, som arrangerades av FILI – Finnish Literature Exchange, ägde rum i Helsingfors den 11–14 juni. Konferensen riktade sig till översättare av finländsk litteratur och samlade drygt...

Läs mer

Språkvård intresserar historiker

Inte bara språkvetare, utan även historiker intresserar sig för språkvård. Historikern Jennica Thylin-Klaus disputerade den 11 maj vid Åbo Akademi på en avhandling om finlandssvensk språkvårdshistoria. I avhandlingen,...

Läs mer

Semlan toppar ligan

Om man frågar ca 1 000 svenskar i Sverige vilka finlandssvenska ord och uttryck de känner till så får man fram över 1 200 förslag jämte alternativa uttryck på allmänsvenska. En lista över de tio oftast nämnda toppas av semla och följs av olika varianter av rådd och rosk. De tio vanligaste täcker ungefär en fjärdedel av hela samlingen. De allra flesta finlandismer som svenskarna kommer upp med är ändå s.k. engångsbelägg och många nämns bara av ett fåtal.

Läs mer

Fackspråkliga basord

Basord i våra fackspråk (TNC 104), 2012. 133 sidor. Terminologicentrum i Sverige, TNC, har gett ut sin 104:e ordlista. Den bär titeln Basord i våra fackspråk och är enligt baksidestexten ”en ordlista över...

Läs mer

Verbala förolämpningar på 1630-talet

Erik Falk: Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala – En historisk talaktsanalys. Uppsala universitet 2011, Institutionen för nordiska språk. (Avhandlingen är även tillgänglig på webben,...

Läs mer

Resa genom metaforvärldar

Lars Melin: Polletten som trillade ner. Norstedts 2012. 191 sidor. Metaforer, språkbilder, är mycket vanliga i språket. Ja, egentligen kan vi väl varken tala eller skriva utan att använda dem. Metaforerna ingår i...

Läs mer

Kinesisk-svensk ordbok

Norstedts kinesisk-svenska ordbok. Norstedts 2012 En stor, modern kinesisk-svensk ordbok har utkommit, som reaktion på det ökande intresset för Kina och kinesiskan under de senaste åren. Norstedts kinesisk-svenska...

Läs mer

Bredbandsordlista

Terminologicentralen TSK har lanserat en bredbandsordlista som nu är fritt tillgänglig på adressen www.tsk.fi/tiedostot/pdf/Laajakaistasanasto.pdf. Ordlistan omfattar 60 termer som relaterar till bl.a....

Läs mer

Ental blir flertal – några reflexioner om språklogik

Hur många barn har kronprinsessan nedkommit med i vinter? Enligt nyhetsrapporterna rör det sig om en bebis, vilket om man ser närmare på saken utgör ett dubbelt budskap. Den engelska motsvarigheten till spädbarn...

Läs mer

Ordförrådet

I språkdatabasen Ordförrådet får man svar på frågor om svenskan, t.ex. aktuella nyord, klassiska språk-frågor och finlandismer. Under flera decennier har Svenska språk-byrån samlat svar på språkliga frågor av alla de...

Läs mer

Chaufför eller förare?

Fråga: Det heter busschaufför men traktorförare. Varför? Ordet chaufför definieras som ’person som yrkesmässigt kör bil eller buss’. Detta skulle kunna förklara varför det heter traktorförare – här gäller det ju inte...

Läs mer

Följa med

Fråga: Är följa med en finlandism? I svenskan i Sverige används konstruktionen följa med främst i betydelsen ’gå tillsammans med, åka med’, d.v.s. att man i konkret bemärkelse ’förflyttar sig tillsammans med någon,...

Läs mer

En kär anhörig

Fråga: Ska vi skriva vår käre Per Persson eller vår kära Per Persson i en dödsannons? När ett adjektivsyftar på en man kan i allmänhet både e-formen (käre) och a-formen (kära) användas. I en dödsannons kan...

Läs mer

Inte tala sant

Fråga: Heter det fara med osanning eller fara fram med osanning? Det heter fara med osanning.

Läs mer

Riktat projekt

Fråga: Heter det projektet riktas till gymnasieelever eller projektet riktar sig till gymnasieelever? Det är inte någon större betydelseskillnad mellan exempelmeningarna. Visst kan man tänka sig att det...

Läs mer

I spalterna

Fråga: Är det någon skillnad på pluralformerna spaltmillimeter och spaltmillimetrar? Spaltmillimeter är den normala och neutrala pluralformen: miniformat 195 spaltmillimeter. Formen spaltmillimetrar är en alternativ...

Läs mer

Övervakning

Fråga: Är det någon skillnad på en vakt och en väktare? Enligt Svensk ordbok är det en hårfin skillnad i betydelse mellan vakt och väktare. Vakt definieras som ’person som utför bevakning’ och väktare som ’person som...

Läs mer

Både — och

Fråga: När det gäller både – och med preposion hette det åtminstone tidigare att prepositionen måste upprepas om den kommer efter både, dvs. både på däcket och på bryggan. Gäller den här regeln fortfarande? Eller...

Läs mer

Sjörövarjobb

Fråga: Det finns ett verb röva, men inte sjöröva, trots att det väl är det som sjörövare gör. Varför? Verbet sjöröva finns faktiskt upptaget i Svenska Akademiens ordbok, men med kommentaren ”numera blott...

Läs mer

Skicka mejl

Fråga: Jag brukar använda ordet mejl men har fått höra att det i stället borde heta e-post. Men e-post kan väl inte användas om ett enskilt meddelande, och e-postmeddelande blir onödigt långt. Du kan lugnt fortsätta...

Läs mer

Matchen slut

Fråga: Heter det matchen slutade oavgjord eller matchen slutade oavgjort? I teorin kan man tänka sig bägge uttryckssätten, men i praktiken heter det nästan alltid matchen slutade oavgjort.

Läs mer

Ordet den i datum

Fråga: Man ser ofta att ordet den sätts ut i datum utan att månadens namn nämns, t.ex. Jag är född den 21.6.1964. Är detta korrekt? När datum skrivs enbart med siffror ska den inte sättas ut: Jag är född 21.6.1964....

Läs mer

Mer och mer

Fråga: Är det någon skillnad mellan orden mer och mera? Mer och mera är synonyma och i många fall helt utbytbara. Man kan säga både till mer skada än nytta och till mera skada än nytta. Men det finns ändå en skillnad...

Läs mer

Ingen punkt

Fråga: Hur ska jag översätta ekopiste och kierrätyspiste? Både ekopiste och kierrätyspiste kan lämpligen översättas med återvinningsstation.

Läs mer

Förväntan

Fråga: Heter det se fram emot något eller se fram mot något? Både se fram emot och se fram mot kan användas.

Läs mer

Realia

Fråga: Kan ordet realia böjas? Realia, som betyder ’fakta om konkreta ting’, är en pluralform och kan inte böjas.

Läs mer

Förkortningar

Fråga: Ska det vara mellanrum i förkortningar som t. ex. och t. o. m.? Nej, förkortningar som t.ex., t.o.m., bl.a. skrivs utan mellanrum

Läs mer

Tack, tack

Fråga: Jag har lagt märke till att många svarar med ett tack när någon tackar dem. Om jag till exempel säger tack till en person som gett mig en upplysning kan personen svara tack, tack i stället för var så god. Är...

Läs mer

Använd på nytt

Fråga: Finns det något ord för produkter som är motsatsen till engångsartiklar, dvs. som kan användas fler gånger Ja, man kan tala om flergångsprodukter, till exempel flergångsmuggar och flergångsfilter

Läs mer

Tankar

Fråga: Ska citattecken sättas ut när man skriver något som någon tänker? Nej, citattecken ska inte sättas ut kring yttranden i form av tankar och inre repliker. Exempel: Det här kommer att gå som en dans, tänkte hon.

Läs mer

Varnagel

Fråga: Vad har ordet varnagel för ursprung? Varnagel betyder ’varnande exempel’. I forna tider verkställdes straffen oftast offentligt för att tjäna som avskräckande exempel för andra, androm till varnagel. Ordet...

Läs mer

Vindkraft

Fråga: Jag har blivit osäker på om sammansättningar med ordet vindkraft ska ha ett s i fogen eller inte, dvs. om det ska heta vindkraftprojekt och vindkraftenergi eller vindkraftsprojekt och vindkraftsenergi? Bägge...

Läs mer

Äpplen

Fråga: Ska det heta äpplepulver eller äppelpulver? Både formen äppel- och formen äpple- kan användas som förled i sammansättningar. Äppel- är dock vanligast, och därför är det naturligt att använda äppelpulver....

Läs mer

Nya telefonnummer, nya e-postadresser och ny webbadress!

Institutet för de inhemska språken har nya telefonnummer, nya e-postadresser och ny webbadress. De nya telefonnumren har formen 0295 333 ###. Numret till Språkinstitutets växel är 0295 333 200 och numret till svenska...

Läs mer