Hoppa till innehåll

3_1998 - Språkbruk

Artikel 3/1998

Martin Gellerstam

Ordlista i nya kläder – om tolfte upplagan av SAOL

Svenska Akademiens ordlista betraktas som normen för svensk stavning, ordböjning och ordbildning. Den tolfte upplagan, som har kommit ut i höst, bryter på flera sätt med traditionen för hur SAOL sett ut hittills. Den nya ordlistan har strikt bokstavsordning, och bland annat markeras ordleden för varje uppslagsord. Bland nyorden märks också ca 350 finlandssvenska ord. Martin Gellerstam, redaktör för SAOL12, berättar om utformningen av den nya upplagan.

Läs mer
Artikel 3/1998

Marika Tandefelt

Sverigefinnar tycker och talar

Hur väl integrerade är sverigefinnarna i det svenska samhället? Är finskan fortfarande ett lågstatusspråk i Sverige? Bland annat de här frågorna behandlas i Ellen Bijvoets doktorsavhandling Sverigefinnar tycker och talar. Om språkattityder och stilistisk känslighet hos två generationer sverigefinnar, som recenseras av Marika Tandefelt, professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Avhandlingen undersöker tvåspråkiga sverigefinnars attityder till olika finska och svenska språkvarieteter och mäter deras stilistiska känslighet.

Läs mer
Artikel 3/1998

Ilse Cantell, Eva Orava

Uppdateringen av Stora finsk-svenska ordboken

Vårt samhälle förändras ständigt och språket med det. En ordbok blir allt snabbare föråldrad om den inte uppdateras, och med dagens moderna teknik kan uppdateringen göras snabbare och effektivare än hittills. Stora finsk-svenska ordboken utkom i maj 1997, och uppdateras nu med en cd-romversion. Förlagsredaktör Ilse Cantell och fil.stud. Eva Orava beskriver arbetet med uppdateringen.

Läs mer
Artikel 3/1998

Åsa Mitts

Österbottniska skolelevers språkliga verklighet

Relationen mellan dialekt och riksspråk är mångfasetterad. Inställningen till dialekter i dag är liberal och uppmuntrande, men samtidigt behöver språkbrukarna en gemensam norm. Åsa Mitts, förste arkivarie vid Språkarkivet, Svenska litteratursällskapet, diskuterar balansgången mellan de olika språkvarieteterna utgående från sin avhandling pro gradu om dialekttalande elever i Närpes.

Läs mer
Artikel 3/1998

Mikael Reuter

Jurist med sinne för språket – Intervju med årets språkpristagare

– Vad jag än gör så försöker jag ta det på allvar. Det roligaste med det här jobbet är därför när det finns tid för problemlösning och möjlighet att kontrollera uttryck och termer, att skriva om och förenkla. När det blir mycket bråttom hinner jag vid läsningen av ”mindre viktiga” lagtexter tyvärr knappt göra annat än kontrollera att allt finns med som står i den finska texten. Det säger lagstiftningsrådet Henrik Bruun, 51, laggranskare på justitieministeriet och årets mottagare av Hugo Bergroth-sällskapets och Svenska kulturfondens språkpris.

Läs mer
Artikel 3/1998

Nina Martola

Nationalencyklopedins ordbok på cd-rom

Elektroniska ordböcker blir allt vanligare. Fördelarna med dem är många: de erbjuder bland annat mångsidigare sökmöjligheter än det traditionella bokformatet och kan också låta användaren lyssna på uttalsangivelser. Lexikograf Nina Martola presenterar National-encyklopedins ordbok på cd-rom som utkom för drygt ett år sedan. Denna presentation är en starkt förkortad version av en recension som kommer att ingå i LexicoNordica 5, som utkommer i november 1998.

Läs mer
Aktuell litteratur 3/1998

Mikael Reuter

Språk i Norden 1998

Nordiska språkrådets och de nordiska språknämndernas årsskrift Språk i Norden 1998 innehåller som vanligt dels artiklar som bygger på föredragen vid föregående års nordiska språkmöte, dels andra språkartiklar av...

Läs mer
Aktuell litteratur 3/1998

Mikael Reuter

Internationellt om flerspråkighet

I mars 1997 hölls en nordisk tvåspråkighetskonferens i Vasa, och ett av huvudtemana var ”Den tvåspråkiga staden”. Trots att konferensen i princip var nordisk deltog också forskare från andra länder.

Läs mer
Aktuell litteratur 3/1998

Forskning i fackspråk

”Utan tillgång till vetande på våra nationalspråk kan vi inte upprätthålla en hög allmänbildning och därmed inte heller ett konkurrenskraftigt samhälle – inte heller skapa en människovärdig tillvaro för...

Läs mer
Aktuell litteratur 3/1998

Bonniers svenska ordbok i ny upplaga

Bonniers svenska ordbok , som kom ut i sin första upplaga 1980, verkar i viss mån ha kommit i skuggan av den lite mer omfattande Svensk ordbok och dennas efterföljare Nationalencyklopedins ordbok (NEO) . Och...

Läs mer
Språkfrågor 3/1998

Passningstid

Fråga: Är det rätt att översätta valmiusaika med ”beredskapstid” då man talar om mobiltelefoner? Svar: Nej. Den tid under vilken en mobiltelefon eller en sladdlös telefon kan vara påslagen...

Läs mer
Språkfrågor 3/1998

Ordningstal

Fråga: Hur skriver man ordningstal på svenska?

Läs mer
Språkfrågor 3/1998

Stortaxi, storbil

Fråga: Vad kallas tilataksi på svenska? Svar: En större taxi kallas för storbil eller stortaxi på svenska. En storbil tar högst 8 passagerare. En taxibil som tar 9 eller fler passagerare...

Läs mer
Språkfrågor 3/1998

Mångkulturalism

Fråga: Hur ska jag översätta finskans monikulttuurisuus ? Svar: På svenska talar man om mångkulturalism . Det är också mycket vanligt att använda adjektivet mångkulturell som bestämning....

Läs mer
Språkfrågor 3/1998

Röstblevlåda

Fråga: Vad heter puhepostilaatikko eller voice mail på svenska? Svar : Det heter röstbrevlåda . En röstbrevlåda fungerar som en avancerad telefonsvarare. Den som ringer till...

Läs mer

I denna tidskrift: 3/1998

3_1998