Hoppa till innehåll

3_1999 - Språkbruk

Artikel 3/1999

Marika Tandefelt

Finlandssvenskan i tusen år

Inför tusenårsskiftet kan det vara intressant att se på finlandssvenskans uppkomst och utveckling fram till nu. Professor Marika Tandefelt ger här en historisk tillbakablick på finlandssvenskan genom tiderna. Artikeln är uppdelad i två delar och den avslutande delen publiceras i nästa nummer av Språkbruk.

Läs mer
Artikel 3/1999

Åsa Mitts

"Kva tu ha blivi spansk!"? Om statusskillnader mellan dialekt och högspråk

Åsa Mitts, förste arkivarie vid Svenska litteratursällskapets språkarkiv, skriver här om de skiftande attityderna till dialekt i Svenskfinland under olika tidsperioder. Artikeln är en omarbetad version av ett föredrag som skribenten höll på Österbottens museum 17.4.1999.

Läs mer
Artikel 3/1999

Ellinor Hellman

Tvåspråkigheten i Helsingfors svenska skolor

Hösten 1997 pågick en intensiv debatt i Hufvudstadsbladet om den språkliga situationen i Helsingfors svenska skolor, där många elever kommer från tvåspråkiga hem. Ellinor Hellman, lektor i modersmål och litteratur i Åshöjdens grundskola, skrev sin avhandling pro gradu om ämnet och redogör här för huvudlinjerna i debatten.

Läs mer
Aktuell litteratur 3/1999

Mikael Reuter

Nya ordböcker för portfölj och ficka

Det är inte bara datorer och andra elektroniska prylar som det kan vara bra att ha med sig på resa. Också ordböcker behövs i mer hanterliga format än de tunga band som man ogärna släpar med sig många meter från deras...

Läs mer
Aktuell litteratur 3/1999

Charlotta af Hällström-Reijonen

Språkbadsdidaktik och språktillägnande

I boken Språkbad sammanfattar och diskuterar professor Christer Laurén resultaten av språkbad och språkbadsforskning i Finland. Han behandlar tidigt fullständigt språkbad enligt kanadensisk modell, dvs. språkbad i...

Läs mer
Aktuell litteratur 3/1999

Mia Falk

Fasta fraser i svenskan

Kärnan av ett idiomatiskt svenskt språkbruk utgörs av fasta fraser, dvs. ord som vanligtvis uppträder tillsammans. Man utfärdar intyg , anstiftar en komplott och sammankallar möten , och det är först när man har ...

Läs mer
Språkfrågor 3/1999

Titlar i bestämd eller obestämd form

Fråga: Hur vet man när en titel eller en yrkesbeteckning står i bestämd form och när den står i obestämd form?

Läs mer
Språkfrågor 3/1999

Källhänvisningar till Internet

Fråga: Hur skall jag göra när jag har använt information som jag har hittat på webben i t.ex. en uppsats, och vill hänvisa till den?

Läs mer
Språkfrågor 3/1999

Termer för bevisning i domstol

Fråga: Vad är skillnaden mellan bevisbörda, bevismedel, bevisfaktum och bevistema?

Läs mer
Språkfrågor 3/1999

Bredd och brädd

Fråga: Vad är det för skillnad på bredd och brädd?

Läs mer
Språkfrågor 3/1999

Å eller på?

Fråga: Används prepositionen å över huvud taget längre, eller har den helt ersatts av på?

Läs mer
Språkfrågor 3/1999

Social kompetens

Fråga: Vad betyder social kompetens?

Läs mer
Språkfrågor 3/1999

U-land

Fråga: Vad står förkortningen u-land för?

Läs mer

I denna tidskrift: 3/1999

3_1999