3_2000 - Språkbruk

Artikel 3/2000

Sonja Vidjeskog

Finlandssvensk ordbok – förklarar, förmanar och förför

Finlandssvenskarna behöver allt stöd och all uppmuntran de kan få i sitt språkbruk. Därför är det en stor händelse för den finlandssvenska språkvården att Finlandssvensk ordbok äntligen har kommit ut, skriver Sonja Vidjeskog, lektor i svenska vid Åbo Akademi, i sin recension av ordboken.

Läs mer

Artikel 3/2000

Helena Palm

Mer värde i mervärdesmat

Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) föreslår mervärdesmat som svensk term för engelskans functional food. Men vad är mervärdesmat egentligen och varför stannade TNC för den termen? Terminolog Helena Palm redogör för resonemangen som ledde fram till rekommendationen. Artikeln har publicerats i Terminfo 2/2000 och omarbetats för Språkbruk.

Läs mer

Artikel 3/2000

Susanna Karjalainen

Besök i Babbels torn – översättningen inom EU

Inom Europeiska unionen översätts årligen cirka en miljon sidor text till och från de elva officiella språken. Susanna Karjalainen, översättare på Statsrådets translatorsbyrå, har besökt de svenska översättarkollegerna i Bryssel.

Läs mer

Artikel 3/2000

Pirkko Lilius

Överraskande små skillnader mellan författningssvenskan i Sverige och Finland

Skillnaderna mellan svenskt lagspråk i Sverige och Finland är mindre än man kanske kunde vänta sig, visar Hans Landqvist, Göteborgs universitet, i sin doktorsavhandling om författningssvenska. Professor Pirkko Lilius från institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet recenserar avhandlingen.

Läs mer

Artikel 3/2000

Anna Maria Gustafsson

Söker du dina barn från dagis?

Vad heter koppa på svenska? Och vad är en sulky? Sådant funderar många finlandssvenska föräldrar på. Anna Maria Gustafsson, språkvårdare och småbarnsmor, förklarar och reder ut.

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2000

Mia Falk

Svenska skrivregler för en datoriserad värld

Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden har kommit ut i en ny utgåva som bland annat uppmärksammar datorns viktiga roll i dagens textproduktion. Språkvårdaren Mia Falk recenserar boken.

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2000

Svenskan och EU

Språkvårdssamfundet har gett ut den trettionde boken i sin skriftserie Språkvårdssamfundets skrifter. Boken, som har titeln Svenskan som EU-språk, har redigerats av Björn Melander, docent i nordiska språk vid...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2000

Njutbar lättbok i sällskap med språket

Allt som skrivs om språk måste inte vara nyttigt, och allt måste inte handla om rätt och fel. Ofta blir det ju så, men Catharina Grünbaum konstaterar själv i förordet till sin nya bok I sällskap med språket att...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2000

Är svenskan världens dåligaste språk?

Världens dåligaste språk. Tankar om språket och människan i dag av Fredrik Lindström är ingen traditionell språkvårdsbok, och den fyller en lucka. Det här är en bok för folk som inte läser språkvårdslitteratur...

Läs mer

Artikel 3/2000

Olle Josephson, Mikael Reuter

Margareta Westman avliden

Svenska språknämndens föreståndare, professor Margareta Westman, avled den 15 augusti i Stockholm efter en längre tids sjukdom. Margareta Westman var född 1936. Hon anställdes som forskningsassistent vid...

Läs mer

Artikel 3/2000

Charlotta af Hällström-Reijonen

TNC fortlever trots konkurs

Kan en statligt stödd verksamhet verkligen gå i konkurs? Jo, det kan den. Den 16 augusti 2000 försattes TNC (Tekniska nomenklaturcentralen) i konkurs vid Stockholms tingsrätt. TNC har i nära 60...

Läs mer

Språkfrågor 3/2000

Trafikministeriet har bytt namn till kommunikationsministeriet

Trafikministeriet har bytt namn och heter nu kommunikationsministeriet. Olli-Pekka Heinonens nya titel är därmed kommunikationsminister. På finska heter ministeriet numera liikenne- ja viestintäministeriö,...

Läs mer

Språkfrågor 3/2000

Många partner

Fråga: Hur böjs ordet partner i pluralis? Svar: Man stöter ofta på den engelska pluralisformen partners i svensk text, men språkvården avråder från den böjningen. Svenskan har i princip ingen s-plural, och...

Läs mer

Språkfrågor 3/2000

Dopning

Fråga: Tidningarna har börjat skriva dopning i stället för doping, vad beror det på? Svar: Den försvenskade formen dopning (bildad direkt till verbet dopa) föreslogs som ett alternativ till doping för flera...

Läs mer

Språkfrågor 3/2000

Sparkcykel

Fråga: Vad heter de moderna varianterna av sparkbrädan som man ser i gatubilden just nu? På finska kallas de potkulauta. Svar: Sparkbräda är en finlandism som har sitt ursprung i det finska ordet potkulauta....

Läs mer

Språkfrågor 3/2000

Att orka jobba

Fråga: Hur ska jag översätta työssä jaksaminen som förekommer så flitigt i finskan nu för tiden? Svar: Työssä jaksaminen eller den kortare varianten jaksaminen avser i korthet ungefär att man mår bra på jobbet, både...

Läs mer

Språkfrågor 3/2000

Smarta kläder vet hur vi mår

Fråga: Finns det något svenskt ord för älyvaate? Svar: På svenska brukar man tala om smarta kläder. Smarta kläder kan t.ex. ha inbyggda sensorer som mäter bl.a. hjärtats rytm, kroppens fuktighet osv. och reglerar...

Läs mer

Språkfrågor 3/2000

Flere, flera eller fler?

Fråga: Hur förhåller sig språkvården till formerna flere, fler och flera? Svar: Formen flere är en ålderdomlig form som bör undvikas i vårdade sammanhang. Ersätt den med fler eller flera i stället. ...

Läs mer

3_2000 - Språkbruk

Språkbruk 3/2000

Finlandssvensk ordbok – förklarar, förmanar och förför

Mer värde i mervärdesmat

Besök i Babbels torn – översättningen inom EU

Överraskande små skillnader mellan författningssvenskan i Sverige och Finland

Söker du dina barn från dagis?

Svenska skrivregler för en datoriserad värld

Svenskan och EU

Njutbar lättbok i sällskap med språket

Är svenskan världens dåligaste språk?

Margareta Westman avliden

TNC fortlever trots konkurs

Trafikministeriet har bytt namn till kommunikationsministeriet

Många partner

Dopning

Sparkcykel

Att orka jobba

Smarta kläder vet hur vi mår

Flere, flera eller fler?

I denna tidskrift: 3/2000