3_2001 - Språkbruk

Artikel 3/2001

Ellen Bijvoet, Liesbet Vannyvel

Låt stå! eller Ändra!

Finlandssvenska förlag anpassar sällan språket i sina böcker för de sverigesvenska läsarnas skull. Flamländska förlag tar däremot till avancerad språktvätt då de vill in på den nederländska marknaden. Forskarna Ellen Bijvoet och Liesbet Vannyvel vid universitetet i Gent, Belgien ser på hur en regional språkvarietet klarar sig på majoritetsmarknaden.

Läs mer

Artikel 3/2001

Charlotta af Hällström-Reijonen

Talat språk på Hanaholmen

Språkvårdsdagen på Hanaholmen, arrangerad av Hugo Bergroth-sällskapet, hölls traditionsenligt på Hugo Bergroths födelsedag den 18 maj. Årets tema var ”Vårt talade språk” och hade lockat drygt tvåhundra deltagare. Under dagen dryftades temat ur olika synvinklar.

Läs mer

Artikel 3/2001

Charlotta af Hällström-Reijonen

En grömt bigåva pristagare

Årets språkpristagare har en mångsidig verksamet bakom sig som regissör, skådespelare och uppläsare i radio och television, inom film och teater. Hans röst hörs också i många andra offentliga sammanhang, till exempel...

Läs mer

Artikel 3/2001

Erik Andersson

Sonett på Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag 18/5 2001

Erik Andersson, professor i svenska vid Åbo Akademi, författade en sonett till språkvårdsdagens ära.

Läs mer

Artikel 3/2001

Den nya språklagen

Finland skall få en ny språklag. I augusti 1999 tillsatte regeringen en språklagskommitté med uppgift att utarbeta förslag till en ny språklag. Språklagen gäller endast Finlands nationalspråk, finska och svenska, men den innehåller hänvisningar till annan lagstiftning som gäller t.ex. samiska. Här presenteras lagens centrala innehåll i en lätt förkortad och bearbetad version av sammanfattningen i Språklagskommitténs betänkande.

Läs mer

Artikel 3/2001

Samuli Aikio, Sirkka Paikkala, Peter Slotte

Anvisningar för namnplanering inom tvåspråkiga områden

På tvåspråkiga områden krävs särskild omsorg och varsamhet i översättningen av ortnamn för att namnens kulturvärde inte ska gå förlorat. Tre av Forskningscentralens namnexperter, Samuli Aikio, Sirkka Paikkala och Peter Slotte, ger en bakgrund till principerna för hur man skapar nya ortnamn på en tvåspråkig ort. De har också sammanställt en hustavla för namnplaneraren.

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2001

Charlotta af Hällström-Reijonen

Skriv rätt på svenska och engelska

TNC:s skrivregler har utkommit med jämna mellanrum sedan 1943, och nu har en femte omarbetad och utökad utgåva utkommit. Man kan kanske undra varför TNC vill ge ut sina egna skrivregler eftersom Svenska...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2001

Silva Lindberg

Hjärngymnastik

En repetition av det som man redan tror sig kunna är aldrig helt fel. Svår grammatik och ordbildning i svenska som främmande språk är i första hand avsedd för personer som håller på att lära sig svenska, men i...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2001

Lisa Södergård

Två böcker om textanalys

En tredje, omarbetad upplaga av Lars Melins och Sven Langes Att analysera text har utkommit. Upplagan skiljer sig från de tidigare främst genom att författarna skrivit två helt nya kapitel som handlar om...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2001

Lisa Södergård

Språkliga möten

När är en person tvåspråkig? Vad innebär kodväxling? Hur påverkar samhällets attityder till flerspråkighet den enskilde individen? Detta är frågor som diskuteras i Ulla Börestams och Leena Huss bok om...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2001

Lisa Södergård

Svensk sakprosa

Projektet Svensk sakprosa 1750–2000 har haft som ett av sina syften att öka kunskapen om den svenska sakprosans historia. Verklighetens texter är den första av tre volymer som kommer att ges ut i projektets regi....

Läs mer

Artikel 3/2001

McRae i finländsk utgåva

Den kanadensiske professorn Kenneth D. McRae är en av de främsta kännarna av flerspråkiga samhällen i världen. Han har beskrivit flerspråkigheten i Schweiz och Belgien och nu senast i Finland, i en omfattande volym...

Läs mer

Språknotiser 3/2001

Wellanderskt språkvårdspris till Marika Tandefelt och Lars Melin

Stiftelsen Erik Wellanders fond har till mottagare av sitt pris för år 2001 utsett Lars Melin och Marika Tandefelt. Erik Wellanders språkvårdspris delas ut av Stiftelsen Erik Wellanders fond, som har till...

Läs mer

Språknotiser 3/2001

Teleförvaltningscentralen blev Kommunikationsverket

Teleförvaltningscentralen (Telehallintokeskus) har bytt namn till Kommunikationsverket. På finska heter verket numera Viestintävirasto. Kommunikationsverkets engelska namn är Finnish Communications Regulatory...

Läs mer

Språknotiser 3/2001

Bushs

Mycket av det som skrivs i Språkbruk är tidlöst. Här citerar vi Språkbruk 1/1989: Genitiven av namnet på USAs nye president tycks bereda vissa problem. Ibland ser man nämligen namnet oböjt också i genitiv (”president...

Läs mer

Artikel 3/2001

Nora Blomfelt

Hänger din huppare på en bygel?

Lenkkare, halare, verrare, huppare och pipo? Vad heter det egentligen? Nora Blomfelt, praktikant på Svenska språkbyrån, redogör här för vad de olika plaggen kallas.

Läs mer

Språkfrågor 3/2001

Ett tillbud är nära ögat

Fråga: Jag har ganska ofta sett uttrycket ’nära ögat-situation’. Finns det verkligen inget annat sätt att översätta finskans ’läheltä piti ‑tilanne’? Svar: ’Nära ögat-situation’ är en oriktig...

Läs mer

Språkfrågor 3/2001

Vinstvarning?

Fråga: I min öron klingar det nu så aktuella ordet vinstvarning – i betydelsen en varning för att vinsten kommer att minska – mycket ologiskt. Borde det inte heta förlustvarning, alltså varning för...

Läs mer

Språkfrågor 3/2001

Usama bin Ladin eller Osama bin Laden?

Fråga: Ska man skriva Usama bin Ladin eller Osama bin Laden? Finns det några regler för hur arabiska namn skrivs på svenska? Svar: På svenska rekommenderas stavningen Usama bin Ladin. Det är den stavning som...

Läs mer

Språkfrågor 3/2001

Småprat

Fråga: Man hör ofta ordet smalltalk användas. Finns det inget svenskt ord för det? Svar: Ja, det fina ordet småprat går att använda i stället. Småprat betyder kontaktskapande prat om oväsentligheter, enligt...

Läs mer

Språkfrågor 3/2001

Kratta

Fråga: Hur används orden räfsa och kratta? Svar: En räfsa är enligt Svensk ordbok ett ”redskap för hopsamling av hö, löv e.d. på marken bestående av långa fjädrande pinnar fästa på ett långt skaft”. En kratta är...

Läs mer

Språkfrågor 3/2001

Brand eller varumärke?

Fråga: Får man använda ordet brand (engelskt uttal) om ett varumärke? Svar: Trendkänsliga personer, speciellt inom marknadsföring, verkar inte tycka om ordet varumärke. Det andas inte modernitet och...

Läs mer

Språkfrågor 3/2001

Även Skrivregler kan ha fel

I den andra tryckningen av den nya utgåvan av Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden har några smärre tillägg och korrigeringar införts. På webbadressen www.spraknamnden.se/SSN/svskrivkorr.htm finns en...

Läs mer

Språkfrågor 3/2001

Müsli

Fråga: Hur stavas müsli på svenska, med ü eller y? Svar: Enligt ordböckerna stavas det faktiskt med ü, alltså müsli. Stavningen med y, mysli, är emellertid mycket vanlig, så det finns knappast någon orsak att...

Läs mer

3_2001 - Språkbruk

Språkbruk 3/2001

Låt stå! eller Ändra!

Talat språk på Hanaholmen

En grömt bigåva pristagare

Sonett på Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag 18/5 2001

Den nya språklagen

Anvisningar för namnplanering inom tvåspråkiga områden

Skriv rätt på svenska och engelska

Hjärngymnastik

Två böcker om textanalys

Språkliga möten

Svensk sakprosa

McRae i finländsk utgåva

Wellanderskt språkvårdspris till Marika Tandefelt och Lars Melin

Teleförvaltningscentralen blev Kommunikationsverket

Bushs

Hänger din huppare på en bygel?

Ett tillbud är nära ögat

Vinstvarning?

Usama bin Ladin eller Osama bin Laden?

Småprat

Kratta

Brand eller varumärke?

Även Skrivregler kan ha fel

Müsli

I denna tidskrift: 3/2001