3_2003 - Språkbruk

Artikel 3/2003

Mikael Reuter

Korpusar behövs – men lita inte blint på dem!

En korpus (eller närmare preciserat textkorpus) är en samlad textmängd som t.ex. kan göras till föremål för vetenskapligt studium. I dag används ordet i praktiken bara om elektroniska korpusar, som ofta omfattar flera...

Läs mer

Artikel 3/2003

Björn-Eric Mattsson

De goda, de onda, de fula – och de nya. Några tankar om svensk dataterminologi

Vad gör trojanska hästar på Internet?Varför skall man inte tala om hemsida? Och vad betyder bredband, egentligen? I dag intar Internet en så självklar plats i vår vardag att vi knappt längre reflekterar över det. Behovet av en enhetlig terminologi inom området är stort. Här klargör Björn-Eric Mattsson begreppen inom den nyaste dataterminologin. I slutet av artikeln finns en förteckning över 50 nya svenska dataord med förklaringar. Björn-Eric Mattsson är datalärare vid Helsingfors svenska arbetarinstitut och datakonsult.

Läs mer

Artikel 3/2003

Cita Reuter

"Översättaren är den enda som helt måste förstå en bok". Ett samtal med Thomas Warburton

Varför kallar Thomas Warburton översättaren för ”en litteraturens rörmokare”? Går det att översätta till något annat språk än sitt modersmål? Kan man översätta dialekter? Cita Reuter, radiojournalist, har intervjuat Thomas Warburton med anledning av hans självbiografi Efter 30 000 sidor. Från en översättares bord. Intervjun baserar sig på en radiointervju i programmet Reflektion våren 2003.

Läs mer

Artikel 3/2003

Marika Tandefelt

Språkvårdens marknad

Hur ser finlandssvenskarna på den finlandssvenska språkvården? Var söker den rådville svar på sina språkfrågor? Bland annat dessa frågor behandlas i artikeln som baserar sig på ett föredrag som Marika Tandefelt höll på ett nordiskt symposium i maj 2003 på Hanaholmen.

Läs mer

Artikel 3/2003

Sven-Göran Malmgren

Den danska Korpus 2000 – ett genombrott för tillämpad nordisk språkteknologi

Sven-Göran Malmgren är professor i svenska vid Göteborgs universitet och har varit verksam i många lexikografiska projekt, som bl.a. Svensk ordbok och Nationalencyklopedins ordbok. Han är mäkta imponerad av den nya danska Korpus 2000.

Läs mer

Artikel 3/2003

Charlotta Landén

Nordiskt språkmöte i Tavastehus

Det årliga nordiska språkmötet hölls i år i Finland. Den 28–31 augusti sammanstrålade representanter från Dansk Sprognævn, Forskningscentralen för de inhemska språken, Føroyska málnevndin, Íslensk málnefnd,...

Läs mer

Artikel 3/2003

Charlotta Landén

Språkörat språkvårdar finlandssvenska dagstidningar

Den 1 februari 2003 startade projektet Språkörat som är ett samarbetsprojekt mellan de finlandssvenska dagstidningarna, Finska notisbyrån och Forskningscentralen för de inhemska språken. Syftet är att vårda språket i de finlandssvenska dagstidningarna. Här berättar språkvårdaren Charlotta Landén om projektet.

Läs mer

Artikel 3/2003

Brita Löflund

Till minnet av professor Göran Karlsson

Göran Karlsson, professor emeritus vid Åbo Akademi, avled den 11 september 2003. Bergsrådet Anders Kramer och hans hustru Sally donerade år 1942 till Stiftelsen för Åbo Akademi ett antal aktier att förvaltas under...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2003

Camilla Syring

Läsa och skriva fast man inte kan

Specialundervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter bör inte enbart gå ut på att man tränar otillräckliga färdigheter, utan den bör även, eller kanske framför allt, inriktas på att utveckla...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2003

Camilla Syring

Två sociologer och två idiolekter

Fackspråksforskning har av tradition varit inriktad på studier av själva produkten, av texten och språket i den. Det man fokuserat har varit vad forskaren producerar, inte vad eller vem personen är. Under de...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2003

Camilla Syring

Systematisk sammanställning om språkbaden i Vasa

Språkbad påbörjades i Canada på 1960-talet, då engelskspråkiga föräldrar ville att deras barn skulle lära sig franska. Den kanadensiska språkbadsmodellen kännetecknas av att barn som har majoritetsspråket som...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2003

Camilla Syring

Skrivandet som process

Hör du också till dem som tycker att det känns jobbigt att skriva facktexter? Du har massor med idéer men får ingenting skrivet, eller så sätter du kanske genast igång och skriver men får inget sammanhang i...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2003

Charlotta af Hällström-Reijonen

Rapport om nordisk språkteknologi

Nordiska ministerrådet startade år 2000 ett femårigt nordiskt språkteknologiskt forskningsprogram som har som mål att profilera den nordiska språksamhörigheten, stärka den språkteknologiska forskningen i Norden...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2003

Pia Westerberg

Läkare–patientsamtal

I Språkbruk 3/1997 presenterade Camilla Lindholm sin pågående forskning i läkare–patientsamtal. Nu har hennes forskning resulterat i en doktorsavhandling, Frågor i praktiken. Flerledade frågeturer i...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2003

Pia Westerberg

Nordisk mötesordlista

År 1996 utkom den första upplagan av Nordisk mötesordlista, utgiven av Nordiska språksekreteriatet. Nu har språksekreteriatets efterföljare, Nor-diska språkrådet, kommit ut med en reviderad version av...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2003

Mikael Reuter

Uttal och konstruktioner – två nya ordböcker

Svenska språknämnden har i samarbete med Norstedts Ordbok gett ut två nya och länge efterlängtade ordböcker som kommer att bli standardverk i sin genre. Svenska språknämnden planerade redan på 1960-talet att ge ut en...

Läs mer

Språkfrågor 3/2003

Blygsel och blyghet

Fråga: Vad är det för skillnad på blygsel och blyghet? Svar: Blygsel betyder ’känsla av skam eller otillräcklighet’ och hör ihop med verbet blygas, medan blyghet helt neutralt är ’egenskapen att vara blyg’...

Läs mer

Språkfrågor 3/2003

Diadem och tiara

Fråga: Vad är skillnaden på diadem och tiara? Svar: Med diadem avsåg man tidigare ett pannband som användes både av män och kvinnor. Det kunde vara av guld och dekorerat med pärlor och ädelstenar. Drottning...

Läs mer

Språkfrågor 3/2003

I faggorna

Fråga: Varifrån kommer det konstiga uttrycket vara i faggorna (t.ex. det är regn i faggorna)? Jag har aldrig hört ordet fagga i andra sammanhang. Svar: I nutida svenska förekommer fagga i bara uttrycket vara...

Läs mer

Språkfrågor 3/2003

Klassisk eller klassicistisk?

Fråga: Heter det klassisk musik eller klassicistisk musik? Svar: Klassisk och klassicistisk musik står för två delvis olika begrepp. Klassisk musik har två betydelser, för det första musik som under en längre...

Läs mer

Språkfrågor 3/2003

Malapropism

Fråga: Vad är en malapropism? Svar: En malapropism är ett felaktigt bruk av ett ord eller uttryck. En malapropism uppstår då talaren har missuppfattat ett ords betydelse och förväxlat detta med betydelsen hos...

Läs mer

Språkfrågor 3/2003

Spendera tid

Fråga: Jag blir allt mer trött på folk som säger att de ”spenderar” tid, spendera en dag i Stockholm till exempel. Möjligtvis kan man göra det till en finess att medvetet säga att man har spenderat kvällen...

Läs mer

Språkfrågor 3/2003

Vård eller behandling?

Fråga: Journalister verkar inte veta att det är en viss skillnad mellan vård och behandling (”hoito” på finska). De skriver ”dialysvård” och ”insulinvård”, ”vårdmetoder” etc. när de egentligen avser behandling....

Läs mer

Språkfrågor 3/2003

S:t Michel

Fråga: Hur förkortas Sankt i namn som Sankt Michel, Sankt Petersburg osv.? Svar: Sankt förkortas S:t. Det blir alltså S:t Michel, S:t Petersburg, S:t Karins osv. Observera att förkortningen St. i ortnamn...

Läs mer

Språkfrågor 3/2003

Förkortning av veckodagar

Fråga: Hur förkortas veckodagarnas namn? Svar: Det normala sättet att förkorta veckodagarnas namn är att helt enkelt stryka leden dag och använda mån., tis., ons., tors., fre., lör., sön. Enligt Svenska...

Läs mer

Språkfrågor 3/2003

Släktnamn eller efternamn?

Fråga: Heter det släktnamn eller efternamn? Svar: När det gäller lagtext är det en skillnad mellan Sverige och Finland. I sverigesvensk lagtext används nämligen efternamn i betydelsen ’namn som anger släkt-...

Läs mer

Språkfrågor 3/2003

Yhteisö

Fråga: Hur översätta finskans yhteisö? Svar: Yhteisö är ett relativt vanligt finskt ord som det många gånger är besvärligt att översätta till svenska. Översättningen är alltid beroende av sammanhanget. Det...

Läs mer

Språkfrågor 3/2003

Illamående

Fråga: Kan uttryck som illamående, må illa användas när någon mår dåligt psykiskt? Svar: Ibland används illamående och må illa i sammanhang där det tydligt är fråga om psykisk ohälsa. För en tid sedan stod...

Läs mer

Språkfrågor 3/2003

Han eller hon?

Fråga: Vad ska vi numera använda för pronomen för substantiv som kan stå för både män och kvinnor, t.ex. individ, elev, kund? Tidigare skulle man ju i allmänhet använda han. Svar: I detta jämställdhetens...

Läs mer

Språkfrågor 3/2003

Heimlichmanövern

Fråga: Vad heter Heimlichin ote på svenska? Svar: Enligt Nationalencyklopedin är det korrekta uttrycket Heimlichmanövern, och en koll på webben bekräftar detta. ”Heimlichs grepp” är tydligen en direkt...

Läs mer

Språkfrågor 3/2003

Sexman

Fråga: Vad betyder sexman? Svar: Det är fråga om en historisk benämning. Enligt uppslagsverket Finland var en sexman eller rotemästare en person ”som av sockenstämman utsågs att ansvara för vissa kyrkliga...

Läs mer

Språkfrågor 3/2003

Lite grann

Fråga: Heter det lite grand eller lite grann? Svar: Substantivet grand betyder enligt Svensk ordbok ’liten partikel’, men det används också allmännare om en obetydlig mängd eller tidsrymd. I Bibeln talas det...

Läs mer

Språkfrågor 3/2003

von och af i namn

I adliga efternamn som von Numers och af Björkesten ska namnpartikeln skrivas med liten bokstav, oberoende av om namnet kommer först i en mening eller inte. Detta gäller även namn som inleds med de la, de, di,...

Läs mer

Artikel 3/2003

Bindestreck – en liten repetition

Huvudregel: sammansättningar skrivs utan bindestreck

Läs mer

3_2003 - Språkbruk

Språkbruk 3/2003

Korpusar behövs – men lita inte blint på dem!

De goda, de onda, de fula – och de nya. Några tankar om svensk dataterminologi

"Översättaren är den enda som helt måste förstå en bok". Ett samtal med Thomas Warburton

Språkvårdens marknad

Den danska Korpus 2000 – ett genombrott för tillämpad nordisk språkteknologi

Nordiskt språkmöte i Tavastehus

Språkörat språkvårdar finlandssvenska dagstidningar

Till minnet av professor Göran Karlsson

Läsa och skriva fast man inte kan

Två sociologer och två idiolekter

Systematisk sammanställning om språkbaden i Vasa

Skrivandet som process

Rapport om nordisk språkteknologi

Läkare–patientsamtal

Nordisk mötesordlista

Uttal och konstruktioner – två nya ordböcker

Blygsel och blyghet

Diadem och tiara

I faggorna

Klassisk eller klassicistisk?

Malapropism

Spendera tid

Vård eller behandling?

S:t Michel

Förkortning av veckodagar

Släktnamn eller efternamn?

Yhteisö

Illamående

Han eller hon?

Heimlichmanövern

Sexman

Lite grann

von och af i namn

Bindestreck – en liten repetition

I denna tidskrift: 3/2003