3_2010 - Språkbruk

Artikel 3/2010

Charlotta af Hällström-Reijonen

Ledare

Som helsingforsare får jag ibland höra att jag uttalar för mycket konsonanter i vissa ord (”tomaatter”, ”roossor” osv.) och av sverigesvenskar får jag höra att jag låter som ett ”moomintroll” (om det nu är...

Läs mer

Artikel 3/2010

Brigitte Mral

Kvinnors retorik – en vinst för demokratin?

Många kvinnliga politiker får beröm för att de talar ett konkret och vardagsnära språk vi alla förstår. Vad är det som gör den ”kvinnliga” retoriken till ett vinnande koncept?

Läs mer

Artikel 3/2010

Therese Leinonen

Vokaluttal i svenska dialekter

Therese Leinonen var doktorand vid universitetet i Groningen från 2006 till 2010. I juli i år disputerade hon på avhandlingen An Acoustic Analysis of Vowel Pronunciation in Swedish Dialects. I avhandlingen beskriver hon hur de svenska vokalerna uttalas på 98 olika orter jämnt fördelade över hela det svenska språkområdet. I denna artikel ger hon några exempel på de resultat hon har kommit fram till.

Läs mer

Artikel 3/2010

Monica Äikäs

Om sambandsord i översatt text

Små ord och uttryck spelar en större roll än vi anar. Språkvårdaren Monica Äikäs visar hur viktiga konnektiverna kan vara för logiken i en text.

Läs mer

Minoritetsspråk i Europa 3/2010

Sarah Kvarnström

Frisiska

De flesta spanjorer, fransmän och engelsmän har ingen aning om att finlandssvenskan existerar – men knappast är det heller så många finlandssvenskar som känner till friuliska, occitanskan eller korniskan. I Europa finns omkring 60 olika minoritetsspråk som sammanlagt talas av ca 55 miljoner människor, siffror som i och för sig varierar beroende på hur man räknar. Skillnaden i antalet talare per språk är emellertid stor, eftersom minoritetsspråk i allmänhet definieras i förhållande till regionens majoritetsspråk. Occitanskan som talas i södra Frankrike har t.ex. 11 miljoner talare medan korniskan endast behärskas av ett hundratal personer på den brittiska halvön Cornwall. Klart är då att också språkens ställning och funktion i det omgivande samhället är väldigt olika.

Läs mer

Krönikan 3/2010

Leif Höckerstedt

Skumpa, skumvin och mousserande vin

I somras stegade jag med dam till den eleganta bardisken på det utsökt inredda hotellet i Gävle. Några tjejer stod bakom disken och pratade glatt och noterade oss blixsnabbt och frågade vänligt vad det fick vara....

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2010

Anders Westerlund

När orden fattas oss

Camilla Lindholm: När orden fattas oss. Om demens, språk och kommunikation. Liber 2010. 200 sidor. Det är ett angeläget ämne Camilla Lindholm ägnar sig åt i sin bok När orden fattas oss. Lindholm, docent och...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2010

Urban Östberg

Engelska lånord i svenskan

Mall Stålhammar: Engelskan i svenskan. Åttahundra år av lånade ord och språkliga influenser. Norstedts 2010. 258 sidor. När ett samhälle förändras krävs nya ord för företeelser som inte funnits tidigare. Ordlån...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2010

Anders Westerlund

Svensson och språket

Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk. Festskrift till Jan Svensson 22 januari 2010. Redaktörer: Gunilla Byrman, Anna Gustafsson, Henrik Rahm. Lund 2010. 387 sidor.När fröken Stéphanie...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2010

Sarah Kvarnström, Barbro Nordling

Genus i östra Nyland

Caroline Sandström: Genus i östra Nyland – från dialektutjämning till dialektmarkör. Nordica Helsingiensia 20. Dialektforskning 2. Helsingfors 2010. 421 sidor. Caroline Sandström disputerade den 12 juni på...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2010

Monica Äikäs

Skön litteratur i skolan

Annika Löthagen och Jessica Staaf: Skön litteratur – vägar till läslust och språkutveckling. Hallgren & Fallgren 2009. 152 sidor. Annika Löthagen och Jessica Staaf heter två entusiastiska pedagoger som...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2010

Monica Äikäs

Svenskans fonetiska geografi

Gösta Bruce: Vår fonetiska geografi. Om svenskans accenter, melodi och uttal. Studentlitteratur, Lund 2010. 239 sidor.Fonetikprofessorn Gösta Bruce avled i juni 2010. Kort före det hade han blivit färdig...

Läs mer

Noterat 3/2010

Eva Orava

Att vara en musiktext trogen

I vilken mån kan en sångöversättare ta sig friheter och ändå vara källsången trogen? Och på vilka delområden kan översättaren bli tvungen att pruta på exaktheten? Villkoren för översättning av sångtexter var...

Läs mer

Noterat 3/2010

Sarah Kvarnström

Anpassning av engelska lånord i svenskan

Åsa Mickwitz disputerade den 16 juni på avhandlingen Anpassning i språkkontakt. Morfologisk och ortografisk anpassning av engelska lånord i svenskan. Som titeln antyder fokuserar Mickwitz det engelska...

Läs mer

Noterat 3/2010

Sarah Kvarnström

Ny trend: Språkmuseer

Ett språkmuseum ska uppföras i Danmark, förmodligen i Århus. Planeringen inleddes 2006 och museet förväntas stå klart 2017 då Århus är europeisk kulturhuvudstad. Språkmuseer verkar vara den nya trenden i...

Läs mer

Noterat 3/2010

Magmautredning av minoritetsmedier i Europa

Det finlandssvenska medielandskapet behöver en storsatsning på kvaliteten i det egna tv-utbudet. TV-språket smittar av sig på Internetanvändningen. Preferensen för att använda Internettjänster på svenska har...

Läs mer

Noterat 3/2010

Kyrkliga ord på webben

Kyrkans informationscentral har tillsammans med Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) utarbetat en webbordlista med kyrkliga ord. Ordlistan uppges behandla traditionellt kyrkliga ord, men också namn...

Läs mer

Noterat 3/2010

Ortnamns berättelser

"Vi kan inte leva utan ortnamn" sade Pirkko Nuolijärvi, direktör för Forskningscentralen för de inhemska språken, när hon den 7 september öppnade utställningen Ortnamns berättelser på Plattformen i Helsingfors....

Läs mer

Noterat 3/2010

Nytt kommunalt klarspråksprojekt

Finlands Kommunförbund och Forskningscentralen för de inhemska språken har i höst startat ett nytt kommunalt klarspråksprojekt. Projektet omfattar sex pilotkommuner och pågår fram till 2012. Syftet med...

Läs mer

Noterat 3/2010

Virtuella stadsvandringar i Helsingfors

Nu är det möjligt att göra en virtuell stadsvandring i ortnamnens Helsingfors. Starta vid Arkadiabacken, ta dig längs Manskun och Espen vidare mot Bronx och Lilla Moskva – eller välj en annan rutt. Det är upp...

Läs mer

Noterat 3/2010

Ett klart myndighetsspråk – en fråga också för politiska beslutsfattare

Forskningscentralen för de inhemska språken har lagt fram ett krav på att de politiska beslutsfattarna tar upp frågan om ett klart myndighetsspråk på sin agenda. Förvaltningslagen av år 2004 innehåller ett krav på...

Läs mer

Noterat 3/2010

EU:s översättningsmaskineri genom tiderna

I början av 1950-talet, när grundvalen för Europeiska kol- och stålgemenskapen lades, var det sex länder som utgjorde kärntruppen, nämligen Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland....

Läs mer

Artikel 3/2010

Eva Orava

Språkvård, kartor och dialekter

Sarah Kvarnström praktiserade på Svenska avdelningen i tre månader i somras. Språkbruk ställde henne några frågor.Du studerar svenska vid Åbo Akademi. Berätta lite om dina studier och dina framtidsplaner! Jag...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Jaet och nejet

Fråga: Jag undrar om man ska skriva ja:et och nej:et eller jaet och nejet om man vill använda orden ja och nej i bestämd form.Orden ja och nej tas upp både som interjektioner och som substantiv i Svenska...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

1950- och 1960-talen

Fråga: Kan jag skriva 1950- och 60-talen eller måste det vara 1950- och 1960-talen?Det korrekta är att skriva ut bägge årtalen: 1950- och 1960-talen. Det går också att skriva 1950- och 1960-talet.

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Över huvud taget

Fråga: Varifrån kommer uttrycket över huvud taget?Över huvud och det synonyma över huvud taget kommer från fornsvenskans ovir hovudh, som i sin tur troligen kommer från tyskan. Det tyska ordet var ursprungligen...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Danska tecken

Fråga: Hur ska danska tecken som æ och ø t.ex. i namn skrivas i svensk text?Främmande tecken från andra språk, inte minst från de nordiska grannspråken, återges så långt möjligt oförändrade i svenska texter...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Curry är beskt

Fråga: Är det korrekt att skriva Jag tycker att curry är så beskt att det måste brynas? Curry är ju ett n-ord, men jag tycker inte att det låter bra med besk och den.Detta är ett fall av typen Sill är gott, som...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Emeritus

Fråga: Kan ordet emeritus användas om en kyrkoherde?Ja, man kan vara kyrkoherde emeritus. Ordet emeritus är en titel för en pensionerad präst eller professor. Man kan också vara pastor emeritus, biskop emeritus...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Regnbågsbarn

Fråga: Kan man använda ordet regnbågsbarn om barn med föräldrar som tillhör en sexuell minoritet? Jag har inte hittat termen i någon ordbok eller ordlista.Du har rätt i att termen regnbågsbarn ännu inte tycks...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Rår

Fråga: Jag håller på med en text om skogsfastigheter och rågångsförrättningar. Nu har jag blivit osäker när det gäller ordet rå (fi. raja). Svenska Akademiens ordlista anger att pluralformen är rår, rårna, men...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Jehu

Fråga: Jag har hört folk prata om ett jehu, och nu har jag sett det i skrift: Hon far omkring i rummet som ett jehu. Jehu var en konung som körde fort. Borde man inte säga att någon kör eller far som Jehu, som...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Bestämma över

Fråga: Vad är det för skillnad på uttrycken bestämma över något och bestämma om något?Bestämma över betyder snarast ’utöva inflytande över ngn eller ngt’. Därför används över alltid när föremålet för...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Fyren i havet

Fråga: Är det korrekt att tala om Märkets fyr i Ålands hav eller ska det heta Märkets fyr på Ålands hav? Själv lutar jag åt prepositionen i.Vi är av samma åsikt som du. Det är naturligt att säga att en fyr...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Det levs och dös

Fråga: Kan verben leva och dö stå i passiv?Visst kan man tänka sig passiv av verben leva och dö. För det första går det ju att använda man-passiv: man lever, man dör. För det andra kan man tänka sig s-passiv...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Amatör

Fråga: Varifrån kommer ordet amatör och vilka olika betydelser kan det ha? Ibland används det negativt (jävla amatör). Är det korrekt?Ursprungligen har amatör betytt ’älskare av ngt’, ’person med särskild...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Vilda grönsaker

Fråga: Kan man tala om vilda grönsaker när det gäller vilda växter som kan användas i matlagningen, t.ex. maskros, nässla, kirskål?Ordet grönsak kan också brukas om vilda växter, t.ex. nässlor, som används på...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Pimpning

Fråga: På finska används ordet tuunaus och på engelska pimp för att uttrycka att man ger nytt liv åt kläder och prylar genom att ändra på dem. Finns det något lämpligt ord på svenska?På svenska används pimpa,...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Att utelämna att

Fråga: Jag har märkt att ordet att ofta utelämnas. Exempel: Vi hoppas ni kontaktar ...; Jag önskar du vore här ...; Han förväntar sig få en högre lön ... Är det korrekt?Det blir allt vanligare att...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Fransk visit

Fråga: Betyder fransk visit enbart ’kort besök’ eller har det någon biton av vänsterprassel?Enligt alla ordböcker som vi konsulterat betyder fransk (eller oftare fransysk) visit helt enkelt ’mycket kort besök’....

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Fiskarbastu

Fråga: I skärgården finns sedan gammalt s.k. fiskarbastur. De är små övernattningsstugor som är enkelt inredda med en spis, ett bord, någon stol och några britsar. Fiskarna använde dem i utskärsfisket förr i...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Varsågod

Fråga: Jag har många gånger stött på expediter som säger varsågoda till mig när de ger pengar tillbaka. Mitt öra säger att varsågoda ska användas som pluralform när man talar till många personer. Kan det tänkas...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Fördel och nackdel

Fråga: Det uppstod en liten diskussion på kontoret om uttrycken fördel och nackdel – varför säger man just så? Vi förstår den allmänna innebörden av uttrycken, men vad är deras ursprung?Ordet fördel har kommit...

Läs mer

Språkfrågor 3/2010

Karcinogener

Fråga: Kan man använda karcinogen som substantiv och tala om en karcinogen eller ett karcinogen?Endast pluralformen karcinogener (cancerframkallande ämnen) används substantiviskt. Det är den enda form som tas...

Läs mer

Kommentarer 3/2010

Förskoleverksamhet

Kommentarer till språkfrågorna i Språkbruk 2/2010Ett par läsare har kommenterat frågan om den svenska motsvarigheten till finskans varhaiskasvatus. Det är uppenbart att förskoleverksamhet eller...

Läs mer

Kommentarer 3/2010

Inkasso och indrivning

Kommentarer till språkfrågorna i Språkbruk 2/2010Ann-Marie Malmsten från Statsrådets translatorsbyrå har sänt oss följande kommentar till frågan om inkasso och indrivning: ”I Sverige tycks man föredra inkasso...

Läs mer

3_2010 - Språkbruk

Språkbruk 3/2010

Ledare

Kvinnors retorik – en vinst för demokratin?

Vokaluttal i svenska dialekter

Om sambandsord i översatt text

Frisiska

Skumpa, skumvin och mousserande vin

När orden fattas oss

Engelska lånord i svenskan

Svensson och språket

Genus i östra Nyland

Skön litteratur i skolan

Svenskans fonetiska geografi

Att vara en musiktext trogen

Anpassning av engelska lånord i svenskan

Ny trend: Språkmuseer

Magmautredning av minoritetsmedier i Europa

Kyrkliga ord på webben

Ortnamns berättelser

Nytt kommunalt klarspråksprojekt

Virtuella stadsvandringar i Helsingfors

Ett klart myndighetsspråk – en fråga också för politiska beslutsfattare

EU:s översättningsmaskineri genom tiderna

Språkvård, kartor och dialekter

Jaet och nejet

1950- och 1960-talen

Över huvud taget

Danska tecken

Curry är beskt

Emeritus

Regnbågsbarn

Rår

Jehu

Bestämma över

Fyren i havet

Det levs och dös

Amatör

Vilda grönsaker

Pimpning

Att utelämna att

Fransk visit

Fiskarbastu

Varsågod

Fördel och nackdel

Karcinogener

Förskoleverksamhet

Inkasso och indrivning

I denna tidskrift: 3/2010