3_2011 - Språkbruk

Artikel 3/2011

Charlotta af Hällström-Reijonen

Ledare

I varje nummer sedan Språkbruk grundades för trettio år sedan har vi publicerat språkfrågor. Vi har förstått att det är tidningens mest omtyckta sidor, och många läsare säger sig börja med att läsa dem. Numera...

Läs mer

Artikel 3/2011

Karin Helgesson

Stor och stark eller en omtänksam kompis?

Bilden av arbetsgivaren i platsannonsen 1955–2005 Hur beskrivs arbetsgivaren i platsannonserna? Och har sättet att beskriva arbetsplatsen ändrats under 50 år? Störst, ledande och expansiv. Slår man upp en sida med...

Läs mer

Artikel 3/2011

Monica Äikäs

Samband mellan satser

En text är en väv av innehållsmässiga samband. Satserna och meningarna i en text måste höra ihop på något sätt – annars är det inte fråga om en text. Som läsare tycker vi knappast att följande lösryckta meningar...

Läs mer

Artikel 3/2011

Mika Hietanen

Ja har liksom ett budskap från Gud. Nokia Missios retorik

Väckelserörelsen Nokia Missios retorik är en del av både den framgång och den anstöt som rörelsen väckt. Intensiteten och den nästan emotionella upplevelsen i mötena hade man inte kunnat uppnå utan retoriska...

Läs mer

Artikel 3/2011

Sonja Vidjeskog

Klarspråk sparar tid, pengar och liv

Den internationella klarspråkskonferensen Plain lockade ett par hundra deltagare till Stockholm i juni. Det var den åttonde konferensen i ordningen, och av naturliga skäl fanns det flest representanter för nordiska och europeiska klarspråksintresserade.

Läs mer

Artikel 3/2011

Veronica Hertzberg

Flerspråkighet i vardagen

Veronica Hertzberg reflekterar kring ett EU-samarbete om språkstödjande verksamhet på daghem, med tonvikt på två- och flerspråkiga barn.

Läs mer

Artikel 3/2011

Tom Pettersson

Den medicinska svenskan i vår tid

Inom hälso- och sjukvården och den medicinska vetenskapen används flera olika varianter av språk. Det medicinska vetenskapliga fackspråket eftersträvar största möjliga precision medan det språk som används för information till patienter och allmänhet – det medicinska allmänspråket – sätter tydligheten främst. Dessutom finns i det medicinska arbetsspråket specifika uttryck, ett slags jargongord, som används bland hälso- och sjukvårdspersonalen. Spörsmål som anknyter till det medicinska allmänspråket besvaras regelbundet i Språkbruks frågespalt.

Läs mer

Artikel 3/2011

Mona Forsskåhl

Tala (om) svenska i Finland!

Hur sanna är de trivialiserande och negativa kategoriseringarna om svenskan i Finland? Är det faktiskt så illa ställt med svenskan som en del tror? Och vad kan vi göra för att förhindra att diskussionen kör fast? Den här artikeln handlar om hur vi upplever det svenska i Finland i dag, hur det diskuteras och vilka konsekvenserna av diskussionsformerna är. Låt mig inledningsvis göra klart att jag träder in i diskussionen iklädd flera olika hattar samtidigt: språkvetarens, nordistens, finlandssvenskens, finnens, förälderns, medmänniskans men kanske framförallt polemikerns.

Läs mer

Artikel 3/2011

Ilse Cantell, Caroline Sandström

Dialektordboken i en ny era

Den finlandssvenska dialektordboken, Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO), kommer i framtiden att publiceras på webben. Som en del av statens aktuella sparkrav har de långsiktiga ordboksprojekten på...

Läs mer

Noterat 3/2011

Nina Martola

Inget akut hot mot Svenska avdelningen

I samband med att Magma-rapporten om en- eller tvåspråkiga lösningar lanserades kom Svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken lite olyckligt att figurera som ett exempel på en finlandssvensk...

Läs mer

Noterat 3/2011

Konsekvenser om obligatorisk svenska avskaffas

Frågan om den obligatoriska svenskan i finskspråkiga skolor har debatterats mycket under senare tid. Vissa vill avskaffa obligatoriet, andra önskar att allt förblir som förr, eventuellt med utökad undervisning....

Läs mer

Noterat 3/2011

EU-projekt ska ge språkbarometer

ELDIA European Language Diversity for All är ett EU-finansierat tvärvetenskapligt projekt med syfte att öka förståelsen för hur lokala, nationella och internationella umgängesspråk interagerar i det nutida...

Läs mer

Noterat 3/2011

Ordval förmedlar våra värderingar

Marie Gustafsson Sendén (Stockholms universitet) och Sverker Sikström (Lunds universitet) har undersökt hur språket förmedlar värderingar om människor och grupper. Mer specifikt hur personliga pronomen, ”vi”,...

Läs mer

Noterat 3/2011

Ökad vilja att tala franska på lektionen om även läraren gör det

I undervisning av främmande språk hålls ofta samtalet fram som en viktig del i språkinlärningen. I sin avhandling (L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la...

Läs mer

Noterat 3/2011

Det livslånga lärandet svårt för personer med läs- och skrivsvårigheter

Var femte svensk, och troligen ungefär lika många finländare, anses ha läs- och skrivsvårigheter och för dem orsakar samhällets skriftspråkskrav dagligen problem. I en avhandling från Göteborgs universitet...

Läs mer

Noterat 3/2011

Ung i Norden

Unga nordbors grannspråksförståelse har minskat, och även förståelsen för varför de behöver förstå grannspråken har minskat. En språkkonferens som behandlar de ungas grannspråksförståelse arrangeras den 17–19...

Läs mer

Noterat 3/2011

Studera meänkieli i Rumänien

Det rumänska universitetet Universitatea Babeş-Bolyai i staden Cluj-Napoca är det enda universitetet utanför Sverige som har undervisning i meänkieli. Sedan 2010 har man kunnat välja meänkieli som tillvalsämne....

Läs mer

Noterat 3/2011

Moms på prenumerationer höjer priset på tidskrifter

I finansministeriets förslag till budget för 2012 har införts en 9 procents mervärdesskatt på tidningsprenumerationer. Tidigare var tidningsprenumerationerna momsfria. Kultur-, opinions- och...

Läs mer

Artikel 3/2011

Sofie Grönroos

På gång vid Svenska litteratursällskapets Språkarkiv

Språkarkivet vid Svenska litteratursällskapet i Finland samlar in talspråk och namn. Just nu är texter på dialekt och slang aktuella. En talspråkskorpus utarbetas och inofficiella namn från olika städer samlas in.

Läs mer

Krönikan 3/2011

Anna-Lena Laurén

Språken och världens rikedom

Min dotter håller på att lära sig tala. Tre begripliga ord är vad hon hittills har klarat av, ”titta””, ”mamma” och ”kisse”. Ibland kan jag höra henne sitta för sig själv och med förtjusning utropa ”Titta! Titta!”...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2011

Charlotta af Hällström-Reijonen

Finlandssvenskan sedd med sverigesvenska ögon

Linnea Hanell: Det går hårt. Finlandssvenska ur ett sverigesvenskt perspektiv. Med kommentar av Catharina Grünbaum. Magma-studie 4, 2011. Finlands svenska tankesmedja Magma. 105 sidor.Den sverigesvenska...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2011

Erik Andersson

Den fantastiska grammatiken

Christer Platzack: Den fantastiska grammatiken. En minimalistisk beskrivning av svenskan. Norstedts 2011. 278 sidor. Inom dagens språkvetenskap finns det minst ett dussin olika grammatikteorier med ännu fler...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2011

Sara Rönnqvist

Svenskan i Finland

Svenskan i Finland 12. Sinikka Niemi och Pirjo Söderholm (red.). Publications of the University of Eastern Finland. Reports and Studies in Education, Humanities, and Theology. No 2. Joensuu 2011. 269 sidor. Svenskan...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2011

Sara Rönnqvist

Folkmålsstudier

Folkmålsstudier 49, 2011. Red. Gunilla Harling-Kranck och Hanna Lehti-Eklund. Meddelanden från Föreningen för nordisk filologi r.f. Helsingfors 2011. 81 sidor. Efter en första genomläsning av det nya numret av...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2011

Charlotta af Hällström-Reijonen

Kringelbagerskan Walborg Löppönen och andra namnfraser

Minna Nakari: Variation i kvinnors namnfraser i officiella dokument i Helsingfors 1780–1930. Socioonomastiska synvinklar på makt och identitet. Nordica Helsingiensia 25. Finska, finskugriska och nordiska...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2011

Sara Rönnqvist

Namnresonemang och namnval

Emilia Aldrin: Namnval som social handling. Val av förnamn och samtal om förnamn bland föräldrar i Göteborg 2007–2009. Institutionen för nordiska språk. Namn och samhälle 24. Uppsala 2011. 299 sidor. Svenska medier...

Läs mer

Språkfrågor 3/2011

18 våningen

Språkfrågorna är besvarade och sammanställda av Monica ÄikäsFråga: Ska jag sätta ut en ändelse efter 18 om jag skriver artonde våningen med siffror – blir det alltså 18:e våningen eller 18 våningen?I fall där...

Läs mer

Språkfrågor 3/2011

Campus

Fråga: Heter det kampus eller campus på svenska och hur böjs ordet?På svenska heter det campus med c. Ordet böjs ett campus, campuset, flera campus, campusen.

Läs mer

Språkfrågor 3/2011

Fil.kand.

Fråga: Ska förkortningen för filosofie kandidat skrivas fil.kand. eller fil. kand., alltså med eller utan mellanslag efter den första punkten?Fil.kand. och andra liknande förkortningar ska skrivas utan...

Läs mer

Språkfrågor 3/2011

Johanna och Peters bröllop

Fråga: Är det faktiskt korrekt att skriva Välkommen till Johanna och Peters bröllop med genitivändelse bara på Peter?I uttrycket Johanna och Peters bröllop är det fråga om s.k. gruppgenitiv. Detta slags genitiv...

Läs mer

Språkfrågor 3/2011

Mästare på att laga mat

Fråga: Heter det att någon är en mästare på att göra något eller en mästare i att göra något?Både mästare i att göra något och mästare på att göra något förekommer. Ibland kan både i och på användas med samma...

Läs mer

Språkfrågor 3/2011

Kontrollera eller kolla?

Fråga: Kan man använda ordet kolla i vanlig saktext eller måste man skriva kontrollera?Kolla betecknas fortfarande som vardagligt i ordböckerna, så man gör klokt i att undvika det i mer formell text. ...

Läs mer

Språkfrågor 3/2011

På dikesrenen

Fråga: Heter det på dikesrenen eller i dikesrenen?Tänker man på vad dikesren egentligen betyder, nämligen ‘jord- eller vägremsa mellan ett öppet dike och en åker eller mellan ett dylikt och körbanan på en väg’...

Läs mer

Språkfrågor 3/2011

Skygghet

Fråga: Finns det någon bra svensk motsvarighet till det finska ordet vierastaa som används om barn som är blyga och skygga för främmande personer?På standardsvenska finns det ingen direkt motsvarighet, utan man...

Läs mer

Språkfrågor 3/2011

Rom eller zigenare?

Fråga: Är det bättre att använda ordet zigenare eller ordet rom?Numera rekommenderas i allmänhet rom i stället för zigenare, eftersom det senare ordet av många uppfattas som nedsättande. Också ordböckerna är...

Läs mer

Språkfrågor 3/2011

Krinklad

Fråga: Vad betyder ordet krinklad som används om kläder, t.ex. en krinklad klänning?Krinklad betyder ’avsiktligt skrynklad’ och används om kläder och tyger: krinklad klänning, krinklat tyg, krinklad bomull....

Läs mer

Språkfrågor 3/2011

Fallrisk

Fråga: Hur ska ordet putoamisvaara på en skylt översättas till svenska?På svenska kan man skriva fallrisk.

Läs mer

Språkfrågor 3/2011

Förkortning av dagar

Fråga: Kan man använda förkortningarna dgr och dgrs för dagar och dagars (t.ex. 60 dgrs ränta) där finskan har vrk?Oftast lönar det sig att skriva ut dagar och dagars. Det existerar visserligen en förkortning...

Läs mer

Språkfrågor 3/2011

Blomma ut

Fråga: Jag har sett uttrycket blomma ut användasi betydelsen ’blomma upp’, ’blomstra’? Är detta korrekt? För mig betyder blomma ut bara ’vissna’. Den ursprungliga betydelsen hos blomma ut är mycket riktigt ’vissna’,...

Läs mer

Minoritetsspråk i Europa 3/2011

Jon Galán

Baskiska

Baskiska, eller euskera, talas i norra Spanien och sydvästra Frankrike. Det spanska Baskien består av provinserna Guipúzcoa, Vizcaya (från vilket Biscayabukten fått sitt namn) och Álava. Dessa provinser bildar,...

Läs mer

3_2011 - Språkbruk

Språkbruk 3/2011

Ledare

Stor och stark eller en omtänksam kompis?

Samband mellan satser

Ja har liksom ett budskap från Gud. Nokia Missios retorik

Klarspråk sparar tid, pengar och liv

Flerspråkighet i vardagen

Den medicinska svenskan i vår tid

Tala (om) svenska i Finland!

Dialektordboken i en ny era

Inget akut hot mot Svenska avdelningen

Konsekvenser om obligatorisk svenska avskaffas

EU-projekt ska ge språkbarometer

Ordval förmedlar våra värderingar

Ökad vilja att tala franska på lektionen om även läraren gör det

Det livslånga lärandet svårt för personer med läs- och skrivsvårigheter

Ung i Norden

Studera meänkieli i Rumänien

Moms på prenumerationer höjer priset på tidskrifter

På gång vid Svenska litteratursällskapets Språkarkiv

Språken och världens rikedom

Finlandssvenskan sedd med sverigesvenska ögon

Den fantastiska grammatiken

Svenskan i Finland

Folkmålsstudier

Kringelbagerskan Walborg Löppönen och andra namnfraser

Namnresonemang och namnval

18 våningen

Campus

Fil.kand.

Johanna och Peters bröllop

Mästare på att laga mat

Kontrollera eller kolla?

På dikesrenen

Skygghet

Rom eller zigenare?

Krinklad

Fallrisk

Förkortning av dagar

Blomma ut

Baskiska

I denna tidskrift: 3/2011