3_2011 - Språkbruk
Språkbruk 3/2011
-
Artikel 3/2011
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
I varje nummer sedan Språkbruk grundades för trettio år sedan har vi publicerat språkfrågor. Vi har förstått att det är tidningens mest omtyckta sidor, och många läsare säger sig börja med att läsa dem. Numera...
Läs mer
-
Artikel 3/2011
Karin Helgesson
Stor och stark eller en omtänksam kompis?
Bilden av arbetsgivaren i platsannonsen 1955–2005 Hur beskrivs arbetsgivaren i platsannonserna? Och har sättet att beskriva arbetsplatsen ändrats under 50 år? Störst, ledande och expansiv. Slår man upp en sida med...
Läs mer
-
Artikel 3/2011
Monica Äikäs
Samband mellan satser
En text är en väv av innehållsmässiga samband. Satserna och meningarna i en text måste höra ihop på något sätt – annars är det inte fråga om en text. Som läsare tycker vi knappast att följande lösryckta meningar...
Läs mer
-
Artikel 3/2011
Mika Hietanen
Ja har liksom ett budskap från Gud. Nokia Missios retorik
Väckelserörelsen Nokia Missios retorik är en del av både den framgång och den anstöt som rörelsen väckt. Intensiteten och den nästan emotionella upplevelsen i mötena hade man inte kunnat uppnå utan retoriska...
Läs mer
-
Artikel 3/2011
Sonja Vidjeskog
Klarspråk sparar tid, pengar och liv
Den internationella klarspråkskonferensen Plain lockade ett par hundra deltagare till Stockholm i juni. Det var den åttonde konferensen i ordningen, och av naturliga skäl fanns det flest representanter för nordiska och europeiska klarspråksintresserade.
Läs mer
-
Artikel 3/2011
Veronica Hertzberg
Flerspråkighet i vardagen
Veronica Hertzberg reflekterar kring ett EU-samarbete om språkstödjande verksamhet på daghem, med tonvikt på två- och flerspråkiga barn.
Läs mer
-
Artikel 3/2011
Tom Pettersson
Den medicinska svenskan i vår tid
Inom hälso- och sjukvården och den medicinska vetenskapen används flera olika varianter av språk. Det medicinska vetenskapliga fackspråket eftersträvar största möjliga precision medan det språk som används för information till patienter och allmänhet – det medicinska allmänspråket – sätter tydligheten främst. Dessutom finns i det medicinska arbetsspråket specifika uttryck, ett slags jargongord, som används bland hälso- och sjukvårdspersonalen. Spörsmål som anknyter till det medicinska allmänspråket besvaras regelbundet i Språkbruks frågespalt.
Läs mer
-
Artikel 3/2011
Mona Forsskåhl
Tala (om) svenska i Finland!
Hur sanna är de trivialiserande och negativa kategoriseringarna om svenskan i Finland? Är det faktiskt så illa ställt med svenskan som en del tror? Och vad kan vi göra för att förhindra att diskussionen kör fast? Den här artikeln handlar om hur vi upplever det svenska i Finland i dag, hur det diskuteras och vilka konsekvenserna av diskussionsformerna är. Låt mig inledningsvis göra klart att jag träder in i diskussionen iklädd flera olika hattar samtidigt: språkvetarens, nordistens, finlandssvenskens, finnens, förälderns, medmänniskans men kanske framförallt polemikerns.
Läs mer
-
Artikel 3/2011
Ilse Cantell, Caroline Sandström
Dialektordboken i en ny era
Den finlandssvenska dialektordboken, Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO), kommer i framtiden att publiceras på webben. Som en del av statens aktuella sparkrav har de långsiktiga ordboksprojekten på...
Läs mer
-
Noterat 3/2011
Nina Martola
Inget akut hot mot Svenska avdelningen
I samband med att Magma-rapporten om en- eller tvåspråkiga lösningar lanserades kom Svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken lite olyckligt att figurera som ett exempel på en finlandssvensk...
Läs mer
-
Noterat 3/2011
Konsekvenser om obligatorisk svenska avskaffas
Frågan om den obligatoriska svenskan i finskspråkiga skolor har debatterats mycket under senare tid. Vissa vill avskaffa obligatoriet, andra önskar att allt förblir som förr, eventuellt med utökad undervisning....
Läs mer
-
Noterat 3/2011
EU-projekt ska ge språkbarometer
ELDIA European Language Diversity for All är ett EU-finansierat tvärvetenskapligt projekt med syfte att öka förståelsen för hur lokala, nationella och internationella umgängesspråk interagerar i det nutida...
Läs mer
-
Noterat 3/2011
Ordval förmedlar våra värderingar
Marie Gustafsson Sendén (Stockholms universitet) och Sverker Sikström (Lunds universitet) har undersökt hur språket förmedlar värderingar om människor och grupper. Mer specifikt hur personliga pronomen, ”vi”,...
Läs mer
-
Noterat 3/2011
Ökad vilja att tala franska på lektionen om även läraren gör det
I undervisning av främmande språk hålls ofta samtalet fram som en viktig del i språkinlärningen. I sin avhandling (L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la...
Läs mer
-
Noterat 3/2011
Det livslånga lärandet svårt för personer med läs- och skrivsvårigheter
Var femte svensk, och troligen ungefär lika många finländare, anses ha läs- och skrivsvårigheter och för dem orsakar samhällets skriftspråkskrav dagligen problem. I en avhandling från Göteborgs universitet...
Läs mer
-
Noterat 3/2011
Ung i Norden
Unga nordbors grannspråksförståelse har minskat, och även förståelsen för varför de behöver förstå grannspråken har minskat. En språkkonferens som behandlar de ungas grannspråksförståelse arrangeras den 17–19...
Läs mer
-
Noterat 3/2011
Studera meänkieli i Rumänien
Det rumänska universitetet Universitatea Babeş-Bolyai i staden Cluj-Napoca är det enda universitetet utanför Sverige som har undervisning i meänkieli. Sedan 2010 har man kunnat välja meänkieli som tillvalsämne....
Läs mer
-
Noterat 3/2011
Moms på prenumerationer höjer priset på tidskrifter
I finansministeriets förslag till budget för 2012 har införts en 9 procents mervärdesskatt på tidningsprenumerationer. Tidigare var tidningsprenumerationerna momsfria. Kultur-, opinions- och...
Läs mer
-
Artikel 3/2011
Sofie Grönroos
På gång vid Svenska litteratursällskapets Språkarkiv
Språkarkivet vid Svenska litteratursällskapet i Finland samlar in talspråk och namn. Just nu är texter på dialekt och slang aktuella. En talspråkskorpus utarbetas och inofficiella namn från olika städer samlas in.
Läs mer
-
Krönikan 3/2011
Anna-Lena Laurén
Språken och världens rikedom
Min dotter håller på att lära sig tala. Tre begripliga ord är vad hon hittills har klarat av, ”titta””, ”mamma” och ”kisse”. Ibland kan jag höra henne sitta för sig själv och med förtjusning utropa ”Titta! Titta!”...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 3/2011
Charlotta af Hällström-Reijonen
Finlandssvenskan sedd med sverigesvenska ögon
Linnea Hanell: Det går hårt. Finlandssvenska ur ett sverigesvenskt perspektiv. Med kommentar av Catharina Grünbaum. Magma-studie 4, 2011. Finlands svenska tankesmedja Magma. 105 sidor.Den sverigesvenska...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 3/2011
Erik Andersson
Den fantastiska grammatiken
Christer Platzack: Den fantastiska grammatiken. En minimalistisk beskrivning av svenskan. Norstedts 2011. 278 sidor. Inom dagens språkvetenskap finns det minst ett dussin olika grammatikteorier med ännu fler...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 3/2011
Sara Rönnqvist
Svenskan i Finland
Svenskan i Finland 12. Sinikka Niemi och Pirjo Söderholm (red.). Publications of the University of Eastern Finland. Reports and Studies in Education, Humanities, and Theology. No 2. Joensuu 2011. 269 sidor. Svenskan...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 3/2011
Sara Rönnqvist
Folkmålsstudier
Folkmålsstudier 49, 2011. Red. Gunilla Harling-Kranck och Hanna Lehti-Eklund. Meddelanden från Föreningen för nordisk filologi r.f. Helsingfors 2011. 81 sidor. Efter en första genomläsning av det nya numret av...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 3/2011
Charlotta af Hällström-Reijonen
Kringelbagerskan Walborg Löppönen och andra namnfraser
Minna Nakari: Variation i kvinnors namnfraser i officiella dokument i Helsingfors 1780–1930. Socioonomastiska synvinklar på makt och identitet. Nordica Helsingiensia 25. Finska, finskugriska och nordiska...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 3/2011
Sara Rönnqvist
Namnresonemang och namnval
Emilia Aldrin: Namnval som social handling. Val av förnamn och samtal om förnamn bland föräldrar i Göteborg 2007–2009. Institutionen för nordiska språk. Namn och samhälle 24. Uppsala 2011. 299 sidor. Svenska medier...
Läs mer
-
Språkfrågor 3/2011
18 våningen
Språkfrågorna är besvarade och sammanställda av Monica ÄikäsFråga: Ska jag sätta ut en ändelse efter 18 om jag skriver artonde våningen med siffror – blir det alltså 18:e våningen eller 18 våningen?I fall där...
Läs mer
-
Språkfrågor 3/2011
Campus
Fråga: Heter det kampus eller campus på svenska och hur böjs ordet?På svenska heter det campus med c. Ordet böjs ett campus, campuset, flera campus, campusen.
Läs mer
-
Språkfrågor 3/2011
Fil.kand.
Fråga: Ska förkortningen för filosofie kandidat skrivas fil.kand. eller fil. kand., alltså med eller utan mellanslag efter den första punkten?Fil.kand. och andra liknande förkortningar ska skrivas utan...
Läs mer
-
Språkfrågor 3/2011
Johanna och Peters bröllop
Fråga: Är det faktiskt korrekt att skriva Välkommen till Johanna och Peters bröllop med genitivändelse bara på Peter?I uttrycket Johanna och Peters bröllop är det fråga om s.k. gruppgenitiv. Detta slags genitiv...
Läs mer
-
Språkfrågor 3/2011
Mästare på att laga mat
Fråga: Heter det att någon är en mästare på att göra något eller en mästare i att göra något?Både mästare i att göra något och mästare på att göra något förekommer. Ibland kan både i och på användas med samma...
Läs mer
-
Språkfrågor 3/2011
Kontrollera eller kolla?
Fråga: Kan man använda ordet kolla i vanlig saktext eller måste man skriva kontrollera?Kolla betecknas fortfarande som vardagligt i ordböckerna, så man gör klokt i att undvika det i mer formell text. ...
Läs mer
-
Språkfrågor 3/2011
På dikesrenen
Fråga: Heter det på dikesrenen eller i dikesrenen?Tänker man på vad dikesren egentligen betyder, nämligen ‘jord- eller vägremsa mellan ett öppet dike och en åker eller mellan ett dylikt och körbanan på en väg’...
Läs mer
-
Språkfrågor 3/2011
Skygghet
Fråga: Finns det någon bra svensk motsvarighet till det finska ordet vierastaa som används om barn som är blyga och skygga för främmande personer?På standardsvenska finns det ingen direkt motsvarighet, utan man...
Läs mer
-
Språkfrågor 3/2011
Rom eller zigenare?
Fråga: Är det bättre att använda ordet zigenare eller ordet rom?Numera rekommenderas i allmänhet rom i stället för zigenare, eftersom det senare ordet av många uppfattas som nedsättande. Också ordböckerna är...
Läs mer
-
Språkfrågor 3/2011
Krinklad
Fråga: Vad betyder ordet krinklad som används om kläder, t.ex. en krinklad klänning?Krinklad betyder ’avsiktligt skrynklad’ och används om kläder och tyger: krinklad klänning, krinklat tyg, krinklad bomull....
Läs mer
-
Språkfrågor 3/2011
Fallrisk
Fråga: Hur ska ordet putoamisvaara på en skylt översättas till svenska?På svenska kan man skriva fallrisk.
Läs mer
-
Språkfrågor 3/2011
Förkortning av dagar
Fråga: Kan man använda förkortningarna dgr och dgrs för dagar och dagars (t.ex. 60 dgrs ränta) där finskan har vrk?Oftast lönar det sig att skriva ut dagar och dagars. Det existerar visserligen en förkortning...
Läs mer
-
Språkfrågor 3/2011
Blomma ut
Fråga: Jag har sett uttrycket blomma ut användasi betydelsen ’blomma upp’, ’blomstra’? Är detta korrekt? För mig betyder blomma ut bara ’vissna’. Den ursprungliga betydelsen hos blomma ut är mycket riktigt ’vissna’,...
Läs mer
-
Minoritetsspråk i Europa 3/2011
Jon Galán
Baskiska
Baskiska, eller euskera, talas i norra Spanien och sydvästra Frankrike. Det spanska Baskien består av provinserna Guipúzcoa, Vizcaya (från vilket Biscayabukten fått sitt namn) och Álava. Dessa provinser bildar,...
Läs mer
I denna tidskrift: 3/2011
-
Ledare
Artikel -
Stor och stark eller en omtänksam kompis?
Artikel -
Samband mellan satser
Artikel -
Ja har liksom ett budskap från Gud. Nokia Missios retorik
Artikel -
Klarspråk sparar tid, pengar och liv
Artikel -
Flerspråkighet i vardagen
Artikel -
Den medicinska svenskan i vår tid
Artikel -
Tala (om) svenska i Finland!
Artikel -
Dialektordboken i en ny era
Artikel -
Inget akut hot mot Svenska avdelningen
Noterat -
Konsekvenser om obligatorisk svenska avskaffas
Noterat -
EU-projekt ska ge språkbarometer
Noterat -
Ordval förmedlar våra värderingar
Noterat -
Ökad vilja att tala franska på lektionen om även läraren gör det
Noterat -
Det livslånga lärandet svårt för personer med läs- och skrivsvårigheter
Noterat -
Ung i Norden
Noterat -
Studera meänkieli i Rumänien
Noterat -
Moms på prenumerationer höjer priset på tidskrifter
Noterat -
På gång vid Svenska litteratursällskapets Språkarkiv
Artikel -
Språken och världens rikedom
Krönikan -
Finlandssvenskan sedd med sverigesvenska ögon
Aktuell litteratur -
Den fantastiska grammatiken
Aktuell litteratur -
Svenskan i Finland
Aktuell litteratur -
Folkmålsstudier
Aktuell litteratur -
Kringelbagerskan Walborg Löppönen och andra namnfraser
Aktuell litteratur -
Namnresonemang och namnval
Aktuell litteratur -
18 våningen
Språkfrågor -
Campus
Språkfrågor -
Fil.kand.
Språkfrågor -
Johanna och Peters bröllop
Språkfrågor -
Mästare på att laga mat
Språkfrågor -
Kontrollera eller kolla?
Språkfrågor -
På dikesrenen
Språkfrågor -
Skygghet
Språkfrågor -
Rom eller zigenare?
Språkfrågor -
Krinklad
Språkfrågor -
Fallrisk
Språkfrågor -
Förkortning av dagar
Språkfrågor -
Blomma ut
Språkfrågor -
Baskiska
Minoritetsspråk i Europa