3_2013 - Språkbruk

Ledare 3/2013

Charlotta af Hällström-Reijonen

Ledare

Är grammatikforskning något som bara språkvetare har nytta av? Det tror antagligen många, men det stämmer inte. I den färska avhandlingen Species och artikelbruk i finskspråkiga grundskolelevers inlärarsvenska ärden...

Läs mer

Artikel 3/2013

Karin Milles

Hen i Sverige och i Finland

I början av 2012 blev jag kontaktad av Olika förlag. De skulle ge ut en barnbok, Kivi och monsterhund, där pronomenet hen användes om huvudkaraktären. Nu ville förläggarna veta vad jag som språkforskare med genusintresse tyckte om detta. Boken var rolig och välskriven, och eftersom bokförlaget arbetar normkritiskt tyckte jag att pronomenvalet var utmärkt. Förläggarna skrev sedan en debattartikel där de förklarade varför de tyckte att hen var ett nytt och bra ord, och jag inbjöds att skriva under. Föga anade jag vad detta skulle föra med sig.

Läs mer

Artikel 3/2013

Emilia Aldrin

Välja namn – välja kön

Hur motiverar föräldrarna sina namnval när de väljer förnamn till sina barn? Vad strävar föräldrarna efter att uttrycka och vad vill de undvika i namnvalet? Och är det någon skillnad i valet av flicknamn och valet av pojknamn?

Läs mer

Artikel 3/2013

Camilla Lindholm

Läsombud hjälper med läsningen

Ta dig en stund och tänk hur mycket vi läser varje dag. Vi läser tidningar och böcker, tidtabeller, reklam, vägskyltar, recept ... Vi är omgivna av ord. Men hur känns det för en person som av någon anledning inte kan läsa själv? Då blir det genast komplicerat, och i sådana situationer kan man ha nytta av ett läsombud.

Läs mer

Artikel 3/2013

Anna Gref, Diana Nyberg

Översättningsminnet till stor hjälp – språkkänslan behövs ändå

Vid Statsrådets translatorsbyrå översätts årligen cirka 25 000 sidor text av 20 fastanställda översättare och 30 frilansöversättare. Det innebär i grova drag 500 sidor per översättare. Hur är det möjligt?

Läs mer

Artikel 3/2013

Åsa Mickwitz

"Vad är det som är så hemskt med blandspråk"?

Till språkpuristernas förfäran breder engelskan ut sig i vårt språk. Är detta slutet för svenskan?

Läs mer

Artikel 3/2013

Martina Ollas

Mjau! Djurläten på olika språk

Katten säger mjau och hunden säger voff. Redan som barn får vi lära oss vad djuren säger då vi t.ex. bläddrar i bilderböcker och stöter på bilder av olika djur. De olika djurlätena är så kallade onomatopoetiska ord eller uttryck, vilket betyder att de är ord som är ljudhärmande eller av ljudhärmande ursprung. Orden låter alltså mer eller mindre lika som de ljud som de beskriver. Det intressanta är dock att djurlätena varierar mellan olika språk och i olika länder.

Läs mer

Noterat 3/2013

Kontraproduktiv undervisningsordning i svenska

I en färsk doktorsavhandling vid Åbo universitet visar Eeva-Liisa Nyqvist att finskspråkiga svenskinlärare lär sig de svenska substantivformerna i en viss logisk ordning, men att skolorna och läroböckerna inte följer...

Läs mer

Noterat 3/2013

Ny idébok för lärare

De finlandssvenska skolorna har länge haft en växande andel två- eller flerspråkiga elever i sina klassrum. Till hjälp för deras lärare har Utbildningsstyrelsen nu gett ut idéboken Skolspråk och lärande,...

Läs mer

Noterat 3/2013

Eldsjälar håller språköar vid liv

I de finskspråkiga delarna av Finland finns det 16 orter som kan kallas svenska språköar. De svenska skolorna eller svenska klasserna bildar grunden för det svenska språkets fortbestånd på dessa orter. Lina Laurent...

Läs mer

Noterat 3/2013

Är du i sjunde himlen?

Sakta i backarna, vara i sjunde himlen, ha huvudet på skaft … Alla dessa är svenska idiom, och nu har Folkuniversitetets förlag öppnat en alldeles ny hemsida som fokuserar de svenska idiomen. Du hittar idiomen...

Läs mer

Noterat 3/2013

Mycket språkligt på Helsingfors bokmässa

Helsingfors bokmässa arrangeras i år den 24–27 oktober. Språkbruk är som vanligt på plats i den finlandssvenska tidskriftsmontern (7g35). Institutet för de inhemska språken deltar i monter 6h87. Välkommen! Den...

Läs mer

Krönikan 3/2013

Katarina von Numers

Vispoesi

Det finns ingen musik som berör mig lika djupt som visan, ingen annan som får mig att gråta och skratta. Det kan bero på att vi sjöng visor och spelade skivor med de svenska visgiganterna när jag var barn. Varje jul...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2013

Einar Korpus

Den duande annonsen och andra historier

Marika Tandefelt: Prima vara! Språk- och stilhistoriska studier i finlandssvenska och svenska varuhusannonser under 1900-talet. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 779. Studier i Nordisk...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2013

Pekka Saaristo

Farlig flerspråkighet?

Dangerous Multilingualism – Northern Perspectives on Order, Purity and Normality. Red. Jan Blommaert, Sirpa Leppänen, Päivi Pahta och Tiina Räisänen. Palgrave Macmillan 2012. 313 sidor. I samlingsverket Dangerous...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2013

Charlotta af Hällström-Reijonen

Mångsidigt om nordistik i åttioårig tidskrift

Folkmålsstudier 51, 2013. Red. Hanna Lehti-Eklund, Camilla Lindholm och Caroline Sandström. Meddelanden från Föreningen för nordisk filologi r.f. Helsingfors 2013. 141 sidor. I nummer 51 av tidskriften...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2013

Monica Äikäs

Utan skiljetecken ingen text

Siv Strömquist: Skiljeteckensboken. Skiljetecken, skrivtecken och typografiska grepp. Morfem 2013. 190 sidor. En text består av mycket mer än ord. I den föregående meningen till exempel finns det åtta ord, men där...

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2013

Pia Westerberg

Slamkrypare och myggjagare

Hans ”Lelle Printer” Dahlman: Slamkrypare och myggjagare. En nostalgisk ordbok över 50- och 60-talens slang. Känguru 2012. 94 sidor. Hans Dahlman, författare och satiriker, har skrivit flera böcker om humor, tal- och...

Läs mer

Artikel 3/2013

Monica Äikäs

En text är en väv av samband – om tema och rema i översatt text

Det är inte likgiltigt i vilken ordning informationen tas upp i en sats eller mening, eftersom ordningsföljden påverkar begripligheten. Monica Äikäs har tidigare skrivit om tema och rema i översatt text (Språkbruk 4/2011). Här vidareutvecklar hon ämnet. Texten baserar sig delvis på ett föredrag på Kommunförbundets översättarseminarium i Åbo i april 2012.

Läs mer

Artikel 3/2013

Martina Ollas

Pradajerskan är borta men gammalpigan lever kvar

Att det finns skillnader mellan rikssvenskan och finlandssvenskan är något man redan länge varit medveten om. Skillnader finns i hur svenskan både talas och skrivs och gäller t.ex. uttal, uttryck, meningsbyggnad och ordförråd. En särskild kategori av ord och uttryck som bidrar till att finlandssvenskan är olik rikssvenskan är finlandismerna, dvs. ord eller uttryck som används endast i finlandssvenskan, eller som används i en annan betydelse än i Sverige.

Läs mer

Språkfrågor 3/2013

Språkfrågor

Pilotprojekt Fråga: Är det korrekt att använda pilotera som motsvarighet till finskans pilotoida, alltså i betydelsen ’genomföra ett pilotprojekt’? I Finland används pilotera i någon mån i den betydelse du nämner,...

Läs mer

3_2013 - Språkbruk

Språkbruk 3/2013

Ledare

Hen i Sverige och i Finland

Välja namn – välja kön

Läsombud hjälper med läsningen

Översättningsminnet till stor hjälp – språkkänslan behövs ändå

"Vad är det som är så hemskt med blandspråk"?

Mjau! Djurläten på olika språk

Kontraproduktiv undervisningsordning i svenska

Ny idébok för lärare

Eldsjälar håller språköar vid liv

Är du i sjunde himlen?

Mycket språkligt på Helsingfors bokmässa

Vispoesi

Den duande annonsen och andra historier

Farlig flerspråkighet?

Mångsidigt om nordistik i åttioårig tidskrift

Utan skiljetecken ingen text

Slamkrypare och myggjagare

En text är en väv av samband – om tema och rema i översatt text

Pradajerskan är borta men gammalpigan lever kvar

Språkfrågor

I denna tidskrift: 3/2013