3_2014 - Språkbruk

Artikel 3/2014

Charlotta af Hällström-Reijonen

Ledare

Barn som läser blir framgångsrika, får vi läsa i Satya Brinks artikel i detta nummer av Språkbruk. Hon skriver att läskompetens är en nyckel till framgång i livet. Det finns andra undersökningar som...

Läs mer
Artikel 3/2014

Satya Brink

Barn som läser blir framgångsrika

Läsning är enormt viktigt för barn och unga, det råder det ingen tvekan om. Läskompetensen bland barn i Finland är god men håller på att försämras. Satya Brink ger konkreta förslag på hur denna trend kan brytas.

Läs mer
Artikel 3/2014

Satya Brink

Ensure the Future Success of our Children through Reading

Reading is food for your mind (Detta är en engelsk version av artikeln Barn som läser blir framgångsrika.) Children learn to use their innate curiosity and learn to concentrate when they lose themselves in a...

Läs mer
Artikel 3/2014

Kjell Herberts

På fotosafari i det lingvistiska landskapet

Den traditionella finsk-svenska skyltningen i Finland har på många håll ersatts av en ny finsk-engelsk skyltning. Kjell Herberts ger sig ut på en expedition, och resultaten från den säger rätt mycket om vårt språkliga landskap idag.

Läs mer
Språkprofilen 3/2014

Bianca Holmberg

Genom språket lär man sig om verkligheten

Mikael Reuter har ett mer än fyrtioårigt perspektiv på finlandssvensk språkvård. Han berömmer det arbete som språkvården gör i dag och ser optimistiskt på finlandssvenskans framtid, även om en del saker aldrig verkar gå hem bland de finlandssvenska språkbrukarna.

Läs mer
Språkkontakt 3/2014

Eino Koponen

Om svenskans inverkan på finskan

I den tredje delen av artikelserien diskuterar Eino Koponen de svenska lånorden i finskan. Första delen handlade om vad språkkontakt innebär , och i förra numret av Språkbruk presenterades lånord i svenskan . I...

Läs mer
Språkkontakt 3/2014

Eino Koponen

Ruotsin kielen vaikutuksesta suomen kieleen

Ruotsalaisten ja suomalaisten kielelliset esi-isät ovat olleet tiiviissä yhteydessä toisiinsa jo paljon ennen kuin nykyisin ruotsiksi ja suomeksi nimittämämme kielet ovat syntyneetkään. Jo tuhansia vuosia...

Läs mer
Artikel 3/2014

Louise Holmer

Jämställdhet i ordlistan?

Våren 2015 utkommer den efterlängtade, fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Ordlistan är en tidsspegel och berättar en hel del om det samhälle vi lever i. Redaktionsmedlemmen Louise Holmer redogör för vad man gjort för att modernisera ordförrådet i SAOL.

Läs mer
Artikel 3/2014

Monica Äikäs

Lite snö på spåret: om ord och betydelser

Språkbruket är en outtömlig källa till iakttagelser av olika slag. Monica Äikäs botaniserar bland betydelser i svenskan.

Läs mer
Artikel 3/2014

Otto Eklund

Utan ð kan ingen leva! Avståndet mellan skriven och talad färöiska

I artikeln diskuteras rättstavningsreglerna i färöiskan ur ett inlärarperspektiv och de utmaningar som uppstår på grund av den stora skillnaden mellan skrift och i tal i färöiskan.

Läs mer
Artikel 3/2014

Line Sandst

Urbane navne i Helsingfors og København

Den danska namnforskaren Line Sandst jämför här namnplaneringen i Köpenhamn och Helsingfors. Hon konstaterar en uppenbar skillnad i arbetet mellan den politiskt tillsatta nämnden i Köpenhamn och namnkommittén i Helsingfors vars medlemmar väljs utifrån deras vetenskapliga expertis.

Läs mer
Artikel 3/2014

Charlotta af Hällström-Reijonen

Korta formuleringar ska det vara på Twitter

Det finns många sociala medier i dag. De har alla olika egenskaper och stil som kan ta en tid att lära sig. Att twittra rätt kan kännas överraskande svårt till en början.

Läs mer
Artikel 3/2014

Sandra Haavisto

Modersmålsundervisningen i Sverige och Finland – några gymnasieelevers tankar

Att det undervisas på samma modersmål i två grannländer (svenskan är minoritetsspråk i Finland och majoritetsspråk i Sverige) är rätt unikt. Både Sverige och Finland är länder där i stort sett liknande kultur, förutsättningar och normer präglar ungdomskulturen, och därför anser jag att modersmålsundervisningen är intressant att titta närmare på. Eftersom skolämnet heter olika i de två länderna, svenska i Sverige och modersmål och litteratur i Finland, kommer jag i denna artikel att tala om modersmålsämnet svenska/modersmålsundervisningen som ett gemensamt begrepp för skolämnet.

Läs mer
Noterat 3/2014

Maria Rönnbacka

Dialektologer samlades i Mariehamn

Vart fjärde år samlas dialektforskare från hela Norden till konferens. Den 20–23 augusti 2014 gick den tionde nordiska dialektologkonferensen av stapeln i Mariehamn. Konferensen, som hade temat ideologi,...

Läs mer
Noterat 3/2014

Talko – korpus över den talade svenskan i Finland

Används ”kännykkä” för mobiltelefon i hela Svenskfinland? I vilken kontext förekommer ”till” som infinitivmärke? Använder yngre talare i östra Nyland supinumformen ”hö:ri” av verbet höra? Talspråkskorpusen Talko ger...

Läs mer
Noterat 3/2014

Pia Westerberg

Första läsambassadören

I Sverige har man haft en läsambassadör sedan 2011, och nu står Svenskfinland i tur. Modersmålsläraren och barnboksförfattaren Katarina von Numers-Ekman har utsetts till Svenskfinlands första...

Läs mer
Noterat 3/2014

Besök Språkbruk och Språkinstitutet på Helsingfors bokmässa

Kom och träffa Språkbruks redaktion och delta i vår tävling på Helsingfors bokmässa 23–26 oktober. Du kan också passa på att prenumerera på Språkbruk till extra lågt pris. Vi finns i montern för finlandssvenska...

Läs mer
Noterat 3/2014

Terminologicentralen TSK 40 år

I år fyller Terminologicentralen TSK 40 år. Det uppmärksammas med ett jubileumsseminarium den 29 oktober 2014. Seminariets tema är Gemensamma begrepp till hands – TSK som förmedlare av terminologisk...

Läs mer
Noterat 3/2014

Där vi en gång gått som lättläst

De första finlandssvenska lättlästa bearbetningarna någonsin har utkommit. I de lättlästa bearbetningarna, eller återberättade romanerna, har en annan författare återberättat en bok på ett enklare sätt. De...

Läs mer
Noterat 3/2014

Visst kan pojkar skriva!

Katharina Andersson har i en doktorsavhandling i pedagogik undersökt tioåriga pojkars skrivkompetens genom att beskriva, analysera och tolka 231 pojkars texter från det nationella provet i svenska i...

Läs mer
Noterat 3/2014

Charlotta af Hällström-Reijonen

Hen i norskan

Det nya könsneutrala pronomenet hen , som diskuterats så mycket i svenska sammanhang de senaste åren, är nu på väg in också i norskan. Även formen hin förekommer, men norska Språkrådet menar att hen ...

Läs mer
Krönikan 3/2014

Åsa Mickwitz

Härligt, säger svensken!

Härligt! säger servitrisen när vi beställer in en sallad och pannkakor. Dottern insisterar på att påpeka för henne att det heter plättar, men jag ber henne låta bli. (Red. anm.: Läs om plättar och pannkakor...

Läs mer
Artikel 3/2014

Mona Forsskåhl, Johanna Koivisto

Kristina Nikula in memoriam

Vid mitten av augusti nåddes vi av sorgebudet att professor emerita i nordiska språk vid Tammerfors universitet Kristina Nikula hade gått bort. Ett och ett halvt år tidigare hade hon insjuknat i en allvarlig sjukdom, och trots intensiv behandling gick hennes liv inte att rädda. Vår uppskattade kollega och vän blev 71 år gammal.

Läs mer
Aktuell litteratur 3/2014

Nina Martola

Skriv populärvetenskapligt

Birgita Klepke och Suzanne Rydell: Skriv populärvetenskapligt. Liber 2014. 144 sidor.

Läs mer
Aktuell litteratur 3/2014

Folkmålsstudier

Folkmålsstudier 52, Helsingfors 2014. Red. Hanna Lehti-Eklund, Camilla Lindholm och Caroline Sandström. 179 sidor.

Läs mer
Aktuell litteratur 3/2014

Monica Äikäs

Har du alla chips i påsen?

Mats Carlbom: Fan och hans moster gör en pudel. Bokförlaget Langenskiöld 2014. 141 sidor.

Läs mer
Brev till Språkbruk 3/2014

Finlandismer och sveticismer

I förra numret av Språkbruk skriver Riina Heikkilä om svenska lånord i sverigefinskan. Jag läste artikeln med intresse, men ritade också några frågetecken i marginalen. Det gäller terminologin. Det sägs att ...

Läs mer
Språkfrågor 3/2014

Språkfrågor

Farlig sjukdom Fråga: Skrivs borrelios med stor eller liten bokstav? Liksom andra sjukdomsnamn, till exempel cancer och röda hund , skrivs även borrelios med liten bokstav. Stor bokstav...

Läs mer
Artikel 3/2014

Bianca Holmberg

Steka plättar eller grädda pannkakor?

I Svenskfinland gillar vi att steka plättar . De kan vara små och i så fall steker vi dem kanske i en plättpanna eller en plättlagg , medan de stora plättarna gärna steks i en stekpanna av gjutjärn. Om...

Läs mer
Artikel 3/2014

Henrik Hu

Gårdagens blad

De singlar i luften i eldgult och rött och bildar en grann mosaik över jorden. Man tänker kanhända att löven har dött men då har man missat de finstilta orden. På lövet står noggrant och omsorgsfullt...

Läs mer

I denna tidskrift: 3/2014

3_2014

3_2014 - Språkbruk

Språkbruk 3/2014

Ledare

Barn som läser blir framgångsrika

Ensure the Future Success of our Children through Reading

På fotosafari i det lingvistiska landskapet

Genom språket lär man sig om verkligheten

Om svenskans inverkan på finskan

Ruotsin kielen vaikutuksesta suomen kieleen

Jämställdhet i ordlistan?

Lite snö på spåret: om ord och betydelser

Utan ð kan ingen leva! Avståndet mellan skriven och talad färöiska

Urbane navne i Helsingfors og København

Korta formuleringar ska det vara på Twitter

Modersmålsundervisningen i Sverige och Finland – några gymnasieelevers tankar

Dialektologer samlades i Mariehamn

Talko – korpus över den talade svenskan i Finland

Första läsambassadören

Besök Språkbruk och Språkinstitutet på Helsingfors bokmässa

Terminologicentralen TSK 40 år

Där vi en gång gått som lättläst

Visst kan pojkar skriva!

Hen i norskan

Härligt, säger svensken!

Kristina Nikula in memoriam

Skriv populärvetenskapligt

Folkmålsstudier

Har du alla chips i påsen?

Finlandismer och sveticismer

Språkfrågor

Steka plättar eller grädda pannkakor?

Gårdagens blad

I denna tidskrift: 3/2014