3_2016 - Språkbruk

Ledare 3/2016

Pia Westerberg

Sätt punkt

Häromdagen satt kollegorna och jag på kaffepausen och filade på texten på en rollup som skulle tas fram inför en konferens. Det var väldigt givande och roligt, och alla hade fina synpunkter och kommentarer.

Läs mer

Noterat 3/2016

Språkinstitutet har ny direktör

Filosofie doktor, professor Ulla-Maija Forsberg utnämndes i juni 2016 till direktör för Institutet för de inhemska språken för perioden 1.8.2016–31.7.2021. Ulla-Maija Forsberg har tjänstgjort som professor...

Läs mer

Artikel 3/2016

Positiv inställning till tvåspråkiga möten

Det kan väcka irritation om en fullmäktigeledamot under ett tvåspråkigt fullmäktigemöte upprepar sig och säger samma sak på både svenska och finska, visar en ny studie från Vasa universitet. Universitetslektor...

Läs mer

Noterat 3/2016

Bianca Holmberg

Flerspråkighet och integration på nordiska språkmötet

Temat för årets nordiska språkmöte var Ett flerspråkigt samhälle – ett mycket aktuellt ämne både i värdlandet Finland och övriga Norden. Konferensen var för första gången förlagd till Vasa, där de nordiska...

Läs mer

Noterat 3/2016

Maresi återberättad i lättläst form

I augusti utkom Maria Turtschaninoffs fantasyroman Maresi i lättläst bearbetning på Lärum-förlaget. Maresi är den fjärde finlandssvenska romanen som förlaget ger ut i bearbetning. Genom de lättlästa...

Läs mer

Noterat 3/2016

Årets klargörare utses i oktober

Priset Årets klargörare (på finska Vuoden selväsanainen) kommer i år att ges till en myndighet som skapat en välfungerande myndighetstext eller lyckade namn inom sin organisation eller som framgångsrikt...

Läs mer

Krönikan 3/2016

Jeanette Björkqvist

Vi. Och de andra.

Det är bedrägligt hur ordval sakta kan komma att påverka hur vi förhåller oss till andra människor.

Läs mer

Artikel 3/2016

Maria Fremer

Du med tittaren före du-reformen

Du-reformen skedde i Sverige i slutet av 1960-talet, men i svenska reklamfilmer kunde tittaren duas redan tidigare – åtminstone i skämtsamma sammanhang.

Läs mer

Artikel 3/2016

Monica Äikäs

Framställa en begäran – ställa fram en stol

I svenskan finns det många sammansatta verb som har en partikel som förled, till exempel framställa, tillfoga. Partikeln är oftast ett adverb eller en preposition. Många av dessa verb har en icke-sammansatt motsvarighet där partikeln står efter verbet: ställa fram, foga till.

Läs mer

Artikel 3/2016

Jenny Stenberg-Sirén

Får man tala dialekt i radio?

Inställningen till regionala drag i radiospråket har blivit liberalare de senaste decennierna, men det finns fortfarande åsikter om hur mycket redaktörernas språkliga bakgrund får höras i etern.

Läs mer

Artikel 3/2016

Bianca Holmberg

Arbetet för nationalspråken är långsiktigt

– Förvaltningsreformen är en stor sak för hela Finland, men speciellt för den svenskspråkiga befolkningen, säger språkrättsrådet Corinna Tammenmaa.

Läs mer

Artikel 3/2016

Bianca Holmberg

Vad har hänt med svenskan?

Språkförändringar verkar ha engagerat språkbrukare sedan urminnes tider och de är ständigt aktuella. Vad har hänt med svenskan sedan Carl-Eric Thors skrev sina språkspalter på 1960-, 1970- och 1980-talen?

Läs mer

Artikel 3/2016

Mikael Parkvall

Handel och krig gynnar pidginisering

Det normala när två folkslag möts är att åtminstone vissa medlemmar av den ena gruppen kan den andras språk, eller att båda kan något tredje språk. Men ibland kan ett pidginspråk uppstå.

Läs mer

Artikel 3/2016

Maria Vidberg

Gatorna i Helsingfors kan ha tre namn

Svenskspråkiga namnbrukare i Helsingfors använder ibland medvetet finska gatunamn för att säkert göra sig förstådda. Däremot är de ofta omedvetna om de hybridnamn de använder.

Läs mer

Artikel 3/2016

Leila Malmefjäll

Det färöiska språket är en överlevare

På Färöarna är språksamhället både komplext och nytt. Språkbruk talade med tre färingar om grannspråksförståelse, om att skriva låtar på sitt modersmål och om hemligheten bakom detta lilla språks överlevnad.

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2016

Marianne Blomqvist

Storverk om Estlands bebyggelsenamn

Peeter Päll och Marja Kallasmaa (red.): Eesti kohaniemraamat. Eesti Keele Instituut, Võru Instituut och Eesti Kirjandusmuuseum. Eest Keele Sihtasutus: Tallinn 2016. 1 055 sidor + kartor.

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2016

Pia Westerberg

Det viktiga terminologiarbetet

Tänkta termer. Terminologihänsyn i nordiskt perspektiv. Red. Nina Pilke och Niina Nissilä. VAKKI Publications 5, Vasa 2016. 299 sidor.

Läs mer

Aktuell litteratur 3/2016

Pia Westerberg

Slangord med ryskt ursprung

Heikki Paunonen: Sloboa Stadissa – stadin slangin etymologiaa. Docendo 2016. 605 sidor.

Läs mer

Artikel 3/2016

Bianca Holmberg

Läsning, lek och spel lär barnen kommunicera

Talterapi handlar om mycket mer än uttalet av r och s. Catarina Ekström säger att det viktigaste hon gör i sitt jobb är att lära barnen att lyssna.

Läs mer

Artikel 3/2016

Åsa Broo

Karlstadmodellen hjälper både barn och vuxna

Iréne Johansson, professor och forskare, brinner för att hjälpa personer med särskilda behov och har utvecklat Karlstadmodellen för att hjälpa människor i alla åldrar att kommunicera.

Läs mer

Artikel 3/2016

Ordlustan

En herr A.F. Dalin tog sig för pannanoch satte sig vid pennan dan därpå.Han skrev och forskade som ingen annanoch han blev färdig artonfemtitvå. Hans stora ”Ordbok öfver svenska språket” är redan munter...

Läs mer

3_2016 - Språkbruk

Språkbruk 3/2016

Sätt punkt

Språkinstitutet har ny direktör

Positiv inställning till tvåspråkiga möten

Flerspråkighet och integration på nordiska språkmötet

Maresi återberättad i lättläst form

Årets klargörare utses i oktober

Vi. Och de andra.

Du med tittaren före du-reformen

Framställa en begäran – ställa fram en stol

Får man tala dialekt i radio?

Arbetet för nationalspråken är långsiktigt

Vad har hänt med svenskan?

Handel och krig gynnar pidginisering

Gatorna i Helsingfors kan ha tre namn

Det färöiska språket är en överlevare

Storverk om Estlands bebyggelsenamn

Det viktiga terminologiarbetet

Slangord med ryskt ursprung

Läsning, lek och spel lär barnen kommunicera

Karlstadmodellen hjälper både barn och vuxna

Ordlustan

I denna tidskrift: 3/2016