Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

3_2017 - Språkbruk

Språkbruk 3/2017

Artikel 3/2017

Caroline Sandström

Fönster, vindöga och andra gluggar i nordiska språk

I vår nordiska språkgemenskap har många ord för fönster använts genom tiderna.

Läs mer

Andra artiklar i tidskriften

  • Ledare 3/2017

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Åsch!

    I år firar vi att det är hundra år sedan Finland blev självständigt, men vi kan faktiskt på sätt och vis säga att vi också firar den finlandssvenska språkvårdens hundraårsjubileum. Det var nämligen den 6 november...

    Läs mer

  • Noterat 3/2017

    Christoffer Herberts fick Yles språkpris

    Journalisten Christoffer Herberts har tilldelats Svenska Yles språkpris för år 2016. Prismotiveringen lyder: ”Trots det höga tempot inom sportvärlden är Christoffer Herberts alltid mån om att ha ett välvårdat och...

    Läs mer

  • Noterat 3/2017

    Språk i Norden utkom med nytt nummer

    Ett nytt nummer av Språk i Norden har utkommit. Det innehåller bland annat artiklar om språk och integration i Österbotten och nordisk och finsk språkpolitik i ett globalt perspektiv. Artiklarna bygger på de...

    Läs mer

  • Noterat 3/2017

    Vasa universitet får språkcenter

    Enheten för språktjänst vid Vasa universitet blir vid årsskiftet Vasa universitets språkcenter . Professor Nina Pilke är direktör för det nya språkcentret vid Vasa universitet. Målet är att språkcentret ska...

    Läs mer

  • Noterat 3/2017

    Avhandling om den obligatoriska svenskans uppkomst

    Janne Väistö disputerade i september på en avhandling i nordisk historia vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi: Toinen kotimainen toisen tasavallan Suomessa: Ruotsin kieli...

    Läs mer

  • Noterat 3/2017

    Olika översättningsstrategier i Ryssland och i Sovjetunionen

    Ryska översättares strategier har påverkats av samhällsklimatet visar Elena Rassokhina i sin avhandling Shakespeare’s sonnets in Russian: the challenge of translation . I avhandlingen granskar hon ryska...

    Läs mer

  • Noterat 3/2017

    Mysata, spelata och plugata i tvåspråkiga ungdomssamtal

    I slutet av maj disputerade Jaana Kolu på sin doktorsavhandling i svenska vid Jyväskylä universitet. Kolus avhandling har namnet ”’ Me ollaan mukana tässä experimentissä’” – Lingvistiska resurser och språkpraktiker...

    Läs mer

  • Noterat 3/2017

    Två nya språkvårdare på Språkinstitutet

    Från mitten av augusti är Maria Vidberg fast anställd som namnvårdare vid Språkinstitutet. Filosofie doktor Maria Vidberg har varit vikarierande namnvårdare på Språkinstitutet sedan september 2015. Från och med...

    Läs mer

  • Noterat 3/2017

    Vet du vad varsko betyder?

    Hör du till dem som på skoj brukar göra det svenska högskoleprovets ordförståelseprov varje år för att testa hur många ord du kan? Brukar du klara det bra? Vet du vad tjänlig , burdus , varsko och pådrag ...

    Läs mer

  • Krönikan 3/2017

    Ivo Holmqvist

    Dansk ordvandring längs snitslad bana

    Språket är ett föränderligt flöde , och det kan tyckas vara en naturlag att när nya ord kommer till så faller samtidigt gamla från. Så är det i Svenska Akademiens ordlista där antalet nyord skulle göra boken...

    Läs mer

  • Artikel 3/2017

    Johan Bärlund

    Juridiken och det nordiska

    Nordiska förmögenhetsrättsjurister diskuterade den nordiska språkgemenskapen på de nordiska förmögenhetsrättsdagarna.

    Läs mer

  • Språkprofilen 3/2017

    Bianca Holmberg

    ”Att besvara språkfrågor är som att lösa gåtor”

    Att besvara språkfrågor har varit en av Monica Äikäs favorituppgifter i jobbet som språkvårdare. Frågorna har gett henne många uppslag till uppskattade artiklar i Språkbruk.

    Läs mer

  • Artikel 3/2017

    Monica Äikäs

    ”Här lägger vi punkt” Om hyperkorrektion i finlandssvenskan

    De flesta av oss vill gärna använda ett så korrekt språk som möjligt, men ibland blir det fel just av den anledningen.

    Läs mer

  • Artikel 3/2017

    Bianca Holmberg

    En läkare behöver ett nyansrikt språk

    Tom Pettersson är läkaren och läraren med ett stort intresse för svenska språket. – Vi har ansvar för att upprätthålla ett komplett språk, även om det kräver en del av den enskilda läraren, säger han om svenskan inom medicinen.

    Läs mer

  • Artikel 3/2017

    Maria Hagberg, Sandra Bäck

    Positiv psykologi viktig vid inlärning

    Konferensen Nordand 13 ordnades den 7–9 juni 2017 vid Vasa universitet. Nordand är en forskningskonferens om Nordens språk som andraspråk.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 3/2017

    Ann-Marie Wikström

    Nya skrivregler

    Den fjärde upplagan av Svenska skrivregler kom ut i våras. Skrivreglerna ges ut med åtta–nio års mellanrum och språket hinner förändras en hel del mellan de olika upplagorna. Svenska skrivregler har...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 3/2017

    Olle Josephson

    Finlandssvenskan mister sin exotism

    ”Finlands svenska myndighetsspråk förefaller vara i kläm mellan två normer: den klarspråkspräglade sverigesvenska myndighetsprosan och den distanserade och i någon mån auktoritära finska...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 3/2017

    Bianca Holmberg

    Textgranskningsråd från A till Ö

    När författarna till Uppdrag textgranskning skriver om sina tilltänkta läsare nämner de både dem som är utbildade inom språkområdet och jobbar professionellt med textgranskning och dem som inte har...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 3/2017

    Anna Maria Gustafsson

    Digitala texter

    Dansken Kresten Bjergs bok Den digitale læsers hjerne. En skrivguide til fagfolk är precis som titeln säger en praktisk skrivhandledning. Till skillnad från många andra skrivguider fokuserar Bjerg...

    Läs mer

  • Artikel 3/2017

    Katarina von Numers-Ekman

    Barns och ungas läsande i Svenskfinland

    Katarina von Numers-Ekman var Svenskfinlands egen läsambassadör i tre år. Här berättar hon vilka insikter hon kommit till under åren som läsambassadör.

    Läs mer

  • Artikel 3/2017

    Pia Mikander

    På den grymma tiden då man var slav

    Västerlänningar presenteras ofta som mer betydelsefulla än andra människor i världen i våra läroböcker. Finns det något man kan göra åt detta?

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2017

    Monica Äikäs

    Språkfrågor

    Hus Fråga: Ska jag skriva riksdagshuset med liten bokstav eller Riksdagshuset med stor? Namn skrivs i princip med stor bokstav, också namn på byggnader. Riksdagshuset används oftast som ett namn, och då...

    Läs mer

  • Artikel 3/2017

    Eeva-Liisa Nyqvist

    Grammatik i tidigt fullständigt språkbad

    Hur kan man utveckla grammatikundervisningen i språkbad för att göra undervisningen mer effektiv?

    Läs mer

  • Artikel 3/2017

    Henrik Hu

    Om metaforernas kraft

    Vill man att ens läsarskara fattar mer än orden bara är det värt att komplettera med en bild som säger mera.   Tänker du på bara tecken ser du bågarna och strecken, men de bilder du kan måla...

    Läs mer

I denna tidskrift: 3/2017

  • Åsch!

    Ledare
  • Christoffer Herberts fick Yles språkpris

    Noterat
  • Språk i Norden utkom med nytt nummer

    Noterat
  • Vasa universitet får språkcenter

    Noterat
  • Avhandling om den obligatoriska svenskans uppkomst

    Noterat
  • Olika översättningsstrategier i Ryssland och i Sovjetunionen

    Noterat
  • Mysata, spelata och plugata i tvåspråkiga ungdomssamtal

    Noterat
  • Två nya språkvårdare på Språkinstitutet

    Noterat
  • Vet du vad varsko betyder?

    Noterat
  • Dansk ordvandring längs snitslad bana

    Krönikan
  • Juridiken och det nordiska

    Artikel
  • ”Att besvara språkfrågor är som att lösa gåtor”

    Språkprofilen
  • ”Här lägger vi punkt”

    Artikel
  • En läkare behöver ett nyansrikt språk

    Artikel
  • Positiv psykologi viktig vid inlärning

    Artikel
  • Nya skrivregler

    Aktuell litteratur
  • Finlandssvenskan mister sin exotism

    Aktuell litteratur
  • Textgranskningsråd från A till Ö

    Aktuell litteratur
  • Digitala texter

    Aktuell litteratur
  • Barns och ungas läsande i Svenskfinland

    Artikel
  • På den grymma tiden då man var slav

    Artikel
  • Språkfrågor

    Språkfrågor
  • Fönster, vindöga och andra gluggar i nordiska språk

    Artikel
  • Grammatik i tidigt fullständigt språkbad

    Artikel
  • Om metaforernas kraft

    Artikel
3_2017
 
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Språkbruk ger också råd och rekommendationer i språkliga frågor och recenserar språklitteratur.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket