3_2018 - Språkbruk
Språkbruk 3/2018

Andra artiklar i tidskriften
-
Intervju 3/2018
Bianca Holmberg
Skådespelarens repliker är mer än logik
– En skådespelare utan en stark språklig identitet är ute på ett gungfly. Språket är a och o, säger Asko Sarkola, känd för den finländska teater- och filmpubliken sedan femtio år tillbaka.
Läs mer
-
Krönikan 3/2018
Kjell Westö
Läsa, lyssna, härma
Mina metoder för att lära mig språk har alltid varit intuitiva. Jag lyssnar, både på tal och sång, jag läser – i perioder kopiöst – och så försöker jag härma. Det är en metod som fungerat fint för mig.
Läs mer
-
Artikel 3/2018
Bodil Rosqvist
1800-talsprojekt med målet i sikte
Svenska Akademiens ordbok beskriver svenskan under 500 år. I ordboken finns både vanliga ord som skratta och armbåge och okända ord som velnas. När ordboken är komplett, om fem till sex år, börjar revideringsarbetet.
Läs mer
-
Övriga 3/2018
Henrik Hu
Extremväder
Parasoll och solglasögon, mössa, draperi, dukar, persienner, rullgardiner, pappershattar, kladdig kräm med skyhög faktor i, snabbt inunder tak när solen skiner. Denna sommar har vi nyttjat alla slag av...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 3/2018
Bianca Holmberg
Den svenska historien från torshammaren till #Metoo
Elisabeth Åsbrink: Orden som formade Sverige. Natur och kultur 2018. 344 sidor.
Läs mer
-
Intervju 3/2018
Bianca Holmberg
Meänkieli fick sin första språkvårdare
Samtidigt som många meänkielitalare har svenska som hemspråk finns det också en ny vilja att föra meänkieli vidare till nästa generation. Nu har Sverige för första gången en statligt anställd språkvårdare i meänkieli, Elina Kangas.
Läs mer
-
Artikel 3/2018
Maria Andersson-Koski
Magavippog och uppå farten ‒ om att vara gravid på dialekt
Mängden alternativa uttryck för graviditet visar att ämnet har varit tabubelagt. I dialekterna har det gett upphov till omskrivningar som körsog, fruktbär och tjock under armarna.
Läs mer
-
Artikel 3/2018
Bianca Holmberg
I släkten flödar den språkliga kreativiteten
Vet du vad en slarvmoster är? Och vem är egentligen gammelmormor? När det gäller släktförhållanden varierar benämningarna stort och det förekommer både regionala och rent hemmagjorda ord.
Läs mer
-
Intervju 3/2018
Bianca Holmberg
Mediespråket är viktigt, tiden sätter gränser
I nyhetsvärlden är det ständig tidspress och det gör att Magnus Swanljung får försöka använda den tid som står till buds så effektivt som möjligt, både när det gäller innehållet och språkriktigheten.
Läs mer
-
Perspektiv på finlandismer 3/2018
Charlotta af Hällström-Reijonen
Kännspak
Finlandismen kännspak förekom redan i fornsvenskan, men i en annan betydelse än dagens ’lätt igenkännlig’. I dag används kännspak i olika betydelser i Finland och Sverige.
Läs mer
-
Artikel 3/2018
Maria Bylin
Grammatikalisering – seg språkförändring i smyg
Ord som bruka och att illustrerar hur betydelser av ord sakta men säkert kan förändras och blekas ur. Den här processen kallas grammatikalisering.
Läs mer
-
Artikel 3/2018
Monica Äikäs
Metaforer och metaforkrockar
En stor del av de uttryck vi dagligen använder är metaforer. Ofta följer metaforerna ett slags logik, men det händer också att de krockar och ger upphov till metaforisk inkonsekvens.
Läs mer
-
Artikel 3/2018
Jenny Sylvin
Skönlitterär språkgranskning – ett arbete för pedagogiska detektiver
Tro aldrig att du vet något. Det låter som något ur jantelagen men det är ett av mina rättesnören när jag granskar språket i andras texter. Men tro aldrig heller att skribenten vet något – kolla upp allt.
Läs mer
-
Noterat 3/2018
Svenskan saknas i kommersiella sammanhang
Väinö Syrjäläs doktorsavhandling ”Namn – språk – ställe: Språkbrukarna i Svenskfinlands offentliga rum” visar att svenskan i städerna i Finland i hög grad är beroende av den officiella språkpolicyn.
Läs mer
-
Noterat 3/2018
Svenska och finska elever möts virtuellt
Åbo Akademi i Vasa har utvecklat en tandempedagogisk modell som går ut på att svenska och finska skolklasser som på grund av långa avstånd inte kan träffas fysiskt möts på nätet för att öva sig på att tala varandras språk.
Läs mer
-
Noterat 3/2018
Ny referensgrupp för lättläst
För första gången finns det en referensgrupp för lättläst på svenska i Finland. Referensgruppen leds av Camilla Lindholm, professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet.
Läs mer
-
Noterat 3/2018
Språkrådet gav ut svensk-finsk omsorgsordlista
Språkrådet i Sverige har publicerat en svensk-finsk ordlista med användbara ord och fraser som anställda inom vård och omsorg i Sverige kan ha nytta av.
Läs mer
I denna tidskrift: 3/2018
-
Rastlös läsning
Ledare -
Skådespelarens repliker är mer än logik
Intervju -
Läsa, lyssna, härma
Krönikan -
1800-talsprojekt med målet i sikte
Artikel -
Extremväder
Övriga -
Den svenska historien från torshammaren till #Metoo
Aktuell litteratur -
Meänkieli fick sin första språkvårdare
Intervju -
Magavippog och uppå farten ‒ om att vara gravid på dialekt
Artikel -
I släkten flödar den språkliga kreativiteten
Artikel -
Mediespråket är viktigt, tiden sätter gränser
Intervju -
Kännspak
Perspektiv på finlandismer -
Grammatikalisering – seg språkförändring i smyg
Artikel -
Metaforer och metaforkrockar
Artikel -
Skönlitterär språkgranskning – ett arbete för pedagogiska detektiver
Artikel -
Svenskan saknas i kommersiella sammanhang
Noterat -
Svenska och finska elever möts virtuellt
Noterat -
Ny referensgrupp för lättläst
Noterat -
Språkrådet gav ut svensk-finsk omsorgsordlista
Noterat