Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

3_2019 - Språkbruk

Språkbruk 3/2019

Ledare 3/2019

Pia Westerberg

Päivää, goddag!

Jag måste erkänna att jag hör till de finlandssvenskar som oftast inleder på finska när jag är på stan, dvs. när jag handlar eller går på restaurang. Men varför? Vi finlandssvenskar tycks ha en rätt kluven...

Läs mer

Andra artiklar i tidskriften

  • Perspektiv på finlandismer 3/2019

    Harriet Eriksson, Charlotta af Hällström-Reijonen

    Finländskt hämta rör sig bara i en riktning

    Att hämta något är att gå efter det för att ta det med sig tillbaka, men i finlandssvenskan kan ordet betyda att ha med sig något.

    Läs mer

  • Artikel 3/2019

    Maria Andersson-Koski

    Vårdat talspråk är en utmaning i teckenspråkstolkarnas vardag

    För en teckenspråkstolk är utmaningen att få språket att låta naturligt i alla slags situationer, från kafferep och förlossningar till valdebatter. Det ställer stora krav på tolkarnas språkkunskaper och anpassningsförmåga.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 3/2019

    Bianca Holmberg

    Om människans och språkets utveckling

    Sverker Johansson: På spaning efter språkets ursprung. Natur & kultur 2019. 396 sidor.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 3/2019

    Pia Westerberg

    Vetenskapligt berättande

    Magnus Linton: Text & stil. Om konsten att berätta med vetenskap. Natur & Kultur 2019. 239 sidor.

    Läs mer

  • Artikel 3/2019

    Markus Söderman

    Onlinespelen är en mångspråkig värld

    För en utomstående kan spelvärlden på internet verka väldigt engelskspråkig, men i själva verket är det en mångspråkig miljö där man kan välja vilket språk man vill spela på. Ibland är språkvalet så viktigt att man kan bli utkastad ur den aktuella gruppen om man bryter mot språkreglerna.

    Läs mer

  • Artikel 3/2019

    Monica Äikäs

    Skillnader i tidsperspektiv: förra och föregående, nästa och följande

    Har du någon gång funderat på skillnaden mellan förra veckan och föregående vecka eller mellan nästa vecka och följande vecka? Monica Äikäs reder ut begreppen.

    Läs mer

  • Artikel 3/2019

    Dimitrios Kokkinakis, Maria Edström

    Ålderism i dagens mediala Sverige

    Äldre är underrepresenterade i medierna och beskrivs ofta som utsatta, ensamma eller till och med skrämmande när de förekommer i svenska medier. Kvinnor försvinner ur medierna tidigare än män, som behåller sin synlighet upp i 60-årsåldern.

    Läs mer

  • Krönikan 3/2019

    Rafael Donner

    Talar du GIF?

    Ibland räcker orden inte till. För mig inträffade det senast i morse, då jag fick ett meddelande från min mamma. Hon hade av någon oförklarlig anledning länkat till ett hus till salu på Åland, varefter hon skrev: ”Vill du ha projekt. Flytta till Åland eller skanna in mina diabilder?!”

    Läs mer

  • Artikel 3/2019

    Martin Persson

    Spår av svenska i finskan Del 2

    Martin Persson fortsätter sin resa genom århundradena för att se hur svenskan har påverkat finskan, och skriver bland annat om ursprunget till urgamla lån som rengas, viisas och lammas. Också ett ord som keihäs härstammar från det urnordiska gaizaz.

    Läs mer

  • Artikel 3/2019

    Bianca Holmberg

    Språklig polarisering kännetecknade det språkpolitiska året 2018

    Antalet svenskspråkiga växte på språköarna, det rådde brist på tvåspråkig personal på nödcentralerna och diskussionen om hur svenskan skulle tryggas i och med vårdreformen gick het. Bland annat det här innebar det språkpolitiska året 2018 för svenskan i Finland.

    Läs mer

  • Artikel 3/2019

    Niklas Källner

    Inget varmprat utan kallprat

    Skrämmande och obehagligt eller dumt och banalt? Vi kan ha olika attityder till kallprat, men faktum är att kallpratet är både nödvändigt och belönande i många situationer.

    Läs mer

  • Övriga 3/2019

    Henrik Hu

    Botanisk tragedi

      En ärtig och liljevit böna i Lund är fräsch som en nyponros. En soffpotatis vill svärma en stund, men bönan vill flyga sin kos.   Han pratar persilja, är mossig som få och har oftast...

    Läs mer

  • Intervju 3/2019

    Bianca Holmberg

    Barnprogram ska ge barnen ord för det de vill säga

    – Min princip är att aldrig tala ett förenklat barnspråk med barn, utan att i stället förklara svåra ord. Barns språk utvecklas för att de får höra ett gott språk, säger Ann-Catrin Rosenberg, Yles språkpristagare 2019.

    Läs mer

I denna tidskrift: 3/2019

  • Päivää, goddag!

    Ledare
  • Finländskt hämta rör sig bara i en riktning

    Perspektiv på finlandismer
  • Vårdat talspråk är en utmaning i teckenspråkstolkarnas vardag

    Artikel
  • Om människans och språkets utveckling

    Aktuell litteratur
  • Vetenskapligt berättande

    Aktuell litteratur
  • Onlinespelen är en mångspråkig värld

    Artikel
  • Skillnader i tidsperspektiv: förra och föregående, nästa och följande

    Artikel
  • Ålderism i dagens mediala Sverige

    Artikel
  • Talar du GIF?

    Krönikan
  • Spår av svenska i finskan

    Artikel
  • Språklig polarisering kännetecknade det språkpolitiska året 2018

    Artikel
  • Inget varmprat utan kallprat

    Artikel
  • Botanisk tragedi

    Övriga
  • Barnprogram ska ge barnen ord för det de vill säga

    Intervju
3_2019
 
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Språkbruk ger också råd och rekommendationer i språkliga frågor och recenserar språklitteratur.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket