Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

4_2018 - Språkbruk

Språkbruk 4/2018

Artikel 4/2018

Marco Bianchi

Otto von Friesen och projektet Evighetsrunor

Otto von Friesen (1870–1942) är en av portalgestalterna i svensk runforskning. Nu digitaliseras hans efterlämnade runologiska anteckningsböcker och fotografier och blir en del av den nya forskningsplattformen Evighetsrunor.

Läs mer

Andra artiklar i tidskriften

  • Ledare 4/2018

    Pia Westerberg

    Nödvändigt samarbete

    Den här ledaren är ren och skär reklam.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Emma Sköldberg

    Samhällsförändringar ska speglas i Svensk ordbok

    Den nya upplagan av Svensk ordbok ska avspegla det samtida språkbruket, vilket inkluderar också språket i sociala medier och kontroversiella ord.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Urban Östberg

    Därför kallas Nederländerna ofta Holland

    Namnen Nederländerna och Holland används ofta parallellt, men betecknar egentligen olika områden. Historien bakom namnet Nederländerna sträcker sig tillbaka till medeltiden.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Monica Äikäs

    Om betydelse hos metaforer

    Eftersom metaforer inte är genomskinliga, används de ibland på ett annat sätt än det gängse. De kan till exempel blandas ihop eller användas så att betydelsen blir oklar.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Monica Äikäs

    Violett, lila, gredelint och purpur

    Färgord kan vara kluriga. I en Facebookdiskussion tog någon upp orden violett, lila, gredelint och purpur. Är de helt synonyma och utbytbara eller är det fråga om olika färgnyanser?

    Läs mer

  • Intervju 4/2018

    Bianca Holmberg

    Finlandssvenskar i Norden

    Vad händer med modersmålet hos en finlandssvensk som flyttar till ett annat nordiskt land? Språkbruk har intervjuat två finlandssvenskar som har bott i andra nordiska länder för att ta reda på hur deras språkanvändning och syn på språk och modersmål påverkades av utlandsvistelserna.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Maria Vidberg

    Världsnyheter och lokala händelser påverkar namnvårdarens jobb

    Hur ska namnet Volcán de Fuego stavas på svenska? Hur uttalas namnet Säckilot? Och hur ska medier förhålla sig till namnet Telia 5G Areena?

    Läs mer

  • Perspektiv på finlandismer 4/2018

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    På Färöarna heter roskisbilen ruskbilur

    Rosk hör till våra kändaste finlandismer. Ordet rosk betyder skräp, sopor eller avfall i finlandssvenskan. En roskis kan vara en papperskorg men också en soppåse eller en soptunna.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Lennart Ryman

    Svenska personnamn på medeltiden

    Ursprunget till de medeltida personnamnen varierar från överlevande nordiska namn till nya kristna namn och namn som kom till Sverige med invandrade tyskar. I viss mån anpassades namnen till språket i landet – bland annat fick finnarna finna sig i att få sina namn försvenskade.

    Läs mer

  • Intervju 4/2018

    Lättläst fungerar som inkörsport till svenskan

    Sara Lövestam är författaren som själv skriver om sina böcker till lättläst format. Då får hon bland annat lov att undvika bisatser och synonymer och att sammanfatta ett helt kapitel i en enda mening.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Leila Mattfolk

    Nya namn kommer in, de gamla blir kvar

    År 2020 utökas den finlandssvenska namnlängden med 38 namn. Bland nykomlingarna finns till exempel Caroline, Naomi, Thelma, Colin, Malte och Milo.

    Läs mer

  • Krönikan 4/2018

    Erik Wahlström

    Wahlströms Lag

    För hundra tusen år sedan bodde en grupp människor på kusten i det som vi nu kallar Namibia. Det var ett trevligt ställe. Massor av musslor, fisk och tång att äta, lämpligt varmt. Mycket fritid. Människorna var som vi, utom att de inte kunde tala. Men körsång och folkdans var populärt.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Sammanställt av Bianca Holmberg

    Samhället behöver en alert och aktiv språknämnd

    Svenska språknämnden har tack vare sin sammansättning en unik överblick över de svenskspråkiga domänerna i Finland, men kunde ha en aktivare roll och sträva efter större synlighet i samhället, enligt de sex medlemmarna i den nya språknämnden.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2018

    Bianca Holmberg

    Retorik är mer än att hålla tal

    Lennart Hellspong: Den retoriska människan. 20 sätt att se på retorik. Morfem 2018. 252 sidor.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2018

    Martin Persson

    Klassisk nordistisk avhandling om fornsvenska

    Johan Schalin: Preliterary Scandinavian sound change viewed from the east. ‑ Umlaut remodelled and language contact revisited. Nordica Helsingiensia 54. Finskugriska och nordiska avdelningen vid Helsingfors universitet, 2018.

    Läs mer

  • Övriga 4/2018

    Henrik Hu

    Kolorerad verklighet

    Trädens lövverk byter skepnad när det blir september allt som varit grönt och skönt blir plötsligt grann idyll. Någonstans i maj kom allt det gröna fram, remember? Hela sommarn badade vår värld i klorofyll. ...

    Läs mer

I denna tidskrift: 4/2018

  • Nödvändigt samarbete

    Ledare
  • Otto von Friesen och projektet Evighetsrunor

    Artikel
  • Samhällsförändringar ska speglas i Svensk ordbok

    Artikel
  • Därför kallas Nederländerna ofta Holland

    Artikel
  • Om betydelse hos metaforer

    Artikel
  • Violett, lila, gredelint och purpur

    Artikel
  • Finlandssvenskar i Norden

    Intervju
  • Världsnyheter och lokala händelser påverkar namnvårdarens jobb

    Artikel
  • På Färöarna heter roskisbilen ruskbilur

    Perspektiv på finlandismer
  • Svenska personnamn på medeltiden

    Artikel
  • Lättläst fungerar som inkörsport till svenskan

    Intervju
  • Nya namn kommer in, de gamla blir kvar

    Artikel
  • Wahlströms Lag

    Krönikan
  • Samhället behöver en alert och aktiv språknämnd

    Artikel
  • Retorik är mer än att hålla tal

    Aktuell litteratur
  • Klassisk nordistisk avhandling om fornsvenska

    Aktuell litteratur
  • Kolorerad verklighet

    Övriga
4_2018
 
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Enskilda artikelförfattare ansvarar själva för åsikterna i sina artiklar.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket