4_2001 - Språkbruk
Språkbruk 4/2001
-
Artikel 4/2001
Mikael Reuter
Låt oss slå vakt om mångfalden
Temat för detta nummer av Språkbruk är de finlandssvenska dialekterna. Och är handlar inte om någon nekrolog – trots många mer eller mindre dystra profetior under de senaste århundradena lever...
Läs mer
-
Artikel 4/2001
Maj Reinhammar
Likt och olikt – Svenska dialekter på ömse sidor om havet
Vad finns det för gemensamma drag mellan de svenska dialekterna i Finland och Sverige? Denna artikel grundar sig på fil.dr Maj Reinhammars föredrag på det dialekt- och onomastikseminarium som hölls den 19 april 2001 för att fira Peter Slottes 60-årsdag. Maj Reinhammar är docent i nordiska språk och tidigare chef för Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA).
Läs mer
-
Artikel 4/2001
Ann-Marie Ivars
Ska vi forska i de svenska dialekterna i Finland?
Fil.dr Ann-Marie Ivas, professor i nordiska språk med dialektologi och sociolingvistik som specialområden diskuterar den finlandssvenska dialektforskningen och dess framtidsmöjligheter. Artikeln grundar sig på ett föredrag vid Peter Slottes födelsedagsseminarium i april 2001.
Läs mer
-
Artikel 4/2001
Matti Vilppula
Kiva – ett ord från Kajanaland
Kiva är ett av våra kanske käraste och mest spridda finlandssvenska ord, men få vet varifrån ordet egentligen kommer. En teori har fört fram att det skulle vara en rysk förvrängning av finskans hyvä, men Matti Vilppula visar att ordet har sitt ursprung närmare än så.
Läs mer
-
Artikel 4/2001
Ordbok för Finlands svenska folkmål
En god granne till redaktionen för Språkbruk på svenska avdelningen på Forskningscentralen är den stora finlandssvenska dialektordboken Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO). Hittills har ordboken kommit ut...
Läs mer
-
Artikel 4/2001
Hans Landqvist
Språk i ständig förändring – Några aktuella utvecklingstendenser i sverigesvenskan
Hans Landqvist undervisar och forskar vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. I den här artikeln behandlar han några aktuella utvecklingstendenser i sverigesvenskan. Artikeln är en bearbetning av en artikel med samma tema, som är tryckt i Poppis 2001, medlemsbrev för Svensklärarna i Finland rf.
Läs mer
-
Artikel 4/2001
Nora Blomfelt
Från Cedrik till Ynk – Muminfigurer på svenska och finska
Nora Blomfelt, Svenska språkbyråns sommarpraktikant, har läst Tove Janssons muminböcker på svenska och finska och gjort en lista på muminfigurerna. Inspirationen kom från den något kortare lista som fanns i tidskriften Kieliviesti 3/1999. Kieliviesti ges ut av Sverigefinska språknämnden.
Läs mer
-
Artikel 4/2001
Mikael Reuter hedersdoktor
Svenska avdelningens föreståndare Mikael Reuter har promoverats till hedersdoktor vid humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. Promotionen ägde rum vid universitetets årshögtid den 13 oktober 2001. ...
Läs mer
-
Artikel 4/2001
Wilma och Emil på topp
Förnamnens tio-i-topp år 2000 bland finlandssvenska pojkar och flickor: Flickor: ...
Läs mer
-
Artikel 4/2001
Schjerfbeck
Namnet Schjerfbeck uttalas fortfarande med v. Här är ett citat ur Språkbruk 1/1992. Konstnärinnan Helene Schjerfbecks släktnamn skall inte uttalas med ett hörbart f, vilket ibland har förekommit inte minst i finska...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2001
Sandra Forsman
Kan man äta tamago?
Tamarind? Shiitake? Chayote? En uppslagsbok för köket kan vara bra att ha i de stunder då man upptäcker att man inte har någon aning om vad en ingrediens i ett nytt och spännande recept är för något. Eller...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2001
Sandra Forsman
Domstolsord på fem språk
Justitieministeriet och stadsrådets kansli påbörjade i början av 2000 arbetet med en domstolsordlista på fem språk. Syftet var att svara mot de behov som förändringarna i rättegångsförfarandet i Finland och de...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
En deilig dag for å gå på tur!
Vanligen är konferensrapporter böcker där man har samlat föredrag, referat över diskussioner, deltagarlistor m.m. Det kan vara intressant och givande att läsa sådana rapporter, men inte är det särdeles roligt...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2001
Mia Falk
Praktisk hjälpreda för bättre dokument
Skriva på kontor är en praktisk handbok för den som vill skriva professionella dokument på svenska inom företagsvärlden. Boken är uppdelad i tre övergripande avsnitt: Att skriva i arbetet, exempel på dokument...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
Inledning till grammatiken
För den som inte vill köpa den närmare 3000 sidor tjocka Svenska Akademiens grammatik (SAG) finns nu ett budgetalternativ. Författarna till SAG har nämligen gett ut en bok vars innehåll är en lätt modifierad...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
Språkligt lösgodis
Ann-Marie Ivars har fyllt 60 år och hennes forskarkolleger har, såsom det ofta brukas i akademiska sammanhang, tillsammans skrivit en festskrift för att hylla henne. I festskriften ”Våra språk i tid och rum”...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
Grammatik för nybörjare
Boken Svensk universitetsgrammatik för nybörjare tar upp grundläggande terminologi inom grammatiken och ger en bra bas i studierna att bygga vidare på. Grammatiken är inte speciellt omfattande, men är säkert en...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2001
Nina Martola
Första svenska ordboken
Norstedts första svenska ordbok är en ordbok gjord speciellt för barn, och även om den lider av en del barnsjukdomar så fyller den sitt syfte som ordbok för vetgiriga lågstadieelever. Nina Martola är lexikograf på Svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken.
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2001
Euro och cent – repetition inför övergången
Böjning Valutabeteckningen euro böjs inte i pluralis när det är fråga om belopp: 3 euro, 2 miljoner euro, många euro, betala i euro. Jämför med mark: 3 mark, 2 miljoner mark, många mark, betala i mark. Också...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2001
Plogkäppar
Fråga: Vad heter de pinnar (reflexförsedda plastkäppar eller kvistade vidjor) som finns längs vägkanterna för att snöplogen ska veta var vägen går när det har snöat mycket? Svar: Aurausviitta är den finska...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2001
Emeritusprofessor eller professor emeritus?
Fråga: Heter det professor emeritus eller emeritusprofessor? Och hur uttalas emeritus? Svar: På finska heter det emeritusprofessori, vilket leder till att många också på svenska använder det oriktiga...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2001
Hämta och söka
Fråga: Kan man hämta en bok till biblioteket och söka sitt barn på dagis? Svar: Många finlandssvenskar, speciellt i Nyland, använder orden hämta och söka felaktigt. De finska orden tuoda och hakea har...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2001
Folketymologi
Fråga: Vad är en folketymologi? Kan ni ge några exempel på sådana? Svar: En folketymologi är en språklig omvandling av ett ord så att det liknar ett ord i det egna språket med liknande betydelse. Detta brukar...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2001
Kognitiv karta
Fråga: Vad heter mielikuvakartta på svenska? På engelska heter det cognitive map eller mental map. Svar: Det heter kognitiv karta eller mental karta. Det är den, ofta visuella, föreställning vi har av en...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2001
Sordavala
Fråga: Anses Sordavala vara en föråldrad form av Sortavala eller används den fortfarande? Svar: Den svenska formen Sordavala är levande och ska användas i svenska texter.
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2001
Kasko
Fråga: Varifrån kommer kasko i ordet kaskoförsäkring? Är det en förkortning? Svar: Nej, kasko är ingen förkortning, som man kanske kunde tro. Kasko (ett kasko, flera kaskon) kommer ursprungligen från...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2001
Kortformer för konstmagister
Fråga: Hur ska titlarna konstmagister respektive konstdoktor förkortas? De finska motsvarigheterna är TaM eller tait.maist. och TaT eller tait.toht. (taiteen maisteri och taiteen tohtori). Svar: Vi...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2001
Adventstid
Fråga: Vad kunde man kalla joulun alusaika på svenska? Svar: Förslagsvis adventstid. Också till exempel juletid, jultid eller inför julen går bra att använda.
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2001
Altan och veranda
Fråga: Vilken är skillnaden mellan en altan och en veranda? Svar: En veranda har ett tak och ofta väggar, medan en altan är en öppen utbyggnad utan tak, vanligen omgärdad med räcke.
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2001
Slalom
Fråga: Varifrån kommer ordet slalom? Svar: Det kommer från norskan, där det dialektala ordet slalåm betyder ’spår av skidor eller medar i en backsluttning’. Ordet är sammansatt av sla som betyder ’sluttning’...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2001
Att dissa
Fråga: Vad betyder slangordet dissa, som väl främst används i Sverige än så länge? Svar: Verbet dissa kan betyda ’förolämpa’, ’kritisera’, ’mobba’, ’ringakta’, ’rata’, ’se ned på’ eller ’visa likgiltighet...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2001
Mandrake
Fråga: Vad heter seriehjälten Taika-Jim på svenska? Svar: Mandrake.
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2001
Forskarstuderande
Fråga: Heter jatko-opiskelija fortsättningsstuderande på svenska? Svar: Man ser och hör visserligen ofta ordet fortsättningsstuderande i Finland, men det används sällan i rikssvenskan, och i en annan...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2001
Budget
Fråga: Hur uttalas ordet budget? Svar: Det uttalas med betoning på första stavelsen, alltså /budjet/ med kort u, inte med långt, betonat e.
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2001
100 kvadratmeter våningsyta
Fråga: Hur översätts ordet kerrosneliömetri till svenska? Svar: På svenska heter det kvadratmeter våningsyta (t.ex. 100 m2 våningsyta), inte ”våningskvadratmeter” som man kanske av det finska ordet kan...
Läs mer
I denna tidskrift: 4/2001
-
Låt oss slå vakt om mångfalden
Artikel -
Likt och olikt – Svenska dialekter på ömse sidor om havet
Artikel -
Ska vi forska i de svenska dialekterna i Finland?
Artikel -
Kiva – ett ord från Kajanaland
Artikel -
Ordbok för Finlands svenska folkmål
Artikel -
Språk i ständig förändring – Några aktuella utvecklingstendenser i sverigesvenskan
Artikel -
Från Cedrik till Ynk – Muminfigurer på svenska och finska
Artikel -
Mikael Reuter hedersdoktor
Artikel -
Wilma och Emil på topp
Artikel -
Schjerfbeck
Artikel -
Kan man äta tamago?
Aktuell litteratur -
Domstolsord på fem språk
Aktuell litteratur -
En deilig dag for å gå på tur!
Aktuell litteratur -
Praktisk hjälpreda för bättre dokument
Aktuell litteratur -
Inledning till grammatiken
Aktuell litteratur -
Språkligt lösgodis
Aktuell litteratur -
Grammatik för nybörjare
Aktuell litteratur -
Första svenska ordboken
Aktuell litteratur -
Euro och cent – repetition inför övergången
Språkfrågor -
Plogkäppar
Språkfrågor -
Emeritusprofessor eller professor emeritus?
Språkfrågor -
Hämta och söka
Språkfrågor -
Folketymologi
Språkfrågor -
Kognitiv karta
Språkfrågor -
Sordavala
Språkfrågor -
Kasko
Språkfrågor -
Kortformer för konstmagister
Språkfrågor -
Adventstid
Språkfrågor -
Altan och veranda
Språkfrågor -
Slalom
Språkfrågor -
Att dissa
Språkfrågor -
Mandrake
Språkfrågor -
Forskarstuderande
Språkfrågor -
Budget
Språkfrågor -
100 kvadratmeter våningsyta
Språkfrågor