4_2002 - Språkbruk

Artikel 4/2002

Mikael Reuter

Inte antingen eller, utan både och

I det här numret av Språkbruk ingår bland annat en presentation av språkgranskningsprogrammet Svefix och en intervju med Jan-Ola Östman, nyutnämnd professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet. I den...

Läs mer

Artikel 4/2002

Maria Österlund

LL = lättläst

Maria Österlund ger i denna artikel en översikt över LL, alltså lättlästa texter som till form och innehåll har anpassats för personer med olika typer av lässvårigheter. Maria Österlund är redaktör på den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet.

Läs mer

Artikel 4/2002

Sven-Göran Malmgren

Det svenska ordförrådets utveckling sedan 1800 (2)

I förra numret av Språkbruk publicerades första delen av den tvådelade artikelserien Det svenska ordförrådets utveckling. I detta nummer skriver Sven-Göran Malmgren om förändringar i formordssystemet, fraser och konstruktioner samt utvecklingen av schacktermer och grammatiktermer. Sven-Göran Malmgren är professor i svenska vid Göteborgs universitet.

Läs mer

Artikel 4/2002

Jonna Ahti

Språkliga drag i finlandssvenska chattkanaler

Att diskutera i realtid på Internet, chatta, blir allt populärare hela tiden. Vissa språkliga drag i chattandet är universella medan andra är mer specifika. I sin pro gradu-avhandling (Helsingfors universitet) studerade Jonna Ahti språkliga drag som kan anses vara typiska för finlandssvenska ungdomars samtal på Internet. I artikeln presenteras några sådana drag.

Läs mer

Artikel 4/2002

Mikael Reuter

Vad kan Svefix göra?

Den finlandismkontroll som Lingsoft Ab har byggt upp i samarbete med Forskningscentralen för de inhemska språken och integrerat med sin stavningskontroll Orthografix och sin grammatikkontroll Grammatifix är en av de stora språkvårdssatsningar som Svenska kulturfonden har understött under de senaste åren. Kombinationen av de tre språkverktygen har fått namnet Svefix och den lanserades i början av oktober. Här presenteras programmet av Mikael Reuter; i nästa nummer av Språkbruk publicerar vi en recension av en utomstående användare.

Läs mer

Noterat 4/2002

Www.nordlist.net

Trots att utbildningssystemen i de nordiska länderna uppvisar stora likheter och i stor utsträckning bygger på samma traditioner finns det skillnader, både strukturella och språkliga. För att öka...

Läs mer

Noterat 4/2002

Databas över forskning i finlandssvenska

Den nya bibliografiska databasen Finna är en bibliografi över språkvetenskaplig forskning som behandlar svenska som modersmål i Finland. Den har tillkommit genom Språkvetenskapliga nämnden vid Svenska...

Läs mer

Noterat 4/2002

Den finlandssvenska textsamlingen

Den finlandssvenska textsamlingen i Språkbanken i Finland omfattar för närvarande ungefär 31 miljoner ord. Den består av texter från Finska notisbyrån, Hufvudstadsbladet och Jakobstads Tidning fördelade på sex...

Läs mer

Noterat 4/2002

Wilma och Anton vanligast

Toppnamnen bland de nyfödda svenskspråkiga barnen i Finland år 2001 var Wilma, Amanda och Emilia, Anton, William och Emil. ”Wilma finns ännu inte i den finlandssvenska almanackan, men hon ska väl tas in i vid...

Läs mer

Noterat 4/2002

Celiaki

Citat ur Språkbruk 4/1995: Celiaki (glutenintolerans) skrivs på svenska med c i början och uttalas /seliaki´/ med tryck på sista stavelsen. Det finska ordet är keliakia. Gluten i sin uttalas...

Läs mer

Artikel 4/2002

Lieselott Nordman

Översättning inom Europeiska unionen. Varför, hur och vad?

Emma Wagner, Svend Bech och Jesús M. Martínez är alla översättare inom EU och tillsammans har de nu kommit ut med en ny grundläggande bok om hur översättningsarbetet vid EU:s olika institutioner går till i praktiken. Här recenseras boken av filosofie magister Lieselott Nordman, assistent vid Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Lieselott Nordman forskar i ämnet lagöversättning i Finland.

Läs mer

Artikel 4/2002

Sandra Bernas

Taal dialekt i staan!

Den nyutnämnde professorn i nordiska språk vid Helsingfors universitet, Jan-Ola Östman, tycker att våra dialekter är fantastiska. Han är naturligtvis speciellt förtjust i sitt eget modersmål, Solvdialekten (av...

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2002

Urban Östberg

Jordens smartaste ord

Det finns en myt om att svenskan skulle vara ett torftigt och ordfattigt språk. Ofta åberopar man någon ordbok där antalet ord i jämförelse med ett annat språk – i regel engelska men i Finland ofta också finska...

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2002

Terhi Ainiala

Forska i namn

Vad är det man forskar i när man forskar i namn? ”Det måste vara någonting med namnens ursprung att göra” är med största sannolikhet gemene mans åsikt. Och det är inte helt fel; en viktig del av namnforskningen...

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2002

Charlotta af Hällström-Reijonen

Mångspråkig festskrift

Det är rätt allmänt förekommande i akademiska kretsar att i samband med bemärkta personers jämna födelsedagar ge ut festskrifter. Mindre vanligt är det att festobjektet självt ger ut en bok. Det har emellertid...

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2002

Sandra Bernas

Människans språkförmåga och språkliga oförmågor

Har du undrat över om människans språkförmåga är medfödd eller helt inlärd, och om (och i så fall, varför) den är förbehållen just människan? Finns det något fog för påståendet att man aldrig kan lära sig ett...

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2002

Sandra Bernas

Svensk-finsk språkkontakt nu och då

Konferensrapporten från den tjugofemte sammankomsten för svenskans beskrivning innehåller 30 av de föredrag som ungefär 150 konferensdeltagare åhörde i Åbo den 11 och 12 maj 2001. Utgivare av skriften är...

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2002

Sandra Bernas

Mediekonsumtion – på vilket språk?

Forskare och studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet har tillsammans med sakkunniga inom medievärldens olika delområden sammanställt antologin Svenska medier i Finland...

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2002

Charlotta af Hällström-Reijonen

Avgränsning av namnkategorier

Namnforskningen har traditionellt varit indelad i ortnamnsforskning och personnamnsforskning. Det finns emellertid namn som varken är ortnamn eller personnamn, och de har placerats i en egen grupp, övriga namn....

Läs mer

Aktuell litteratur 4/2002

Charlotta af Hällström-Reijonen

Engelska språket som hot och tillgång i Norden

Engelskan är vår tids internationella lingua franca, som möjliggör för människor att mötas över språk- och nationsgränserna. Allt fler kan arbeta, studera, forska, göra affärer samt odla vänskap och kärlek med...

Läs mer

Språkfrågor 4/2002

Ekenäsbo eller ekenäsbo?

Fråga: Ska det heta Ekenäsbo eller ekenäsbo? Svar: Sammansättningar där förleden är ett egennamn skrivs med stor bokstav. Det här gäller också sammansättningar med efterleden ‑bo. Vi skriver alltså Ekenäsbo,...

Läs mer

Språkfrågor 4/2002

Flatljus och snöblink

Fråga: Vad kallas det när man befinner sig i en snötäckt terräng och skuggorna försvinner, och moln och terrängkonturer, inklusive horisonten, inte avtecknar sig längre? Föremål i närheten syns däremot eftersom...

Läs mer

Språkfrågor 4/2002

Kroppsmodifiering

Fråga: Vad är kehonmuokkaus på svenska? Svar: Kehonmuokkaus är det finska ordet för engelskans body modification, bodmod eller bod mod, som innefattar allt från piercing, tatuering och ärrbildning till...

Läs mer

Språkfrågor 4/2002

Laga fång

Fråga: Vad betyder laga fång? Svar: Fång betyder ’förvärv’, ’det att bli ägare till något’, och laga fång är en juridisk term som innebär att äganderätt förvärvas på laglig väg, t.ex. genom köp, byte, gåva,...

Läs mer

Språkfrågor 4/2002

Omställningsskydd

Fråga: Fackföreningscentralen FFC föreslår i sina avtalskrav att löntagarna ska få muutosturva och muutosturvaraha. Vad kan vi översätta de här termerna till på svenska? Svar: I Sverige talar...

Läs mer

Språkfrågor 4/2002

Teknik och teknologi

Fråga: Vad är det för skillnad på teknik och teknologi? Svar: Teknologi kan definieras som ’läran om tekniken’, alltså det som man sysslar med inom forskning och undervisning. Teknik däremot är den praktiska...

Läs mer

Språkfrågor 4/2002

Vilorum/vilrum

Fråga: Ska vi kalla det rum där man kan vila på arbetsplatsen vilorum eller vilrum? Svar: Språkvården rekommenderar ordet vilrum för ett rum där man kan vila sig t.ex. på en arbetsplats. Vilorum används i den...

Läs mer

Språkfrågor 4/2002

Xylitol

Fråga: Hur böjs xylitol? Svar: Xylitol är ett en-ord och böjs alltså xylitolen i bestämd form. Termcentrum TNC rekommenderar n-genus för kemiska ämnesnamn som slutar på ‑ol; jämför alkohol, sorbitol, glykol.

Läs mer

Språkfrågor 4/2002

Andliga ord

Fråga: Hur översätts ordet henkinen till svenska? Svar: Ordet henkinen hör till de ord i finskan som kan översättas till svenska på flera olika sätt beroende på sammanhanget. Det ord som man först kommer att...

Läs mer

Språkfrågor 4/2002

Översättning av finskans koska

Fråga: Hur översätter man finskans koska? Svar: Finskans koska översätts ofta med då i de fall när det är kausalt, alltså anger orsak. Meningen ”Koska he olivat kotona, hän päätti käydä heillä” blir alltså...

Läs mer

Språkfrågor 4/2002

Det går rentav med upp till

Fråga: Hur ska vi översätta finskans jopa? Svar: Ofta översätts jopa automatiskt med till och med, men den översättningen passar inte alltid. Andra svenska ord som kan användas beroende på sammanhanget är...

Läs mer

Språkfrågor 4/2002

Användningen av mellanrum i skriven text

Mellanrum kan inte sättas ut helt efter tycke och smak, utan det finns vissa regler för användningen. Vi ska här ta upp de viktigaste reglerna (källa: Svenska skrivregler). Använd inte mellanrum: Det ska...

Läs mer

Språkfrågor 4/2002

Symmetriska punktuppställningar

I många texter finns det rikligt med punktuppställningar, alltså led som ställts upp i punkter, med varje punkt på en ny rad. Sådana uppställningar ska vara symmetriska, dvs. alla led ska ha samma form. Det är...

Läs mer

4_2002 - Språkbruk

Språkbruk 4/2002

Inte antingen eller, utan både och

LL = lättläst

Det svenska ordförrådets utveckling sedan 1800 (2)

Språkliga drag i finlandssvenska chattkanaler

Vad kan Svefix göra?

Www.nordlist.net

Databas över forskning i finlandssvenska

Den finlandssvenska textsamlingen

Wilma och Anton vanligast

Celiaki

Översättning inom Europeiska unionen. Varför, hur och vad?

Taal dialekt i staan!

Jordens smartaste ord

Forska i namn

Mångspråkig festskrift

Människans språkförmåga och språkliga oförmågor

Svensk-finsk språkkontakt nu och då

Mediekonsumtion – på vilket språk?

Avgränsning av namnkategorier

Engelska språket som hot och tillgång i Norden

Ekenäsbo eller ekenäsbo?

Flatljus och snöblink

Kroppsmodifiering

Laga fång

Omställningsskydd

Teknik och teknologi

Vilorum/vilrum

Xylitol

Andliga ord

Översättning av finskans koska

Det går rentav med upp till

Användningen av mellanrum i skriven text

Symmetriska punktuppställningar

I denna tidskrift: 4/2002