Hoppa till innehåll

4_2004 - Språkbruk

Artikel 4/2004

Mikael Reuter

Från ord till handling

Det så kallade idémötet i Åbo i oktober, med rubriken För svenskan – i tid, hade som ett av sina huvudsyften att lyfta fram de möjligheter som den nya språklagen ger oss och de förslag till...

Läs mer
Artikel 4/2004

Theodor Kallifatides

Att översätta sig själv

På översättarseminariet i Sigtuna i september 2004 höll författaren Theodor Kallifatides ett bejublat middagstal som vi till vår stora glädje nu kan publicera i Språkbruk.

Läs mer
Artikel 4/2004

Anna Sågvall Hein

Maskinöversättningens mål och möjligheter

Vad kan översättas maskinellt i dag? Och hurdant blir resultatet? Anna Sågvall Hein, professor i datorlingvistik vid Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet, presenterar det senaste inom maskinell översättning.

Läs mer
Artikel 4/2004

Monica Äikäs

Vart tog sambandsorden vägen?

Vad är det som gör att vissa texter är lättare att läsa och har mer flyt än andra? Monica Äikäs, som bl.a. språkgranskar läromedel på Svenska språkbyrån, diskuterar sambandsordens betydelse i översatt läromedelstext.

Läs mer
Artikel 4/2004

Sonja Vidjeskog

Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli

Några reflektioner från nordiska klarspråkskonferensen i Kongsberg, Norge

Läs mer
Artikel 4/2004

Saija Tamminen

Språk, hövlighet och genus i Helsingfors

Första helgen i september samlades vetenskapsmän och vetenskapskvinnor från hela världen i Helsingfors. Forsthuset vid Helsingfors universitetet var centrum för språk, hövlighet, genus och pragmatik i fyra dagar från torsdag till söndag. Saija Tamminen, doktorand vid Nordica, Helsingfors universitet, deltog.

Läs mer
Artikel 4/2004

Pia Westerberg

För svenskan – i tid!

I oktober arrangerade Svenska språknämnden i Finland tillsammans med Justitieministeriet, Folktinget och Åbo Akademi ett idémöte som döpts till För svenskan – i tid. Mötet hölls i Arken på Åbo Akademi. ...

Läs mer
Artikel 4/2004

Urban Östberg

Svensk-nederländsk språkkontakt

Visste du att ord som reling, ansjovis och apelsin härstammar från nederländskan? Urban Östberg berättar hur dessa ord – och många fler – kommit in i vårt språk.

Läs mer
Aktuell litteratur 4/2004

Anna Maria Gustafsson

Språkets vård och värden

Språkets vård och värden är en festskrift till språkvårdaren Catharina Grünbaum som fyllde 60 år i somras. Cahtarina Grünbaum har en lång karriär bakom sig inom språkvården och är antagligen bekant för...

Läs mer
Aktuell litteratur 4/2004

Ylva Forsblom-Nyberg

Om skrivande och retorik

För alla språkanvändare som vill slipa sin förmåga att tala och skriva finns nu boken Bra skrivet. Väl talat. Handledning i skrivande och praktisk retorik (Studentlitteratur 2004). Författare är Bo...

Läs mer
Aktuell litteratur 4/2004

Pia Westerberg

Ny svensk skolordlista

En ny upplaga av Svensk skolordlista har utkommit. Skolordlistan ges ut gemensamt av Svenska Akademien och Svenska språknämnden. Ordboken är främst avsedd för grundskolans årskurs 5 och uppåt. Det är...

Läs mer
Aktuell litteratur 4/2004

Pia Westerberg

Stafva eller stava?

I den postumt utgivna Stafva eller stava? beskriver Olof Mustelin rättskrivningsdebatten i Finland och Sverige i slutet av 1800-talet, debatten som sedan resulterade i rättskrivningsreformen år 1906....

Läs mer
Aktuell litteratur 4/2004

Pia Westerberg

Nordistikens historia i Finland

Boken Nordistikens historia i Finland är den första översikten över nordistikens historia i vårt land. Den består av åtta fristående artiklar och beskriver ämnets utveckling (nordiska språk, nordisk...

Läs mer
Aktuell litteratur 4/2004

Pia Westerberg

Språk och skrift i Europa

Boken Språk och skrift i Europa är en spännande bok att bläddra i och kan väl närmast sägas vara unik i sitt slag. I boken presenteras Europas alla språk, deras alfabet och deras utbredning. Dessutom...

Läs mer
Artikel 4/2004

Mikael Reuter, Eivor Sommardahl

Vi minns Björn-Eric Mattsson

”Hjälp, vad ska vi göra nu?” Det var den första, själviska reaktionen bland oss på Svenska språkbyrån när vi nåddes av budskapet om Björn-Eric Mattssons död. Björn-Eric, Bem, var en av...

Läs mer
Språkfrågor 4/2004

Partnerna

Fråga: Hur böjs ordet partner i pluralis? Svar: I Svenska Akademiens ordlista anges både pluralformen partner och den engelska pluralformen partners , men Svenska språknämnden rekommenderar...

Läs mer
Språkfrågor 4/2004

Genitiv av ordgrupper

Fråga: Hur bildas genitiv av ordgrupper som institutet för arbetshygien ? Blir det institutets för arbetshygien anställda eller institutet för arbetshygiens anställda ? Svar: Tidigare krävde...

Läs mer
Språkfrågor 4/2004

Ordningstal

Fråga: Hur skrivs ordningstal av långa tal, t.ex. av tvåtusensjuhundratrettiofyra ? Svar: I sammansatta ordningstal är det bara det sista räkneordet som får suffix: mitt...

Läs mer
Språkfrågor 4/2004

Tisdag 16.11.2004

Fråga: Ska veckodagens namn stå i bestämd eller obestämd form när datum anges enbart med siffror – ska det alltså heta tisdag 16.11.2004 eller tisdagen 16.11.2004 ? Svar: Veckodagens namn står...

Läs mer
Språkfrågor 4/2004

Vicepresident

Fråga: Ska vi skriva vicepresident eller vice president ? Ska det vara bindestreck efter ex i exvicepresident ? Svar: Vicepresident skrivs i ett ord liksom viceamiral, vicekonsul osv....

Läs mer
Språkfrågor 4/2004

Byskogsbruk

Fråga : Vad ska yhteisömetsätalous heta på svenska? Det handlar om skogsprojekt i Namibia där man försöker överföra utvecklingssamarbetsprojekt och ansvaret för dem till invånarna i byar på landsbygden....

Läs mer
Språkfrågor 4/2004

Skillnad mellan uppkomst och tillkomst?

Fråga: Är det någon betydelseskillnad mellan orden tillkomst och uppkomst ? Svar: Ja, det finns en betydelseskillnad mellan orden. Tillkomst har en nyans av avsiktlighet. Ordet hör ihop med...

Läs mer
Språkfrågor 4/2004

Personbeteckning eller personnummer?

Fråga: Jag har förstått att personbeteckning (fi. henkilötunnus ) är en finlandism och att det heter personnummer i Sverige. Kan vi fritt använda det senare ordet också i Finland? Vad heter...

Läs mer
Språkfrågor 4/2004

Hur uttalas byrå?

Fråga: Jag har alltid uttalat ordet byrå med betoning på första stavelsen (’by:rå) när det har betydelsen ’möbel’ och med betoning på andra stavelsen (by’rå) när det har betydelsen ’kontor’. Nu har jag...

Läs mer
Språkfrågor 4/2004

Ungdomligt

Fråga: Jag har fäst mig att ordet ungdom ofta används i singularis i betydelsen ’ung människa’. Exempel: Det saknades en ungdom i laget; Han var stödperson för en ungdom. Är det här rätt? I bestämd...

Läs mer
Språkfrågor 4/2004

Pålägg

Fråga: Hur ska det finska ordet levite översättas till svenska? Svar: Stora finsk-svenska ordboken ger den allmänna motsvarigheten bredbart pålägg , som säkert passar bra i många sammanhang....

Läs mer
Språkfrågor 4/2004

Den stegvisa förändringen

Fråga: Är det korrekt att använda ord av typen gradvis som adjektiv, t.ex. i uttryck som ett gradvist övertagande ? Svar: Ord av detta slag på ‑ vis , t.ex. delvis, gradvis, parvis,...

Läs mer
Språkfrågor 4/2004

Hur översätta hearing?

Fråga : Jag har blivit uppmanad att byta ut ordet hearing mot ”höring” i en av mina texter. Hur är det, har ordet höring genom skandinavisk påverkan börjat tränga in i svenskan? Enligt SAOL heter det ju...

Läs mer
Språkfrågor 4/2004

Turism för alla

Fråga : Undrar vad man på svenska använder för ord för esteetön matkailu ? Jag och min kollega har preliminärt använt uttrycket ”gränslös turism”. Kan det vara frågan om det? Det är alltså frågan om...

Läs mer
Språkfrågor 4/2004

Anslutande artikel

Fråga : Jag håller på att översätta instruktioner för en enkät till tidningsredaktioner och nu har jag stött på uttrycket henkilöivä kainalojuttu . Jag begriper inte riktigt vad som menas med kainalojuttu . ...

Läs mer
Språkfrågor 4/2004

Peer review på svenska?

Fråga : Hej, jag undrar vilken term som används på svenska för peer review , dvs. då kolleger läser igenom och kommenterar varandras akademiska texter. I ett manuskript stötte jag nämligen på följande formulering,...

Läs mer

I denna tidskrift: 4/2004

4_2004