4_2004 - Språkbruk
Språkbruk 4/2004
-
Artikel 4/2004
Mikael Reuter
Från ord till handling
Det så kallade idémötet i Åbo i oktober, med rubriken För svenskan – i tid, hade som ett av sina huvudsyften att lyfta fram de möjligheter som den nya språklagen ger oss och de förslag till språkstärkande...
Läs mer
-
Artikel 4/2004
Theodor Kallifatides
Att översätta sig själv
På översättarseminariet i Sigtuna i september 2004 höll författaren Theodor Kallifatides ett bejublat middagstal som vi till vår stora glädje nu kan publicera i Språkbruk.
Läs mer
-
Artikel 4/2004
Anna Sågvall Hein
Maskinöversättningens mål och möjligheter
Vad kan översättas maskinellt i dag? Och hurdant blir resultatet? Anna Sågvall Hein, professor i datorlingvistik vid Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet, presenterar det senaste inom maskinell översättning.
Läs mer
-
Artikel 4/2004
Monica Äikäs
Vart tog sambandsorden vägen?
Vad är det som gör att vissa texter är lättare att läsa och har mer flyt än andra? Monica Äikäs, som bl.a. språkgranskar läromedel på Svenska språkbyrån, diskuterar sambandsordens betydelse i översatt läromedelstext.
Läs mer
-
Artikel 4/2004
Sonja Vidjeskog
Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli
Några reflektioner från nordiska klarspråkskonferensen i Kongsberg, Norge
Läs mer
-
Artikel 4/2004
Saija Tamminen
Språk, hövlighet och genus i Helsingfors
Första helgen i september samlades vetenskapsmän och vetenskapskvinnor från hela världen i Helsingfors. Forsthuset vid Helsingfors universitetet var centrum för språk, hövlighet, genus och pragmatik i fyra dagar från torsdag till söndag. Saija Tamminen, doktorand vid Nordica, Helsingfors universitet, deltog.
Läs mer
-
Artikel 4/2004
Pia Westerberg
För svenskan – i tid!
I oktober arrangerade Svenska språknämnden i Finland tillsammans med Justitieministeriet, Folktinget och Åbo Akademi ett idémöte som döpts till För svenskan – i tid. Mötet hölls i Arken på Åbo Akademi. ...
Läs mer
-
Artikel 4/2004
Urban Östberg
Svensk-nederländsk språkkontakt
Visste du att ord som reling, ansjovis och apelsin härstammar från nederländskan? Urban Östberg berättar hur dessa ord – och många fler – kommit in i vårt språk.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2004
Anna Maria Gustafsson
Språkets vård och värden
Språkets vård och värden är en festskrift till språkvårdaren Catharina Grünbaum som fyllde 60 år i somras. Cahtarina Grünbaum har en lång karriär bakom sig inom språkvården och är antagligen bekant för alla som...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2004
Ylva Forsblom-Nyberg
Om skrivande och retorik
För alla språkanvändare som vill slipa sin förmåga att tala och skriva finns nu boken Bra skrivet. Väl talat. Handledning i skrivande och praktisk retorik (Studentlitteratur 2004). Författare är Bo Renberg,...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2004
Pia Westerberg
Ny svensk skolordlista
En ny upplaga av Svensk skolordlista har utkommit. Skolordlistan ges ut gemensamt av Svenska Akademien och Svenska språknämnden. Ordboken är främst avsedd för grundskolans årskurs 5 och uppåt. Det är fråga om...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2004
Pia Westerberg
Stafva eller stava?
I den postumt utgivna Stafva eller stava? beskriver Olof Mustelin rättskrivningsdebatten i Finland och Sverige i slutet av 1800-talet, debatten som sedan resulterade i rättskrivningsreformen år 1906. Mustelin...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2004
Pia Westerberg
Nordistikens historia i Finland
Boken Nordistikens historia i Finland är den första översikten över nordistikens historia i vårt land. Den består av åtta fristående artiklar och beskriver ämnets utveckling (nordiska språk, nordisk filologi,...
Läs mer
-
Aktuell litteratur 4/2004
Pia Westerberg
Språk och skrift i Europa
Boken Språk och skrift i Europa är en spännande bok att bläddra i och kan väl närmast sägas vara unik i sitt slag. I boken presenteras Europas alla språk, deras alfabet och deras utbredning. Dessutom diskuteras...
Läs mer
-
Artikel 4/2004
Mikael Reuter, Eivor Sommardahl
Vi minns Björn-Eric Mattsson
”Hjälp, vad ska vi göra nu?” Det var den första, själviska reaktionen bland oss på Svenska språkbyrån när vi nåddes av budskapet om Björn-Eric Mattssons död. Björn-Eric, Bem, var en av stöttepelarna i vår...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2004
Partnerna
Fråga: Hur böjs ordet partneri pluralis? Svar: I Svenska Akademiens ordlista anges både pluralformen partner och den engelska pluralformen partners, men Svenska språknämnden rekommenderar ändå att vi undviker...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2004
Genitiv av ordgrupper
Fråga: Hur bildas genitiv av ordgrupper som institutet för arbetshygien? Blir det institutets för arbetshygien anställda eller institutet för arbetshygiens anställda? Svar: Tidigare krävde språkriktigheten...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2004
Ordningstal
Fråga: Hur skrivs ordningstal av långa tal, t.ex. av tvåtusensjuhundratrettiofyra? Svar: I sammansatta ordningstal är det bara det sista räkneordet som får suffix: mitt tvåtusensjuhundratrettiofjärde försök.
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2004
Tisdag 16.11.2004
Fråga: Ska veckodagens namn stå i bestämd eller obestämd form när datum anges enbart med siffror – ska det alltså heta tisdag 16.11.2004 eller tisdagen 16.11.2004? Svar: Veckodagens namn står vanligen i...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2004
Vicepresident
Fråga: Ska vi skriva vicepresident eller vice president? Ska det vara bindestreck efter ex i exvicepresident? Svar: Vicepresident skrivs i ett ord liksom viceamiral, vicekonsul osv. Däremot skrivs vice...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2004
Byskogsbruk
Fråga: Vad ska yhteisömetsätalous heta på svenska? Det handlar om skogsprojekt i Namibia där man försöker överföra utvecklingssamarbetsprojekt och ansvaret för dem till invånarna i byar på landsbygden. Något...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2004
Skillnad mellan uppkomst och tillkomst?
Fråga: Är det någon betydelseskillnad mellan orden tillkomst och uppkomst? Svar: Ja, det finns en betydelseskillnad mellan orden. Tillkomst har en nyans av avsiktlighet. Ordet hör ihop med verbet tillkomma i...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2004
Personbeteckning eller personnummer?
Fråga: Jag har förstått att personbeteckning (fi. henkilötunnus) är en finlandism och att det heter personnummer i Sverige. Kan vi fritt använda det senare ordet också i Finland? Vad heter förresten...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2004
Hur uttalas byrå?
Fråga: Jag har alltid uttalat ordet byrå med betoning på första stavelsen (’by:rå) när det har betydelsen ’möbel’ och med betoning på andra stavelsen (by’rå) när det har betydelsen ’kontor’. Nu har jag hört att...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2004
Ungdomligt
Fråga: Jag har fäst mig att ordet ungdom ofta används i singularis i betydelsen ’ung människa’. Exempel: Det saknades en ungdom i laget; Han var stödperson för en ungdom. Är det här rätt? I bestämd form...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2004
Pålägg
Fråga: Hur ska det finska ordet levite översättas till svenska? Svar: Stora finsk-svenska ordboken ger den allmänna motsvarigheten bredbart pålägg, som säkert passar bra i många sammanhang. Dessutom ger...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2004
Den stegvisa förändringen
Fråga: Är det korrekt att använda ord av typen gradvis som adjektiv, t.ex. i uttryck som ett gradvist övertagande? Svar: Ord av detta slag på ‑vis, t.ex. delvis, gradvis, parvis, radvis och stegvis,...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2004
Hur översätta hearing?
Fråga: Jag har blivit uppmanad att byta ut ordet hearing mot ”höring” i en av mina texter. Hur är det, har ordet höring genom skandinavisk påverkan börjat tränga in i svenskan? Enligt SAOL heter det ju hearing,...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2004
Turism för alla
Fråga: Undrar vad man på svenska använder för ord för esteetön matkailu? Jag och min kollega har preliminärt använt uttrycket ”gränslös turism”. Kan det vara frågan om det? Det är alltså frågan om turism för...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2004
Anslutande artikel
Fråga: Jag håller på att översätta instruktioner för en enkät till tidningsredaktioner och nu har jag stött på uttrycket henkilöivä kainalojuttu. Jag begriper inte riktigt vad som menas med kainalojuttu. Svar: På...
Läs mer
-
Språkfrågor 4/2004
Peer review på svenska?
Fråga: Hej, jag undrar vilken term som används på svenska för peer review, dvs. då kolleger läser igenom och kommenterar varandras akademiska texter. I ett manuskript stötte jag nämligen på följande formulering, som...
Läs mer
I denna tidskrift: 4/2004
-
Från ord till handling
Artikel -
Att översätta sig själv
Artikel -
Maskinöversättningens mål och möjligheter
Artikel -
Vart tog sambandsorden vägen?
Artikel -
Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli
Artikel -
Språk, hövlighet och genus i Helsingfors
Artikel -
För svenskan – i tid!
Artikel -
Svensk-nederländsk språkkontakt
Artikel -
Språkets vård och värden
Aktuell litteratur -
Om skrivande och retorik
Aktuell litteratur -
Ny svensk skolordlista
Aktuell litteratur -
Stafva eller stava?
Aktuell litteratur -
Nordistikens historia i Finland
Aktuell litteratur -
Språk och skrift i Europa
Aktuell litteratur -
Vi minns Björn-Eric Mattsson
Artikel -
Partnerna
Språkfrågor -
Genitiv av ordgrupper
Språkfrågor -
Ordningstal
Språkfrågor -
Tisdag 16.11.2004
Språkfrågor -
Vicepresident
Språkfrågor -
Byskogsbruk
Språkfrågor -
Skillnad mellan uppkomst och tillkomst?
Språkfrågor -
Personbeteckning eller personnummer?
Språkfrågor -
Hur uttalas byrå?
Språkfrågor -
Ungdomligt
Språkfrågor -
Pålägg
Språkfrågor -
Den stegvisa förändringen
Språkfrågor -
Hur översätta hearing?
Språkfrågor -
Turism för alla
Språkfrågor -
Anslutande artikel
Språkfrågor -
Peer review på svenska?
Språkfrågor